Etikett: Kronisk inflammation (Sida 4 av 4)

Allt mer forskning visar på samband mellan olika sjukdomar och tarmhälsan

3 mars, 2017 / halsodjungeln

En välmående tarm har visat sig vara av stor betydelse för både vårt fysiska och psykiska mående. Till följd av detta forskas det idag mycket om sambandet mellan tarmflorans sammansättning och olika sjukdomar.

I mitt senaste inlägg berättade jag om att en ohälsosam tarmflora kan leda till att man lättare blir sjuk och t ex drabbas av förkylningar. Det här beror bl a på att 70-80 % av immunförsvaret anses sitta i tarmen. En obalanserad tarmflora tros även kunna bidra till kronisk inflammation, som i sin tur anses ligga bakom flera av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Just nu pågår mycket forskning om sambandet mellan en obalanserad tarmflora och olika sjukdomar. Det forskas t ex om vilken betydelse tarmflorans sammansättning har för utvecklingen av cancer. En del forskningsresultat tyder på att en bra sammansatt tarmflora i viss utsträckning kan förhindra utvecklingen av cancer. För tillfället undersöks därför bl a hur ett balanserat immunförsvar kan förebygga olika former av denna sjukdom.

Även olika neurologiska sjukdomar anses kunna orsakas av en ohälsosam tarmflora. Ett exempel på detta är en studie som i december presenterades vid California Institute of Technology (USA). I studien framkommer att Parkinson verkar härröra sig från bakterier i mag-tarmsystemet.

Studier har även visat att för stor andel skadliga bakterier i tarmen kan leda till schitzofreni, autism, minnesförlust och alzheimers. Under de senaste åren har man även börjat forska mer om sambandet mellan tarmhälsan och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar.

Tarmfloran (dvs bakteriesammansättningen i tarmen) har visat sig variera vid olika sjukdomar. Dessutom har det upptäckts att svårt sjuka människor vanligen har betydligt färre (speciellt av de godartade) bakteriestammarna i sina tarmar.

I mitt nästa inlägg ska jag berätta om en studie som visar på att inflammatoriska tarmsjukdomar kan lindras med hjälp av kostomläggning.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse.

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6574111

http://illvet.se/medicin/sjukdomar/parkinson/parkinsons-sjukdom-kan-starta-i-tarmen

http://www.cell.com/cell/fulltext/mS0092-8674(16)31590-2

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

http://www.sciencemag.org/news/2015/09/gut-bacteria-could-predict-asthma-kids

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Varför blir man lättare sjuk om man har en obalanserad tarmflora?

27 februari, 2017 / halsodjungeln

En obalanserad tarmflora kan leda till att man lättare drabbas av många olika sjukdomar. Det här beror på flera orsaker. En orsak är att största delen av immunförsvaret sitter i tarmen. En annan är att en obalanserad tarmflora kan bidra till kronisk inflammation.

De senaste årens forskning har visat att största delen av immunförsvaret sitter i tarmen. Så mycket som 70-80% av immunförsvaret anses idag finnas i tarmen. Immunförsvaret kallas ibland även för immunsystemet och dess främsta uppgift är att bekämpa olika sorters skadliga inkräktare i kroppen, så kallade mikrober. Exempel på skadliga inkräktare är virus, bakterier, svampar och parasiter. Immuncellerna som finns i tarmväggen och de goda bakterierna i tarmen samarbetar för att skydda kroppen från dessa inkräktare.

Immunförsvaret kan både bli försvagat och överaktivt. Båda dessa tillstånd kan skada kroppen och bidra till att man lättare blir sjuk. Ett försvagat immunförsvar innebär att kroppen inte orkar bekämpa främmande mikrober, vilket bl a kan leda till olika infektioner, så som förkylningar. Ett överaktivt immunförsvar börjar däremot attackera den egna kroppen. Detta sker vid kronisk inflammation, som i längden kan bidra till flera av de vanligaste välfärdssjukdomarna. Du kan läsa mer om kronisk inflammation här.

Immunförsvaret kan både vara försvagat och överaktivt samtidigt. Dessutom kan det vara samma saker som orsakar båda dessa tillstånd. Den mat vi äter påverkar immunförsvaret och studier har visat att lättsmält, processad och sockerrik mat kan leda till att man får ett sämre immunförsvar. Det här beror dels på att lättsmält mat inte förser de nyttiga bakterierna i tjocktarmen med tillräckligt med näring för att de ska föröka sig och kunna bidra till ett starkt immunförsvar. Processad och sockerrik mat göder dessutom de “onda” tarmbakterierna, vilka kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka.

Det man äter påverkar alltså direkt immunförsvaret. Förenklat kan man säga att immuncellerna i tarmsystemet känner av vad man äter och sedan “ställer in” sig efter det . Även t ex stress, antibiotika och andra mediciner kan påverka tarmhälsan negativt, vilket kan bidra till ett försämrat immunförsvar.

Under de senaste åren har man börjat forska om hur man kan balansera ett immunförsvar som både är försvagat och överaktivt samtidigt. Sådan forskning pågår t ex gällande cancervård. I mitt nästa inlägg kommer jag berätta om en del av de samband som hittats mellan försämrad tarmhälsa och olika sjukdomar, t ex cancer och parkinson.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse.

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Varför har allt fler en rubbad tarmflora?

14 februari, 2017 / halsodjungeln

Studier visar att en allt större del av befolkningen har en ohälsosam tarmflora idag jämfört med tidigare. Det här beror till stor del på att vår moderna kost och livsstil “gynnar” fel bakterier i tarmen.

När det gäller vår moderna kost fungerar t ex processad mat och socker som föda för de “onda” tarmbakterierna. Även bekämpningsmedel och andra gifter göder de skadliga bakterierna i tarmen. Studier har även visat att allt fler är känsliga för mjölkprotein och gluten. Allt detta bidrar alltså till att de “onda” tarmbakterierna växer sig för starka – vilket sker på de “goda” bakteriernas bekostnad. Med “onda” tarmbakterier menas sådana som kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka. Det är dock viktigt att det finns både “goda” och “onda” bakterier i tarmen – men balansen bör inte rubbas. I en frisk tarm bör ca 80 % av bakterierna vara godartade. Idag har dock många för stor andel “onda” bakterier.

Även många faktorer i vår livsstil påverkar tarmfloran negativt. Både alkohol och tobak skadar de godartade bakterierna. Det gör även stress, som bl a påverkar slemhinnan i mag- och tarmkanalen negativt. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Även dagens “överdrivna” hygien anses rubba tarmfloran.

Den ökade användningen av både antibiotika och andra mediciner anses även påverka bakteriesammansättningen negativt. Det blir allt mer välkänt att antibiotika (och speciellt bredspektrumsantibiotika) slår ut delar av de godartade bakterierna. Efter en antibiotikakur kan det ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Allt fler studier tyder på att även många olika mediciner, bl a vanliga värkmediciner, påverkar tarmfloran negativt. Detta är ett område som det forskas flitigt inom just nu.

En rubbad tarmflora kan påverka hälsan negativt på många olika sätt. Studier visar på tydliga samband mellan rubbad tarmflora och kronisk inflammation, som i sin tur anses vara bidragande till många av dagens vanliga sjukdomar. Både långvariga inflammationer och infektioner är skadliga för tarmarna. Studier har visat att både fysiska och psykiska sjukdomar kan vara följder av för mycket negativa bakterier i tarmen. Detta kommer jag att berätta mer om i kommande inlägg.

Det finns dock mycket som man kan göra för att gynna de goda tarmbakterierna. T ex fungerar råa grönsaker som föda för de goda bakterierna. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse.

Källor:

Lura hjärnan att känna mättnad

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Tarmbakterierna har stor betydelse för hälsan

8 februari, 2017 / halsodjungeln

Då är det dags för en ny bloggserie på Hälsodjungeln. Under de kommande veckorna kommer nämligen flera inlägg att handla om tarmflorans betydelse för att man ska må bra. Idag inleds denna serie med ett allmänt inlägg om tarmen – och betydelsen av en bra bakteriebalans.

Intresset för tarmflorans betydelse för hälsan har ökat explosionsartat under de senaste åren. En allt större del av befolkningen äter idag probiotika samtidigt som det forskas intensivt inom detta område. Resultaten från de senaste årens forskning har verkligen förändrat synen på tarmen och dess betydelse för vårt välmående.

Goda och onda bakterier i tarmen
Tarmfloran har alltså visat sig ha stor betydelse för vårt välbefinnande. Med tarmfloran menas de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Bakterierna i tarmen väger mellan 1,5-2 kg – och är till antalet fler än cellerna i kroppen. I tarmfloran finns både “goda” och “onda” bakterier. En sund tarmflora kännetecknas av balans mellan de olika stammarna. Det är alltså viktigt att både de “goda” och de “onda” bakterierna finns i tarmen, men ingen bakteriestam bör växer sig för stark på de andras bekostnad. I en frisk tarm bör ca 80% av bakterierna vara godartade.

Livsstilen påverkar bakteriebalansen
Tarmens bakterieflora påverkas till stor del av vår livsstil. Forskning har visat att våra tarmar idag innehåller betydligt färre bakteriestammar än våra förfäders. T ex kosten och stress påverkar vilka bakterier som växer sig starka. Stress påverkar bl a slemhinnan i mag- och tarmkanalen och en frisk slemhinnan är betydande, speciellt för de godartade bakteriernas överlevnad. Även antibiotika påverkar genom att den slår ut en del av bakteriefloran. Det gäller speciellt bredspektrumsantibiotika. Studier har visat att en stor del av de godartade bakterierna kan slås ut av en antibiotikakur – och att det sedan kan ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Under de här tiden finns det risk för att de “onda” bakterierna växer sig för starka vilket kan påverka hälsan negativt. Studier har visat att även andra mediciner, t ex vanliga värktabletter, påverkar bakteriesammansättningen i tarmen.

Tarmens betydelse
Tarmens betydelse ansågs länge rätt obetydlig, men tillgången till ny teknik inom forskningen har verkligen ändrat på detta. De senaste årens forskning har nämligen visat att tarmen har flera viktiga funktioner i kroppen. En välfungerande tarm är bl a viktig för kroppens näringsupptag, hormonproduktion och immunförsvar. Dessutom tillverkas nyttiga fettsyror och en del vitaminer (t ex K-vitamin och olika B-vitaminer) i tarmen. Kroppen producerar även den största delen av signalsubstansen serotonin i tarmen. Allt detta innebär att tarmhälsan påverkar både det fysiska och psykiska måendet. I mina kommande inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Här hittar du alla Hälsodjungelns inlägg om tarmflorans betydelse!

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

TIPS! Intressant och underhållande information om tarmhälsans betydelse finns bl a på bloggen Food pharmacy

Källor:

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Kan maten fungera som medicin? Den antiinflammatoriska kosten

14 december, 2016 / halsodjungeln

Kan man genom att äta “rätt” undvika flera av våra vanligaste sjukdomar? Det anser förespråkarna av en antiinflammatorisk kost. Flera studier har under de senaste åren visat att en del mat orsakar kronisk inflammation, medan andra råvaror kan förebygga eller tom läka denna skadliga inflammation.

I mitt senaste blogginlägg skrev jag om att en del av den moderna västerländska födan anses vara inflammationsframkallande. Med det menas att den leder till eller göder låggradig kronisk inflammation i kroppen. En sådan skadlig inflammation kan pågå oupptäckt i många år och på sikt vara en bidragande orsak till många av våra välfärdssjukdomar, så som allergier, alzheimer, diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och depression. I det här inlägget kommer jag att berätta om den mat som anses förebygga och motverka kronisk inflammation.

Allmänt om den antiinflammatoriska kosten

Grundläggande för den antiinflammatoriska kosten är att den är rik på viktiga näringsämnen, såsom vitaminer och mineraler. T ex innehåller den mycket antioxidanter och speciellt de antioxidanter som kallas polyfenoler. Dessutom är denna kost rik på omega-3 och begränsar intaget av omega-6. Både omega-3 och omega-6 är essentiella fettsyror som kroppen inte själv kan tillverka. Man bör därför få i sig dessa genom födan. Förhållandet mellan dessa fettsyror är dock viktigt och rubbas lätt av den moderna kosten, som vanligtvis innehåller alltför mycket omega-6 i förhållande till omega-3.

En så stor del som möjligt av maten bör vara obehandlad och ångkokning anses vara bättre än vanlig kokning. Dessutom är det viktigt att inte överäta, vilket göder inflammationen.

Vad ska man då äta?

Grunden i den antiinflammatoriska kosten är grönsaker. Man bör dagligen äta många olika sorters grönsaker – i flera olika färger. Det mest hälsosamma anses vara om grönsakerna är färska (dvs oupphettade) och ekologiska. Exempel på grönsaker som anses vara extra effektiva för att bekämpa kronisk inflammation är olika kålsorter samt gröna bladgrönsaker, såsom spenat.

Frukt är lätt inflammatoriskt pga av den rätt höga mängden fruktos, dvs en sorts socker. Trots detta rekommenderas frukt – dock i begränsad mängd. Orsaken till detta är att fördelarna överväger nackdelarna iom att frukter är så näringsrika. Även bär rekommenderas – och anses ofta tom vara ett bättre alternativ än frukt iom att de innehåller mindre socker.

Även fisk är ett betydande inslag i den antiinflammatoriska kosten. Fiskarna ska helst vara viltfångade och komma från kalla vatten (dvs feta fiskar). Odlad fisk innehåller däremot för höga mängder omega-6 i förhållande till omega-3 till följd av det foder som de föds upp på. Även när det gäller kött och fågel ska man helst undvika de djur som fötts upp på kraftfoder. Även dessa innehåller förhållandevis höga mängder omega-6. Enligt den antiinflammatoriska kosten bör man alltså välja kött från gräsätande djur.

Inom den antiinflammatoriska kosten förespråkas även nyttiga fetter. Till denna grupp räknas oliv- och rapsolja, men även linfrö-, hasselnöts-, avokado- och mandelolja. För stekning rekommenderas kokosolja. Oljorna bör vara kallpressade. Även nötter och fröer rekommenderas. Speciellt bra är mandlar, hasselnötter, pekannötter, macadamianötter och cashewnötter.

Flera kryddor har även visat sig ha antiinflammatoriska effekter. Exempel på de mest antiinflammatoriska kryddorna är vitlök, lök, cayennepeppar, ingefära, gurkmeja, chilipeppar, curry och ceylonkanel. Även färska örtkryddor rekommenderas.

Fullkornsprodukter kan ätas i måttligt mängd och bovete rekommenderas som ett alternativ till (speciellt vit) pasta och (vitt) ris. Även råris och quinoa är bra alternativ.

Grönt te rekommenderas eftersom det innehåller mycket antioxidanter. Om man vill dricka alkohol rekommenderas rödvin.

I Hälsodjungelns antiinflammatoriska julkalender hittar du fler exempel på antiinflammatoriska råvaror – och alla inlägg om kronisk inflammation kan du hitta här.

Källor:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

https://www.cambridge.org/core/journals/british-journal-of-nutrition/article/low-grade-inflammation-diet-composition-and-health-current-research-evidence-and-its-translation/6B2D26F3FA0E0B1D8E8BD77DA2A9F4C1

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

Anding, Roberta H (2013) Nutrition Made Clear (Ljudbok). The Great Courses

Ehdin, Sanna (2010) Sannas matbok: för den självläkande människan. Bonniers fakta

Kan man bli sjuk av ostsmörgåsen? Matens betydelse för kronisk inflammation

7 december, 2016 / halsodjungeln

Att maten är viktig för vårt välmående har allt mer börjat framhållas. Flera studier visar dock att den moderna västerländska födan kan vara en betydande orsak till kronisk inflammation, som sedan i sin tur kan bidra till många olika sjukdomar. I det här inlägget kommer jag att berätta om varför vår moderna mat kan skada våra kroppar.

En stor del av den moderna västerländska födan anses vara inflammationsframkallande. Med det menas att den leder till eller göder låggradig kronisk inflammation i kroppen. Kronisk inflammation kan pågå oupptäckt i många år och på sikt vara en bidragande orsak till många av våra vanliga folksjukdomar, så som allergier, IBS, alzheimer, diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar samt depression. Du kan läsa mer om detta här.

Varför bidrar den moderna maten till inflammation?

Enligt professor Stig Bengmark är det främst tre orsaker till att vår moderna kost kan leda till kronisk inflammation. För det första innehåller den kost många idag äter för lite grönsaker, frukt och hälsofrämjande kryddor. För det andra innehåller kosten för mycket proinflammatoriskt protein. Exempel på olika protein som göder kronisk inflammation är gluten, kasein (som finns i mjölk) och zein (som finns i majs). För det tredje innehåller även den moderna maten en stor andel gifter. En del av dessa gifter är en följd av att maten har upphettats för hårt. Enligt Bengmark bör maten inte upphettas över 120 grader. Om maten upphettas mer bildas olika sorters gifter (sk AGE och ALE). Ett exempel på ett sådant gift är akrylamid. ALE och AGE kan skada kroppen till följd av att de innehåller många gånger fler fria radikaler än den oupphettade maten. Fria radikaler är skadliga för kroppen och leder bl a till nedbrytning av cellerna.

Ännu en orsak till att den moderna maten kan orsaka inflammation är för att den ofta är väldigt bearbetad. Det här innebär vanligen att näringsinnehållet är betydligt lägre än i de ursprungliga råvarorna. Dessutom innehåller en stor del av den bearbetade maten tomma kalorier. Med tomma kalorier menas att maten är energirik (dvs kaloririk), men näringsfattig. Raffinerad mat är även ofta lättsmält, vilket leder till att man lättare överäter. En orsak till detta är att mycket av den processade maten absorberas för snabbt i tarmen innan mättnadshormonerna hunnit utlösas. (Läs mer om detta här!) En följd av att äta för mycket är som bekant fetma – och fetma har visat sig leda till kronisk inflammation.

Inflammationsframkallande livsmedel

Olika livsmedel kan även i sig göda den kroniska inflammationen. Exempel på sådana är socker och andra raffinerade kolhydrater (speciellt vitt mjöl och vit pasta), friterad mat, processat (främst rött) kött samt margarin och omega-6-rika oljor (t ex soja-, majs- och solrosolja). Även transfetter har visat sig vara mycket inflammationsframkallande. För en del kan även mjölkprodukter samt gluten bidra till kronisk inflammation.

Orsakar ostsmörgåsar kronisk inflammation?

Så hur är det då med ostsmörgåsarna? Kan de göra oss sjuka? Enligt teorierna om inflammationsframkallande livsmedel är svaret ja. Både mejeriprodukter och bröd anses kunna göda inflammationen i kroppen. Detta beror dels på att bröd vanligen innehåller gluten, vilket är inflammationsframkallande för många. Dessutom innehåller bröd mycket raffinerade kolhydrater – och ofta även tillsatt socker. Om brödet upphettatas över 120 grader vid gräddning har även en del av de skadliga AGE och ALE gifterna bildats. Har man dessutom processat köttpålägg på brödet anses även det kunna göda den kroniska inflammationen.

Men all mat är inte inflammationsframkallande. Under de senaste åren har många råvaror bevisats vara antiinflammatoriska – och ett av de mest effektiva sätten att bekämpa kronisk inflammation anses just vara genom att äta en antiinflammatorisk kost. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta mer om detta och i min julkalender presenteras dagligen något antiinflammatoriskt livsmedel.

Mina övriga inlägg om kronisk inflammation kan du hitta här.

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

Du påverkar mest själv! Hur man kan motverka kronisk inflammation

28 november, 2016 / halsodjungeln

Livsstilen anses vara allt mer avgörande för hur vi mår. Det gäller även vid kronisk inflammation. I det här inlägget kommer jag att fördjupa mig i vad man kan göra för att motverka kronisk inflammation – och därmed troligen minska risken för att drabbas av flera av våra allt vanligare välfärdssjukdomar.

Att livsstilen påverkar mer än våra gener har allt mer börjat framhållas inom forskarvärlden. Även om risken för att drabbas av vissa sjukdomar finns “inprogrammerad” i generna, anser forskare att det till stor del är livsstilen som avgör om dessa riskgener aktiveras. Enligt professor Stig Bengmark avgör livsstilen upp till 70 % hur vi mår. Bengmark framhåller därför att vi själva till stor del har ansvar för vårt välmående och han anser att det främst är tre faktorer i vår livsstil som påverkar detta. De tre faktorerna är kosten, motionen samt stressnivån. Alla de här tre faktorerna påverkar graden av inflammation i kroppen.

Att minska sin stressnivå är alltså betydande. Förutom att försöka minska antalet stressorer i sin omgivning har både motion samt avslappnings- och andningsövningar visat sig hjälpa till att minska kroppens stressnivåer. Genom djupandningsövningar kan det parasympatiska nervsystemet aktiveras. Detta kan i sin tur leda till att blodtrycket och hjärtfrekvens sänks samt att kroppens egen läkningsförmåga förbättras. Träningen hjälper till att minska stressnivåerna iom att kroppen efteråt blir bättre på att “ta hand om” stresshormoner så som kortisol och adrenalin. Förutom att stresshormonerna minskar till följd av träning, ger motion även andra positiva hälsofördelar som kan leda till att graden av inflammation i kroppen minskar.

Förutom stress anses även övervikt, rökning samt större mängder alkohol vara riskfaktorer för kronisk inflammation. Övervikt är speciellt farligt om de extra kilona är placerade runt magen. Viktnedgång kan i sådana fall minska graden av inflammation i kroppen. Samtidigt är det även viktigt att sköta om sin tandhälsa. Blödande tandkött kan tyda på inflammation – och kan leda till att inflammationen sprider sig i kroppen.

Det som kanske är mest avgörande för graden av kronisk inflammation i kroppen är dock kosten – och den moderna västerländska maten anses vara en betydande orsak till kronisk inflammation enligt flera olika studier. I mina kommande inlägg kommer jag att gå närmare in på vilken kost som göder inflammationen och vilken som motverkar den.

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar:

https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk

https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s

https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs

https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Kronisk inflammation – orsaken till våra välfärdssjukdomar?

21 november, 2016 / halsodjungeln

Tänk om diabetes, cancer, alzheimer och depression alla beror på samma grundorsak. Det här är en teori som allt fler forskare fört fram under de senaste åren. Den gemensamma nämnaren har ansetts vara kronisk inflammation. Men vad är då kronisk inflammation och vad beror den på? Och hur kan den leda till så många olika sjukdomar?

Inflammation är kroppens naturliga reaktion vid t ex en skada eller en infektion. I samband med en inflammation aktiveras immunförsvarets vita blodkroppar, som skyddar kroppen och reparerar skadan. Symtom på inflammation är t ex rodnad och svullnad samt att det aktuella området blir varmare till följd av ökad blodtillförsel. Även smärta är ofta förknippat med inflammation. Tillfällig, “naturlig” inflammation kallas ibland även akut inflammation.

Det är dock skillnad på inflammation och inflammation. Akut inflammation är alltså en naturlig och viktig del av kroppens förmåga att läka. Problemet är när inflammationen blir kronisk, dvs inte ger med sig. Vid låggradig kronisk inflammation arbetar kroppen på liknande sätt som vid akut inflammation. Problemet är bara det att det nu inte finns någon skada att “ta hand om”. Det här kan leda till att de vita blodkropparna istället börjar “attackera” närliggande friska vävnader och organ. Den här processen kan skada t ex blodkärl och leder. Man kan lida av kronisk inflammation under många år utan att man har tydliga symtom – samtidigt som ens kropp alltså kan ta skada av den.

Den kroniska inflammationen behöver inte vara begränsad till ett ställe i kroppen utan kan sprida sig genom att “vandra runt”. Det innebär att den kan leda till många olika sjukdomar. Exempel på sjukdomar som anses kunna orsakas av kronisk inflammation är artros, ledgångsreumatism, allergier, astma, IBS, alzheimer, diabetes, åderförkalkning, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom anses kronisk inflammation kunna ligga bakom vissa psykiska sjukdomar, så som depression.

Felaktig kost, för lite rörelse och motion samt rökning, stress och övervikt är faktorer som både kan orsaka samt “göda” kronisk inflammation. Dessutom verkar det finnas samband mellan läckande tarm och kronisk inflammation.

De bästa sätten att motarbeta kronisk inflammation är genom sin livsstil och kost. I mina kommande inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Tips! Här hittar du Hälsodjungelns övriga inlägg om kronisk inflammation.

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/what-you-eat-can-fuel-or-cool-inflammation-a-key-driver-of-heart-disease-diabetes-and-other-chronic-conditions

Etikett: Kronisk inflammation (Sida 4 av 4)

Allt mer forskning visar på samband mellan olika sjukdomar och tarmhälsan

Varför blir man lättare sjuk om man har en obalanserad tarmflora?

Varför har allt fler en rubbad tarmflora?

Tarmbakterierna har stor betydelse för hälsan

Kan maten fungera som medicin? Den antiinflammatoriska kosten

Kan man bli sjuk av ostsmörgåsen? Matens betydelse för kronisk inflammation

Du påverkar mest själv! Hur man kan motverka kronisk inflammation

Kronisk inflammation – orsaken till våra välfärdssjukdomar?

Prenumerera på blogginlägg

Sök på Hälsodjungeln

Kategorier

Prenumerera på bloggen via epost

Kategorier

Prenumerera på blogginlägg via e-mail

Kategorier