Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Kategori: Tarmflorans betydelse (Sida 2 av 2)

Allt mer forskning visar på samband mellan olika sjukdomar och tarmhälsan

En välmående tarm har visat sig vara av stor betydelse för både vårt fysiska och psykiska mående. Till följd av detta forskas det idag mycket om sambandet mellan tarmflorans sammansättning och olika sjukdomar.

I mitt senaste inlägg berättade jag om att en ohälsosam tarmflora kan leda till att man lättare blir sjuk och t ex drabbas av förkylningar. Det här beror bl a på att 70-80 % av immunförsvaret anses sitta i tarmen. En obalanserad tarmflora tros även kunna bidra till kronisk inflammation, som i sin tur anses ligga bakom flera av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Just nu pågår mycket forskning om sambandet mellan en obalanserad tarmflora och olika sjukdomar. Det forskas t ex om vilken betydelse tarmflorans sammansättning har för utvecklingen av cancer. En del forskningsresultat tyder på att en bra sammansatt tarmflora i viss utsträckning kan förhindra utvecklingen av cancer. För tillfället undersöks därför bl a hur ett balanserat immunförsvar kan förebygga olika former av denna sjukdom.

Även olika neurologiska sjukdomar anses kunna orsakas av en ohälsosam tarmflora. Ett exempel på detta är en studie som i december presenterades vid California Institute of Technology (USA). I studien framkommer att Parkinson verkar härröra sig från bakterier i mag-tarmsystemet.

Studier har även visat att för stor andel skadliga bakterier i tarmen kan leda till schitzofreni, autism, minnesförlust och alzheimers. Under de senaste åren har man även börjat forska mer om sambandet mellan tarmhälsan och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar.

Tarmfloran (dvs bakteriesammansättningen i tarmen) har visat sig variera vid olika sjukdomar. Dessutom har det upptäckts att svårt sjuka människor vanligen har betydligt färre (speciellt av de godartade) bakteriestammarna i sina tarmar.

I mitt nästa inlägg ska jag berätta om en studie som visar på att inflammatoriska tarmsjukdomar kan lindras med hjälp av kostomläggning.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6574111

http://illvet.se/medicin/sjukdomar/parkinson/parkinsons-sjukdom-kan-starta-i-tarmen

http://www.cell.com/cell/fulltext/mS0092-8674(16)31590-2

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

http://www.sciencemag.org/news/2015/09/gut-bacteria-could-predict-asthma-kids

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

 

Varför blir man lättare sjuk om man har en obalanserad tarmflora?

En obalanserad tarmflora kan leda till att man lättare drabbas av många olika sjukdomar. Det här beror på flera orsaker. En orsak är att största delen av immunförsvaret sitter i tarmen. En annan är att en obalanserad tarmflora kan bidra till kronisk inflammation.

De senaste årens forskning har visat att största delen av immunförsvaret sitter i tarmen. Så mycket som 70-80% av immunförsvaret anses idag finnas i tarmen. Immunförsvaret kallas ibland även för immunsystemet och dess främsta uppgift är att bekämpa olika sorters skadliga inkräktare i kroppen, så kallade mikrober. Exempel på skadliga inkräktare är virus, bakterier, svampar och parasiter. Immuncellerna som finns i tarmväggen och de goda bakterierna i tarmen samarbetar för att skydda kroppen från dessa inkräktare.

Immunförsvaret kan både bli försvagat och överaktivt. Båda dessa tillstånd kan skada kroppen och bidra till att man lättare blir sjuk. Ett försvagat immunförsvar innebär att kroppen inte orkar bekämpa främmande mikrober, vilket bl a kan leda till olika infektioner, så som förkylningar. Ett överaktivt immunförsvar börjar däremot attackera den egna kroppen. Detta sker vid kronisk inflammation, som i längden kan bidra till flera av de vanligaste välfärdssjukdomarna. Du kan läsa mer om kronisk inflammation här.

Immunförsvaret kan både vara försvagat och överaktivt samtidigt. Dessutom kan det vara samma saker som orsakar båda dessa tillstånd. Den mat vi äter påverkar immunförsvaret och studier har visat att lättsmält, processad och sockerrik mat kan leda till att man får ett sämre immunförsvar. Det här beror dels på att lättsmält mat inte förser de nyttiga bakterierna i tjocktarmen med tillräckligt med näring för att de ska föröka sig och kunna bidra till ett starkt immunförsvar. Processad och sockerrik mat göder dessutom de “onda” tarmbakterierna, vilka kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka.

Det man äter påverkar alltså direkt immunförsvaret. Förenklat kan man säga att immuncellerna i tarmsystemet känner av vad man äter och sedan  “ställer in” sig efter det . Även t ex stress, antibiotika och andra mediciner kan påverka tarmhälsan negativt, vilket kan bidra till ett försämrat immunförsvar.

Under de senaste åren har man börjat forska om hur man kan balansera ett immunförsvar som både är försvagat och överaktivt samtidigt. Sådan forskning pågår t ex gällande cancervård. I mitt nästa inlägg kommer jag berätta om en del av de samband som hittats mellan försämrad tarmhälsa och olika sjukdomar, t ex cancer och parkinson.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Varför mår du – och din tarm – bättre av råa grönsaker än snabba kolhydrater?

”Alla vet” att grönsaker är nyttigare än t ex pasta, godis och kakor. Men varför är det så? I det här inlägget kommer jag att berätta om några anledningar till att kroppen mår bättre av råa grönsaker än snabba kolhydrater. 

Exempel på s k snabba kolhydrater är raffinerad och processad mat, så som ljust bröd, vit pasta, vitt ris – samt godis och bakverk. Ju mer lättsmält maten är desto lättare och snabbare absorberas den i kroppen. Det här är dock inte något positivt, utan snarare en belastning för kroppen. Ett exempel på detta är att lättsmält mat med högt glykemiskt index snabbt höjer blodsockret. Det här belastar kroppen mer än mer svårsmälta kolhydrater. Orsaken till detta är bl a att både levern och bukspottskörteln måste jobba hårdare för att ta hand om den snabba blodsockerhöjningen som den lättsmälta maten leder till. Mer svårsmält mat, så som t ex råa grönsaker kräver alltså mer arbete av kroppen för att kunna absorberas. En fördel med sådan mat är att den inte höjer blodsockret lika mycket, vilket innebär en lägre belastning för flera organ.

Ännu en anledning till att din kropp mår bättre av grönsaker än snabba kolhydrater är att grönsaker innehåller betydligt mer näring, t ex i form av vitaminer och mineraler. För att man ska må bra – och för att kroppen ska kunna fungera bra – är det viktigt att få i dig tillräckligt av de olika näringsämnena. Snabba kolhydrater är ofta hårt processade vilket har minskat mängden näring i dem.

En annan fördel med råa grönsaker är att de innehåller mycket fibrer, vilket är viktigt för att de nyttiga bakterierna i tjocktarmen ska må bra och föröka sig. Flera studier har visat att tillräckligt mycket nyttiga bakterier i tarmen påverkar ens hälsa positivt på flera olika sätt. Många i västvärlden har dock en rubbad tarmflora med för mycket skadliga bakterier. Detta kan påverka både ens fysiska och psykiska välmående på flera sätt.

Råa grönsaker – och speciellt gröna blad – aktiverar dessutom kroppens mättnadssystem. Studier har bl a visat att dessa mättnadshormoner både leder till att man känner sig mätt längre och att man får ett minskat sötsug. Speciellt bra för att utlösa dessa mättnadshormoner har gröna bladgrönsaker, så som spenat, visat sig vara.  Mer om detta kan du läsa i mitt tidigare inlägg Varför blir vi inte mätta av vår moderna mat?.

Sammanfattnings kan man alltså säga att mer lättsmält mat belastar delar av kroppen hårdare. Dessa belastningar kan på sikt leda till kronisk inflammation pga att de tröttar ut kroppen. Mer om kronisk inflammation kan du läsa här.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

Ett litet tips: Intressant och underhållande information om tarmhälsans betydelse finns bl a på bloggen Food pharmacy

 

Källor:

http://fjardeuppgiften.se/2014/10/02/lura-hjarnan-att-kanna-mattnad/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Varför har allt fler en rubbad tarmflora?

Studier visar att en allt större del av befolkningen har en ohälsosam tarmflora idag jämfört med tidigare. Det här beror till stor del på att vår moderna kost och livsstil “gynnar” fel bakterier i tarmen.

När det gäller vår moderna kost fungerar t ex processad mat och socker som föda för de “onda” tarmbakterierna. Även bekämpningsmedel och andra gifter göder de skadliga bakterierna i tarmen. Studier har även visat att allt fler är känsliga för mjölkprotein och gluten. Allt detta bidrar alltså till att de “onda” tarmbakterierna växer sig för starka – vilket sker på de “goda” bakteriernas bekostnad. Med “onda” tarmbakterier menas sådana som kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka. Det är dock viktigt att det finns både “goda” och “onda” bakterier i tarmen – men balansen bör inte rubbas. I en frisk tarm bör ca 80 % av bakterierna vara godartade. Idag har dock många för stor andel “onda” bakterier.

Även många faktorer i vår livsstil påverkar tarmfloran negativt. Både alkohol och tobak skadar de godartade bakterierna. Det gör även stress, som bl a påverkar slemhinnan i mag- och tarmkanalen negativt. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Även dagens “överdrivna” hygien anses rubba tarmfloran.

Den ökade användningen av både antibiotika och andra mediciner anses även påverka bakteriesammansättningen negativt. Det blir allt mer välkänt att antibiotika (och speciellt bredspektrumsantibiotika) slår ut delar av de godartade bakterierna. Efter en antibiotikakur kan det ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Allt fler studier tyder på att även många olika mediciner, bl a vanliga värkmediciner, påverkar tarmfloran negativt. Detta är ett område som det forskas flitigt inom just nu.

En rubbad tarmflora kan påverka hälsan negativt på många olika sätt. Studier visar på tydliga samband mellan rubbad tarmflora och kronisk inflammation, som i sin tur anses vara bidragande till många av dagens vanliga sjukdomar. Både långvariga inflammationer och infektioner är skadliga för tarmarna. Studier har visat att både fysiska och psykiska sjukdomar kan vara följder av för mycket negativa bakterier i tarmen. Detta kommer jag att berätta mer om i kommande inlägg.

Det finns dock mycket som man kan göra för att gynna de goda tarmbakterierna. T ex fungerar råa grönsaker som föda för de goda bakterierna. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Lura hjärnan att känna mättnad

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Tarmbakterierna har stor betydelse för hälsan

Då är det dags för en ny bloggserie på Hälsodjungeln. Under de kommande veckorna kommer nämligen flera inlägg att handla om tarmflorans betydelse för att man ska må bra. Idag inleds denna serie med ett allmänt inlägg om tarmen – och betydelsen av en bra bakteriebalans.

Intresset för tarmflorans betydelse för hälsan har ökat explosionsartat under de senaste åren. En allt större del av befolkningen äter idag probiotika samtidigt som det forskas intensivt inom detta område. Resultaten från de senaste årens forskning har verkligen förändrat synen på tarmen och dess betydelse för vårt välmående.

Goda och onda bakterier i tarmen
Tarmfloran har alltså visat sig ha stor betydelse för vårt välbefinnande. Med tarmfloran menas de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Bakterierna i tarmen väger mellan 1,5-2 kg – och är till antalet fler än cellerna i kroppen. I tarmfloran finns både “goda” och “onda” bakterier. En sund tarmflora kännetecknas av balans mellan de olika stammarna. Det är alltså viktigt att både de “goda” och de “onda” bakterierna finns i tarmen, men ingen bakteriestam bör växer sig för stark på de andras bekostnad. I en frisk tarm bör ca 80% av bakterierna vara godartade.

Livsstilen påverkar bakteriebalansen
Tarmens bakterieflora påverkas till stor del av vår livsstil. Forskning har visat att våra tarmar idag innehåller betydligt färre bakteriestammar än våra förfäders. T ex kosten och stress påverkar vilka bakterier som växer sig starka. Stress påverkar bl a slemhinnan i mag- och tarmkanalen och en frisk slemhinnan är betydande, speciellt för de godartade bakteriernas överlevnad. Även antibiotika påverkar genom att den slår ut en del av bakteriefloran. Det gäller speciellt bredspektrumsantibiotika. Studier har visat att en stor del av de godartade bakterierna kan slås ut av en antibiotikakur – och att det sedan kan ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Under de här tiden finns det risk för att de “onda” bakterierna växer sig för starka vilket kan påverka hälsan negativt. Studier har visat att även andra mediciner, t ex vanliga värktabletter, påverkar bakteriesammansättningen i tarmen.

Tarmens betydelse
Tarmens betydelse ansågs länge rätt obetydlig, men tillgången till ny teknik inom forskningen har verkligen ändrat på detta. De senaste årens forskning har nämligen visat att tarmen har flera viktiga funktioner i kroppen. En välfungerande tarm är bl a viktig för kroppens näringsupptag, hormonproduktion och immunförsvar. Dessutom tillverkas nyttiga fettsyror och en del vitaminer (t ex K-vitamin och olika B-vitaminer) i tarmen. Kroppen producerar även den största delen av signalsubstansen serotonin i tarmen. Allt detta innebär att tarmhälsan påverkar både det fysiska och psykiska måendet. I mina kommande inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Här hittar du alla Hälsodjungelns inlägg om tarmflorans betydelse!

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

TIPS! Intressant och underhållande information om tarmhälsans betydelse finns bl a på bloggen Food pharmacy

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Nyare inlägg »

© 2022 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑