Hälsodjungeln

Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Sida 10 av 11

Är lingon ett ”nytt” superbär?

Açaibär och blåbär är några av de bär som framhållits som superbär. Nu utmanas de dock av lingonen.

Lingonets hälsoeffekter blev ett överraskande resultat i en studie vid Lunds universitet. I studien framkom att lingon hjälper till att hålla vikten samt ger stabilare blodsocker och lägre kolesterolvärde. Dessutom avhjälper lingon inflammation i kroppen.

I studien undersöktes möss som lätt lägger på sig fett. Dessa möss anses kunna jämföras med människor som lider av övervikt och är i riskzonen för diabetes. Merparten av mössen i studien fick högfettkost, men en del fick även fettsnål kost. Mössen delades sedan in i grupper, vars föda kompletterades med olika bär.

Förutom lingon undersöktes flera andra bär, t ex svarta vinbär, blåbär, hallon och açaibär. Lingonen visade helt klart bäst resultat i denna studie. Även svarta vinbär och blåbär visade bra resultat, men det gjorde inte açaibäret. De möss som åt açaibären gick upp i vikt och utvecklade fettlever.

Lingonets goda egenskaper tros bero på bärets höga innehåll av polyfenoler, som är det som ger frukter, bär och grönsaker sin färg, doft och smak. Polyfenoler anses ha flera hälsobringande effekter. Forskarna har fortsatt undersöka om lingon även är lika hälsosamma för människor.

Förra veckan skrev jag allmänt om superfoods. Du hittar det inlägget här.

 

Källor:

https://www.hindawi.com/journals/jnme/2014/403041/

http://www.med.lu.se/nyheter/140123_lingon

http://www.food-health-science.lu.se/article/lingon-gor-gott

Superfoods

Intresset för superfoods har varit stort under de senaste åren. Men vilka livsmedel är egentligen superfoods – och vad innebär det i praktiken?

Superfoods kallas ibland även funktionella livsmedel på svenska. Termen “Functional Food” myntades i Japan under 1980-talet i samband med ett storskaligt forskningsprogram om olika livsmedels hälsoeffekter. Sedan dess har termen spridit sig över världen.

För att klassas som ett funktionellt livsmedel bör livsmedlet – utöver de näringsmässiga egenskaperna – även ha extra positiv inverkan på hälsan. Exempel på detta är att livsmedlet har bevisats minska risken för vissa sjukdomar eller kunna förbättra den fysiska prestationsförmågan. Exempel på mat som kan klassas som funktionella livsmedel är vissa frukter, grönsaker och fullkornsprodukter, men även berikade livsmedel. Det kan alltså både handla om traditionella livsmedel och “nytillskott”. T ex blåbär och gojibär har under de senaste åren framhållits som superbär. Nu utmanas de dock av lingonen. Ny forskning visar nämligen att lingon kan ge flera hittills okända positiva hälsoeffekter. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Kritik har riktats mot begreppet superfood. En del kritiker hävdar att det främst är en marknadsföringsterm, medan andra framhåller att det inte finns någon “magic bullet”. Med det menas att det inte finns något enstaka livsmedel som automatiskt leder till en bra hälsa för alla. Även om vissa livsmedel har betydande hälsoeffekter är de alltså inte tillräckliga i sig för att leda till bra hälsa. Fortfarande betonas därför motionens betydelse samt överlag hälsosam och mångsidig kost.

Källor:

Klicka för att komma åt Final%20Functional%20Foods%20Backgrounder.pdf

http://www.mhlw.go.jp/english/topics/foodsafety/fhc/02.html

Därför mår man psykiskt bra av fysisk träning

Motionens betydelse för den fysiska hälsan har länge betonats. Nu framhålls allt mer att fysisk träning även är viktigt för att man ska må psykiskt bra. Vad är det då som händer i hjärnan när man tränar – och varför mår man bra av det?

Många upplever att de blir på bättre humör av att träna. En förklaring till detta är att flera signalsubstanser (en sorts budbärare) i hjärnan ökar till följd av motion. Ett exempel på detta är serotonin. Tillräckligt med serotonin är viktigt bl a för att vi ska känna välbefinnande. Deprimerade personer har ofta låga nivåer av den här signalsubstansen. Vissa studier tyder på att fysisk träning kan påverka hjärnan på liknande sätt som de antidepressiva mediciner som ökar mängden serotonin. Även signalsubstansen dopamin ökar när vi tränar. Dopamin är bl a viktigt för de exekutiva funktionerna, dvs för det logiskt tänkande och bildandet av associationsbanor. Även signalsubstansen noradrenalin ökar, vilket leder till ökad aktivitet och att man känner sig mer alert. Vid hård träning kan dessutom endorfinerna “kicka in”. Endorfinerna brukar beskrivas som hjärnans “må bra”-hormon och kallas ibland även “hjärnans eget opium”. Endorfinkicken upplevs som belönande.

En annan orsak till att man mår bra av att träna är att motion leder till att vi blir mindre stressade. Detta beror på att träningen hjälper kroppen att bättre “ta hand om” stresshormoner, t ex kortisol och adrenalin. Färre stresshormoner har i många studier visats förbättra både sömnen och humöret, vilket ökar ens välbefinnande. Motionerar man så hårt att man svettas kan även den höjda kroppsvärmen och svettningen leda till att man sover bättre efteråt.

Motion påverkar även hjärnan genom att den bidrar till att fler nya hjärnceller kan bildas. Forskare har hittat en faktor som de kallar “Brain-Derived Neurotropic Factor” (BDNF). Den här faktorn stimuleras vid träning och fungerar som en slags gödning för bildande av nya hjärnceller. Dessutom hjälper den till att skydda de hjärnceller som man redan har. Detta gäller speciellt för området hippocampus, som är ett litet område i hjärnan som bland annat lagrar nya minnen. Till följd av detta leder alltså fysisk aktivitet till att man får bättre minne. Även inlärning, problemlösning, prestationsförmågan och koncentrationsförmåga förbättras av motion enligt flera studier.

 

Om du är intresserad av träningens betydelse vid psykisk ohälsa rekommenderar jag Yvonne Forsells föreläsning “Spring för att gymma hjärnan”.  Yvonne Forsell är psykiatriker och professor vid Karolinska institutet och har forskat om träningens betydelse vid mental ohälsa.

 

Källor:

http://urskola.se/Produkter/188798-UR-Samtiden-Hjarnans-dag-2015-Spring-for-att-gymma-hjarnan

http://www.1177.se/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Motion-och-traning/Rorelse-ar-livsviktigt/

En ny syn på kärlek – och dess betydelse

Tänk om vi kan se på kärlek på ett helt nytt sätt? Kan detta i så fall hjälpa oss att bli lyckligare? Detta har Barbara Fredrickson, professor inom positiv psykologi, forskat på de senaste åren.

I sin forskning har hon utvidgat definitionen av kärlek till “micro-moments of connections that you share with another human being”. Det handlar alltså om korta stunder då man upplever en positiv känsla tillsammans med någon annan. Dessa upplevelser är enligt Fredricksons forskning mycket betydande för ens välmående och påverkar en, förutom socialt och psykologiskt, även fysiologiskt.

Om du tycker att detta verkar intressant rekommenderar jag att du ser Fredricksons föreläsning “Remaking Love”. Föreläsningen är knappt 12 minuter lång och på engelska. Vill du ytterligare fördjupa dig i detta rekommenderar jag denna intervju med Fredrickson som publicerats i The Sun. Och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

http://thesunmagazine.org/issues/463/the_one_youre_with

Hur blir man då lycklig?

A little knowledge of positive psychology can be a dangerous thing.” Uttrycket som kan översättas med att “lite kunskap om positiv psykologi kan vara farligt” har använts av Barbara Fredrickson, professor i positiv psykologi vid the University of North Carolina.

Orsaken  att Fredrickson  har sagt att ”a little knowledge of positive psychology can be a dangerous thing” är för att (bara) lite kunskap om positiv psykologi faktiskt kan innebära att man har svårare att bli lycklig. Det här beror på att man kanske inte riktigt förstått vad ämnesområdet handlar om. Ett exempel på detta är att vissa som “känner till” positiv psykologi tror att man ständigt bör vara lycklig och därför försöker bortse från eller “göra sig av med” sina negativa känslor. Studier visar dock att ett sådant handlingssätt sällan gör en lyckligare. Orsaken till detta är bl a att en del av känslornas natur är att de är övergående. Inga känslor vara för evigt och att då ständigt försöka tvinga fram lycka och positiva känslor kan leda till motsatsen. Studier har visat att personer som försöker vara lyckliga hela tiden vanligen upplever färre positiva känslor och en försämrad livskvalitet. Dessutom är de mer benägna att känna sig ensamma och uppleva depressionssymtom.

En för intensiv jakt på ständig lycka och glädje kan alltså få motsatt effekt. Men hur ska man då göra för att bli lycklig? Som Barbara Fredrickson uttrycker det är vägen till lycka en “delicate art” som vissa kämpar med hela livet.

Studier inom positiv psykologi visar dock att ett tillvägagångssätt som har visat sig leda till att många känner sig lyckligare är att prioritera det positiva. Med det menas att man övar sig på att lägga märke till och uppskatta de positiva känslor som man dagligen upplever. I och med att negativa känslor ofta är starkare är det viktigt att verkligen uppmärksamma och försöka ge utrymme för de positiva känslorna. Kort sagt har en väg till lycka visat sig vara att uppskatta stunden “här och nu”.

Att bli bättre på att lägga märke till och uppskatta de dagliga positiva känslorna har visat sig ge flera positiva följder. Studier har bl a visat att det leder till högre livstillfredsställelse, minskar risken för depressionssymtom samt bidrar till att man blir mer motståndskraftig och bättre kan uttrycka sin tacksamhet. Detta leder till en positiv spiral som i sin tur innebär att man blir ännu bättre på att ta tillvara på och uppskatta positiva känslor och upplevelser. Detta kan på sikt även bidra till förbättrat immunförsvar och minskad risk för stressymtom samt hjärt- och kärlsjukdomar. Inom positiv psykologi betonas att det inte handlar om att ändra sin personlighet utan snarare om att träna upp sin förmåga att lägga märke till de vanligen så subtila positiva känslorna i sitt dagliga liv. Ett vanligt misstag är att man är så upptagen av vardagslivets stress och krav att man därför glömmer bort att uppskatta livet här och nu och istället längtar till helgen eller semestern – då man ska njuta.

Men som sagt, att bli lycklig är en svår konst som många får kämpa med hela livet. Ett tips som Barbara Fredrickson ger är att byta ut mantrat “Var positiv!” till “Var öppen!” – och sedan försöka lägga märke till alla de små, men betydelsefulla positiva känslor som man dagligen upplever. Det kan även vara bra att bli påmind om att studier inom positiv psykologi har visat att man inte automatiskt blir lycklig av att inte uppleva några negativa känslor. Enligt studierna ska man istället stäva till att hitta en bra balans mellan det positiva och det negativa i livet. Om man integrerar det negativa på rätt sätt kan även det bidra till att man lyckas utvecklas och växa.

Professorn Christopher Peterson har myntat uttrycket att “positive psychology is not a spectator sport”. Med det menar han att positiv psykologi är något man själv verkligen måste uppleva för att det ska leda till positiva effekter för ens hälsa. Om man inte gör det blir ämnesområdet bara en samling abstrakta idéer – som är fina i sig – men som inte bidrar till ens välmående.

Om du tyckte detta inlägg var intressant rekommenderar jag Positivity av Barbara Fredrickson (Utgiven 2009). Och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

Föreläsningar i kursen Positive Psycholgy med professor Barbara Fredrickson. Kursen erbjöds via Coursera av the University of North Carolina at Chapel Hill under augusti-september 2016.

http://thesunmagazine.org/issues/401/the_science_of_happiness

http://www.positiv-psykologi.se/wordpress/

Känslornas betydelse för vår hälsa

Allt fler studier visar att positiva känslor och upplevelser är betydande för att man ska må både psykiskt och fysiskt bra. En förklaring till detta är att både hjärnan och kroppen på en grundläggande nivå påverkas på olika sätt när man upplever positiva känslor jämfört med negativa eller neutrala.

Någonting som är gemensamt för alla känslor är att man reagerar kroppsligt på dem. På engelska kallas detta att känslor “are emobodied”. Positiva och negativa känslor påverkar dock som sagt både hjärnan och kroppen på olika sätt. Ofta upplevs negativa känslor som starkare än positiva. Det här kallas “negativity bias”. Till följd av detta lägger man även vanligen tydligare märke till hur just de negativa känslorna påverkar kroppen, så som t ex spända muskler och ökad hjärtfrekvens. På sikt kan negativa känslor vara skadliga för kroppen och leda till olika kroppsliga “besvär”, så som huvudvärk eller spänningsvärk i andra delar av kroppen. Ett annat exempel på hur negativa känslor påverkar kroppen är alla de studier som har visat på samband mellan långvarig stress (utan möjlighet till tillräcklig återhämtning) och olika sjukdomar. Studier har även visat att negativa känslor leder till att man blir mindre mottaglig för nya intryck och idéer samtidigt som ens initiativförmåga försämras.

Positiva känslor har däremot visats öka ens medvetenhet, kreativa tänkande och initiativförmåga. Dessutom breddar de ens perspektiv. Positiva känslor är därför betydande för att man ska kunna utvecklas och växa. Dessutom har de en positiv inverkan på förmågan till återhämtning. Studier har även visat att positiva känslor förbättrar immunförsvaret och kan vara en faktor som motverkar både stressymtom samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskning inom positiv psykologi har visat att även om de negativa känslorna vanligen är starkare än de positiva, så upplever faktiskt de flesta oftare positiva känslor än negativa. Det här kallas “positivity offset”. I och med att de positiva känslorna ofta är subtila krävs det dock att man verkligen lägger märke till dem – och väljer att ge dem utrymme. Om detta kommer jag att berätta mer i mitt nästa blogginlägg.

Barbara Fredrickson, professor i positiv psykologi vid the University of North Carolina, sammanfattar de positiva känslornas betydelse så här: “The days that make us happy help us to become better versions of ourselves”.

Men hur blir man då lycklig? Denna komplicerade fråga kommer jag att diskutera i mitt nästa inlägg. Om du vill vara säker på att inte missa mina kommande inlägg om positiv psykologi kan du börja prenumerera nedan – och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

Föreläsningar i kursen Positive Psycholgy med professor Barbara Fredrickson. Kursen erbjöds via Coursera av the University of North Carolina at Chapel Hill under augusti-september 2016.

http://thesunmagazine.org/issues/401/the_science_of_happiness

http://www.positiv-psykologi.se/wordpress/

Vad är egentligen positiv psykologi?

Mina kommande inlägg här på Hälsodjungeln kommer att utgöra en liten “bloggserie” om positiv psykologi. Jag inleder den här serien genom att kort beskriva vad positiv psykologi är och berätta om några av de missuppfattningar som finns om ämnesområdet.

Vad är positiv psykologi?

Inom positiv psykologi studerar man vad som får människor och samhällen att utvecklas och växa. Ämnesområdet växte fram under slutet av 1990-talet efter att psykologin länge främst hade fokuserat på negativa känslor och sjukdomar. Inom positiv psykologi betonar man istället bl a individers och samhällens styrkor samt hur de kan utvecklas. Sedan positiv psykologi introducerades har det blivit allt mer populärt. En orsak till det kan vara att flera studier har visat att positiva känslor är en av många viktiga faktorer för att man ska må bra.

Vad är inte positiv psykologi?

Det råder en del missuppfattningar om vad positiv psykologi är. En av dessa är att positiv psykologi förringar det negativa. En annan är att positiv psykologi handlar om att man ska försöka  “göra sig av med det negativa” och istället “bli positiv”. Det här är dock inte riktigt rättvisa bilder av ämnesområdet. Positiv psykologi handlar inte om att förringa eller “ta bort” det dåliga eller jobbiga i livet, utan snarare om att fokusera på det som är positivt och integrera det negativa.

En tredje missuppfattning är att positiv psykologi enbart handlar om glädjens betydelse. Även om glädje är en positiv känsla (som studerats flitigt inom positiv psykologi) så är det inte den enda känslan som betonas. Andra känslor och upplevelser som anses vara viktiga är t ex tacksamhet, intresse, inspiration, hopp, stolthet, lugn, flow och kärlek.

Sammanfattningsvis handlar alltså positiv psykologi om att fokusera på det positiva och till följd av det hitta en hälsosam balans mellan det positiva och det negativa i livet. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att berätta mer om känslornas betydelse för vår hälsa. Om du vill vara säker på att inte missa de övriga inläggen om positiv psykologi kan du börja prenumerera på mina inlägg nedan.

Källor:

Föreläsningar i kursen Positive Psycholgy med professor Barbara Fredrickson. Kursen erbjöds via Coursera av the University of North Carolina at Chapel Hill under augusti-september 2016.

http://thesunmagazine.org/issues/401/the_science_of_happiness

http://www.positiv-psykologi.se/wordpress/

https://www.bing.com/videos/search?q=positiv+psykologi&view=detail&mid=9714D6C5A9424E3B09AE9714D6C5A9424E3B09AE&FORM=VIRE

Varför blir vi inte mätta av vår moderna mat?

I dagens västerländska samhälle äter många betydligt mer än de behöver. Vad beror detta på? Varför blir vi inte tillräckligt mätta av maten?

Ett enkelt svar på frågorna ovan är att den moderna processade maten har satt våra kroppars naturliga mättnadssystem ur balans. Hur detta skett är en invecklad process. Några intressanta poänger angående det här tas upp på ett lättförståeligt sätt i den här intervjun med Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i aptitreglering.

Charlotte Erlanson-Albertsson framhåller att en orsak till att vi nuförtiden äter mer än vi behöver är för att vi inte bara vill ha energi utan även belöning när vi äter. Belöningen upplever vi främst när vi äter processad mat som innehåller tillsatt socker, fett och i vissa fall salt. Det här leder till att vi allt oftare äter för att få belöning istället för att mätta hungern.

Men varför blir man då mindre mätt – eller kanske snarare äter mer – av processad mat? En orsak är att den här sortens mat är för lättsmält för våra kroppar. Med det menas att maten hinner absorberas i kroppen innan den når de delar av tarmen där de naturliga mättnadssignalerna utlöses. Till följd av detta hinner inte kroppen signalera till hjärnan att vi är mätta – utan vi äter mer energi än våra kroppar behöver.

Vad ska man då göra för att uppleva de “naturliga mättnadskänslorna”? Bra mat för att uppleva mättnadskänslorna är mer svårsmält mat så som grönsaker och olika proteinrika livsmedel t ex  ägg och fisk. Grönsaker är även bra eftersom de vanligen har relativt stor volym i förhållande till energiinnehållet.

Speciellt gröna bladgrönsaker påverkar mättnadssignalerna i våra kroppar iom att de gör matsmältningen långsammare. Det leder till att hela tarmen används och då frigörs mättnadshormoner som både gör att man blir mätt och dessutom inte får samma sötsug. På grund av detta blir vi mer naturligt mätta av dessa livsmedel än av processad mat.

Källor:

Intervjun “Lura hjärnan att känna mättnad” med Charlotte Erlanson-Albertsson. Klippet kan ses via denna länk, http://fjardeuppgiften.se/2014/10/02/lura-hjarnan-att-kanna-mattnad/

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Det älskade kaffet – hälsosamt eller skadligt?

Koffein är en av världens mest konsumerade stimulantia och påverkar kroppen på många olika sätt. Även om inte kaffe anses vara en klassiskt beroendeframkallande drog kan det ge abstinensbesvär så som huvudvärk och irritation när man inte får sin “dagliga dos”.

Kaffedrickande har i flera studier ansetts ge flera hälsoeffekter. På kort sikt upplever många att de blir piggare och mer alerta av koffein. Kaffedrickandet kan även leda till minskad risk för Parkinsons sjukdom, diabetes typ 2 (så kallad åldersdiabetes) samt Alzheimers sjukdom. Nyare forskning tyder även på att kaffe eventuellt kan skydda mot hudcancer. Det finns flera teorier om vilka ämnen i kaffe som är nyttiga och forskning har visat att även koffeinfritt kaffe kan ge vissa hälsoeffekter.

Kaffedrickandet kan dock även ge negativa kroppsliga effekter på både kort och lång sikt. På kort sikt kan för mycket koffein leda till sömnbesvär, hjärtklappning, yrsel, magbesvär, illamående och tom diarré. Hög konsumtion av koffein kan även leda till att man känner sig nervös, rastlös och lättirriterad. Koffein anses även kunna förstärka panikreaktioner samt leda till oro och ångest. Nyare forskning har tom tytt på att stora mängder kaffe kan öka risken för att drabbas av hallucinationer.

En annan negativ följd är att koffeinet kan hämma kroppens järnupptag och därmed öka risken för blodbrist. Det här kan dock förhindras om man inte dricker koffeinhaltiga drycker för nära innan eller efter en måltid. En del forskning har visat att koffein även kan öka risken för cancer, högt blodtryck, missfall, diabetes och magsår. Andra studier tyder på att koffein kan försämra chansen att bli gravid samt att det kan påverka fostret under en graviditet och eventuellt även leda till missfall. I bl a Sverige och Finland rekommenderas därför gravida kvinnor att begränsa sitt koffeinintag.

Hur mycket koffein man tål är individuellt. Även hos samma individ kan känsligheten mot koffein variera under livet. En del är mycket känsliga mot koffein och påverkas därför negativt redan av väldigt små mängder.

En stor del av forskningen tyder dock på att två till tre koppar kaffe (á 150 ml) per dag inte är skadligt för de flesta individer. Denna mängd kan tom anses vara hälsosam i vissa avseenden enligt en del studier.

 

Källor:

http://www.livsmedelsverket.se

http://www.doktorn.com/artikel/h%C3%A4lsoeffekter-av-koffein

http://iform.se/nyttig-mat/allt-om-kaffets-basta-och-samsta-sidor

 

 

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑