Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Kategori: Positiv psykologi

En ny syn på kärlek – och dess betydelse

Tänk om vi kan se på kärlek på ett helt nytt sätt? Kan detta i så fall hjälpa oss att bli lyckligare? Detta har Barbara Fredrickson, professor inom positiv psykologi, forskat på de senaste åren.

I sin forskning har hon utvidgat definitionen av kärlek till “micro-moments of connections that you share with another human being”. Det handlar alltså om korta stunder då man upplever en positiv känsla tillsammans med någon annan. Dessa upplevelser är enligt Fredricksons forskning mycket betydande för ens välmående och påverkar en, förutom socialt och psykologiskt, även fysiologiskt.

Om du tycker att detta verkar intressant rekommenderar jag att du ser Fredricksons föreläsning “Remaking Love”. Föreläsningen är knappt 12 minuter lång och på engelska. Vill du ytterligare fördjupa dig i detta rekommenderar jag denna intervju med Fredrickson som publicerats i The Sun. Och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

http://thesunmagazine.org/issues/463/the_one_youre_with

Hur blir man då lycklig?

A little knowledge of positive psychology can be a dangerous thing.” Uttrycket som kan översättas med att “lite kunskap om positiv psykologi kan vara farligt” har använts av Barbara Fredrickson, professor i positiv psykologi vid the University of North Carolina.

Orsaken  att Fredrickson  har sagt att ”a little knowledge of positive psychology can be a dangerous thing” är för att (bara) lite kunskap om positiv psykologi faktiskt kan innebära att man har svårare att bli lycklig. Det här beror på att man kanske inte riktigt förstått vad ämnesområdet handlar om. Ett exempel på detta är att vissa som “känner till” positiv psykologi tror att man ständigt bör vara lycklig och därför försöker bortse från eller “göra sig av med” sina negativa känslor. Studier visar dock att ett sådant handlingssätt sällan gör en lyckligare. Orsaken till detta är bl a att en del av känslornas natur är att de är övergående. Inga känslor vara för evigt och att då ständigt försöka tvinga fram lycka och positiva känslor kan leda till motsatsen. Studier har visat att personer som försöker vara lyckliga hela tiden vanligen upplever färre positiva känslor och en försämrad livskvalitet. Dessutom är de mer benägna att känna sig ensamma och uppleva depressionssymtom.

En för intensiv jakt på ständig lycka och glädje kan alltså få motsatt effekt. Men hur ska man då göra för att bli lycklig? Som Barbara Fredrickson uttrycker det är vägen till lycka en “delicate art” som vissa kämpar med hela livet.

Studier inom positiv psykologi visar dock att ett tillvägagångssätt som har visat sig leda till att många känner sig lyckligare är att prioritera det positiva. Med det menas att man övar sig på att lägga märke till och uppskatta de positiva känslor som man dagligen upplever. I och med att negativa känslor ofta är starkare är det viktigt att verkligen uppmärksamma och försöka ge utrymme för de positiva känslorna. Kort sagt har en väg till lycka visat sig vara att uppskatta stunden “här och nu”.

Att bli bättre på att lägga märke till och uppskatta de dagliga positiva känslorna har visat sig ge flera positiva följder. Studier har bl a visat att det leder till högre livstillfredsställelse, minskar risken för depressionssymtom samt bidrar till att man blir mer motståndskraftig och bättre kan uttrycka sin tacksamhet. Detta leder till en positiv spiral som i sin tur innebär att man blir ännu bättre på att ta tillvara på och uppskatta positiva känslor och upplevelser. Detta kan på sikt även bidra till förbättrat immunförsvar och minskad risk för stressymtom samt hjärt- och kärlsjukdomar. Inom positiv psykologi betonas att det inte handlar om att ändra sin personlighet utan snarare om att träna upp sin förmåga att lägga märke till de vanligen så subtila positiva känslorna i sitt dagliga liv. Ett vanligt misstag är att man är så upptagen av vardagslivets stress och krav att man därför glömmer bort att uppskatta livet här och nu och istället längtar till helgen eller semestern – då man ska njuta.

Men som sagt, att bli lycklig är en svår konst som många får kämpa med hela livet. Ett tips som Barbara Fredrickson ger är att byta ut mantrat “Var positiv!” till “Var öppen!” – och sedan försöka lägga märke till alla de små, men betydelsefulla positiva känslor som man dagligen upplever. Det kan även vara bra att bli påmind om att studier inom positiv psykologi har visat att man inte automatiskt blir lycklig av att inte uppleva några negativa känslor. Enligt studierna ska man istället stäva till att hitta en bra balans mellan det positiva och det negativa i livet. Om man integrerar det negativa på rätt sätt kan även det bidra till att man lyckas utvecklas och växa.

Professorn Christopher Peterson har myntat uttrycket att “positive psychology is not a spectator sport”. Med det menar han att positiv psykologi är något man själv verkligen måste uppleva för att det ska leda till positiva effekter för ens hälsa. Om man inte gör det blir ämnesområdet bara en samling abstrakta idéer – som är fina i sig – men som inte bidrar till ens välmående.

Om du tyckte detta inlägg var intressant rekommenderar jag Positivity av Barbara Fredrickson (Utgiven 2009). Och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

Föreläsningar i kursen Positive Psycholgy med professor Barbara Fredrickson. Kursen erbjöds via Coursera av the University of North Carolina at Chapel Hill under augusti-september 2016.

http://thesunmagazine.org/issues/401/the_science_of_happiness

http://www.positiv-psykologi.se/wordpress/

Känslornas betydelse för vår hälsa

Allt fler studier visar att positiva känslor och upplevelser är betydande för att man ska må både psykiskt och fysiskt bra. En förklaring till detta är att både hjärnan och kroppen på en grundläggande nivå påverkas på olika sätt när man upplever positiva känslor jämfört med negativa eller neutrala.

Någonting som är gemensamt för alla känslor är att man reagerar kroppsligt på dem. På engelska kallas detta att känslor “are emobodied”. Positiva och negativa känslor påverkar dock som sagt både hjärnan och kroppen på olika sätt. Ofta upplevs negativa känslor som starkare än positiva. Det här kallas “negativity bias”. Till följd av detta lägger man även vanligen tydligare märke till hur just de negativa känslorna påverkar kroppen, så som t ex spända muskler och ökad hjärtfrekvens. På sikt kan negativa känslor vara skadliga för kroppen och leda till olika kroppsliga “besvär”, så som huvudvärk eller spänningsvärk i andra delar av kroppen. Ett annat exempel på hur negativa känslor påverkar kroppen är alla de studier som har visat på samband mellan långvarig stress (utan möjlighet till tillräcklig återhämtning) och olika sjukdomar. Studier har även visat att negativa känslor leder till att man blir mindre mottaglig för nya intryck och idéer samtidigt som ens initiativförmåga försämras.

Positiva känslor har däremot visats öka ens medvetenhet, kreativa tänkande och initiativförmåga. Dessutom breddar de ens perspektiv. Positiva känslor är därför betydande för att man ska kunna utvecklas och växa. Dessutom har de en positiv inverkan på förmågan till återhämtning. Studier har även visat att positiva känslor förbättrar immunförsvaret och kan vara en faktor som motverkar både stressymtom samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskning inom positiv psykologi har visat att även om de negativa känslorna vanligen är starkare än de positiva, så upplever faktiskt de flesta oftare positiva känslor än negativa. Det här kallas “positivity offset”. I och med att de positiva känslorna ofta är subtila krävs det dock att man verkligen lägger märke till dem – och väljer att ge dem utrymme. Om detta kommer jag att berätta mer i mitt nästa blogginlägg.

Barbara Fredrickson, professor i positiv psykologi vid the University of North Carolina, sammanfattar de positiva känslornas betydelse så här: “The days that make us happy help us to become better versions of ourselves”.

Men hur blir man då lycklig? Denna komplicerade fråga kommer jag att diskutera i mitt nästa inlägg. Om du vill vara säker på att inte missa mina kommande inlägg om positiv psykologi kan du börja prenumerera nedan – och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

Föreläsningar i kursen Positive Psycholgy med professor Barbara Fredrickson. Kursen erbjöds via Coursera av the University of North Carolina at Chapel Hill under augusti-september 2016.

http://thesunmagazine.org/issues/401/the_science_of_happiness

http://www.positiv-psykologi.se/wordpress/

Vad är egentligen positiv psykologi?

Mina kommande inlägg här på Hälsodjungeln kommer att utgöra en liten “bloggserie” om positiv psykologi. Jag inleder den här serien genom att kort beskriva vad positiv psykologi är och berätta om några av de missuppfattningar som finns om ämnesområdet.

Vad är positiv psykologi?

Inom positiv psykologi studerar man vad som får människor och samhällen att utvecklas och växa. Ämnesområdet växte fram under slutet av 1990-talet efter att psykologin länge främst hade fokuserat på negativa känslor och sjukdomar. Inom positiv psykologi betonar man istället bl a individers och samhällens styrkor samt hur de kan utvecklas. Sedan positiv psykologi introducerades har det blivit allt mer populärt. En orsak till det kan vara att flera studier har visat att positiva känslor är en av många viktiga faktorer för att man ska må bra.

Vad är inte positiv psykologi?

Det råder en del missuppfattningar om vad positiv psykologi är. En av dessa är att positiv psykologi förringar det negativa. En annan är att positiv psykologi handlar om att man ska försöka  “göra sig av med det negativa” och istället “bli positiv”. Det här är dock inte riktigt rättvisa bilder av ämnesområdet. Positiv psykologi handlar inte om att förringa eller “ta bort” det dåliga eller jobbiga i livet, utan snarare om att fokusera på det som är positivt och integrera det negativa.

En tredje missuppfattning är att positiv psykologi enbart handlar om glädjens betydelse. Även om glädje är en positiv känsla (som studerats flitigt inom positiv psykologi) så är det inte den enda känslan som betonas. Andra känslor och upplevelser som anses vara viktiga är t ex tacksamhet, intresse, inspiration, hopp, stolthet, lugn, flow och kärlek.

Sammanfattningsvis handlar alltså positiv psykologi om att fokusera på det positiva och till följd av det hitta en hälsosam balans mellan det positiva och det negativa i livet. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att berätta mer om känslornas betydelse för vår hälsa. Om du vill vara säker på att inte missa de övriga inläggen om positiv psykologi kan du börja prenumerera på mina inlägg nedan.

Källor:

Föreläsningar i kursen Positive Psycholgy med professor Barbara Fredrickson. Kursen erbjöds via Coursera av the University of North Carolina at Chapel Hill under augusti-september 2016.

http://thesunmagazine.org/issues/401/the_science_of_happiness

http://www.positiv-psykologi.se/wordpress/

https://www.bing.com/videos/search?q=positiv+psykologi&view=detail&mid=9714D6C5A9424E3B09AE9714D6C5A9424E3B09AE&FORM=VIRE

© 2022 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑