Hälsodjungeln

Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Kategori: ”Hungerhormonet” ghrelin och ”mättnadshormonet” leptin

Kan mer kunskap om hormoner hjälpa till att förebygga och bota fetma?

4 mars, 2018 /

Upplevelser av hunger och mättnad påverkas av ett komplicerat samspel i kroppen. Som framkommit i de tidigare inläggen är bl a hormonerna ghrelin och leptin av stor betydelse för dessa upplevelser.

Det har forskats intensivt om både ”hungerhormonet”  ghrelin och ”mättnadshormonet” leptin sedan de upptäcktes på 1990-talet. Trots detta krävs det ännu mer forskning för att man verkligen ska förstå sambandet mellan dem och deras betydelse vid utvecklingen av övervikt samt dess följdsjukdomar. Forskare hoppas dock på att ännu mer kunskap om dessa två hormon ska kunna bidra till att man kan utveckla bättre ”verktyg” för att både förebygga och bota fetma – och därmed även dess följdsjukdomar.

Du kan läsa de övriga inläggen om ghrelin och leptin här!

 

Källor:
Klok, Jakobsdottir och Drent (2007) ”The role of leptin and ghrelin in the regulation of food intake and body weight in humans: a review”, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-789X.2006.00270.x/full

Pradhan, Samson, och Sun (2014) Ghrelin: much more than a hunger hormone, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4049314/

Sato, Nakamura, Shiimura, Ohgusu, Kangawa och Kojima (2011) The Journal of Biochemistry, Volume 151, Issue 2, 1 February 2012, Pages 119–128, https://doi.org/10.1093/jb/mvr134

”Mättnadshormonet” leptin

23 februari, 2018 /

Hormonet leptin är mest känt för att det ger mättnadskänsla. Det kallas därför ibland för just ”mättnadshormonet”. Ju högre nivåer av leptin man har desto mättare känner man sig vanligen.

Leptin bildas främst i fettvävnaderna, men mindre mängder bildas även i andra delar av kroppen. Efter utsöndring från fettvävnaderna transporteras leptin med blodet till hypotalamus i hjärnan. Här påverkar leptin vilka mättnadssignaler som hjärnan skickar ut.

Nivåerna av leptin varierar under dagen. Leptinnivåerna i kroppen påverkas bl a av generna, mängden kroppsfett och kaloriintaget.

Även om leptin är känt som ”mättnadshormonet” har det även många andra funktioner i kroppen. Det påverkar t ex när man kommer in i puberteten, inflammationsnivån och immunförsvaret.

Oblans av leptin
Forskning har visat att nivåerna av leptin är betydande vid utvecklingen av fetma och flera av dess följdsjukdomar. Leptinnivåerna är vanligen högre hos personer med högt BMI och mer fettvävnad, dvs överviktiga personer. Det här kan verka motsägelsefullt i och med att leptin anses vara ett mättnadshormon. De senaste årens forskning har dock visat att överviktiga personer ofta lider av leptinresistens. Detta kan förklara varför överviktiga personer inte känner sig mätta trots höga leptinnivåer.

Nästa inlägg handlar om vad forskare hoppas att mer kunskap om ghrelin och leptin ska leda till.

Du kan läsa hela serien om ghrelin och leptin här!

 

Källor:
Klok, Jakobsdottir och Drent (2007) ”The role of leptin and ghrelin in the regulation of food intake and body weight in humans: a review”, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-789X.2006.00270.x/full

Pradhan, Samson, och Sun (2014) Ghrelin: much more than a hunger hormone, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4049314/

Sato, Nakamura, Shiimura, Ohgusu, Kangawa och Kojima (2011) The Journal of Biochemistry, Volume 151, Issue 2, 1 February 2012, Pages 119–128, https://doi.org/10.1093/jb/mvr134

”Hungerhormonet” ghrelin

14 februari, 2018 /

Ghrelin kallas ibland för ”hungerhormonet” iom att det stimulerar aptiten. Nivåerna av detta hormon ökar före en måltid och minskar efter att man ätit.

Ghrelin produceras främst i magsäcken och transporteras sedan med blodet till hypotalamus i hjärnan. Det är i första hand just hypotalamus som reglerar kroppens energiintag (dvs mättnads- och hungerkänslor). Dessutom skickas signaler ut från hypotalamus om hur mycket energi (dvs fett) som kroppen ska lagra. Ghrelin påverkar alltså i stor utsträckning vilka signaler angående detta som hjärnan skickar ut.

Även om ghrelin har blivit känt som ”hungerhormonet” har det även flera andra viktiga funktioner i kroppen. T ex påverkar ghrelin utsöndringen av tillväxthormoner.

Oblans av ghrelin
Ghrelin påverkar alltså vilka hungersignaler som hypotalamus skickar samt hur mycket fett som lagras i kroppen. Obalans av ghrelinnivåerna har visat sig vara en betydande orsak vid utvecklandet av fetma, insulinresistens och diabetes. Den främsta orsaken till detta är hormonets påverkan på födointaget, dvs hur mycket man äter.

Enligt studier kan sömnbrist rubba ghrelinnivåerna. Detta kan i sin tur vara en bidragande orsak till fetma. Det finns även teorier om att det finns samband mellan rubbade ghrelinnivåer och utvecklandet av ätstörningar. Mer forskning behövs dock inom detta område.

Ofta anses leptin vara ghrelinets motsatshormon. Mer om detta ”mättnadshormon” kommer du att få lära dig i nästa inlägg.

 

Här hittar du alla inläggen om ”hungerhormonet” ghrelin och ”mättnadshormonet” leptin! 

 

Källor:

Klok, Jakobsdottir och Drent (2007) ”The role of leptin and ghrelin in the regulation of food intake and body weight in humans: a review”, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-789X.2006.00270.x/full

Pradhan, Samson, och Sun (2014) Ghrelin: much more than a hunger hormone, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4049314/

Sato, Nakamura, Shiimura, Ohgusu, Kangawa och Kojima (2011) The Journal of Biochemistry, Volume 151, Issue 2, 1 February 2012, Pages 119–128, https://doi.org/10.1093/jb/mvr134

Är det dina hormoner som gör dig hungrig?

5 februari, 2018 /

Är det dina hormoner som gör dig hungrig? Forskning tyder på att det kan vara så.

Både intresset för och kunskapen om “hungerhormonet” ghrelin och “mättnadshormonet” leptin har ökat betydligt under de senaste åren. Båda dessa hormon upptäcktes under 1990-talet och sedan dess har det forskats intensivt om dem.

Ghrelin och leptin anses ibland vara motsatshormon. Det beror främst på att ghrelin har bevisats stimulera hunger medan leptin stimulerar mättnad. I Hälsodjungelns kommande tre inlägg kommer du att få lära dig mer om dessa två hormon – och varför de kan påverka hur mycket du äter.

 

Källor:

Klok, Jakobsdottir och Drent (2007) ”The role of leptin and ghrelin in the regulation of food intake and body weight in humans: a review”, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-789X.2006.00270.x/full

Pradhan, Samson, och Sun (2014) Ghrelin: much more than a hunger hormone, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4049314/

Sato, Nakamura, Shiimura, Ohgusu, Kangawa och Kojima (2011) The Journal of Biochemistry, Volume 151, Issue 2, 1 February 2012, Pages 119–128, https://doi.org/10.1093/jb/mvr134

Prenumerera på blogginlägg via e-mail

Ange din e-mailadress för att prenumerera på nya blogginlägg

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

© 2022 Hälsodjungeln

Tema av Anders Noren — Upp ↑