Hälsodjungeln

Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: sjukdomar (Sida 3 av 3)

Tarmbakterierna har stor betydelse för hälsan

8 februari, 2017 /

Då är det dags för en ny bloggserie på Hälsodjungeln. Under de kommande veckorna kommer nämligen flera inlägg att handla om tarmflorans betydelse för att man ska må bra. Idag inleds denna serie med ett allmänt inlägg om tarmen – och betydelsen av en bra bakteriebalans.

Intresset för tarmflorans betydelse för hälsan har ökat explosionsartat under de senaste åren. En allt större del av befolkningen äter idag probiotika samtidigt som det forskas intensivt inom detta område. Resultaten från de senaste årens forskning har verkligen förändrat synen på tarmen och dess betydelse för vårt välmående.

Goda och onda bakterier i tarmen
Tarmfloran har alltså visat sig ha stor betydelse för vårt välbefinnande. Med tarmfloran menas de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Bakterierna i tarmen väger mellan 1,5-2 kg – och är till antalet fler än cellerna i kroppen. I tarmfloran finns både “goda” och “onda” bakterier. En sund tarmflora kännetecknas av balans mellan de olika stammarna. Det är alltså viktigt att både de “goda” och de “onda” bakterierna finns i tarmen, men ingen bakteriestam bör växer sig för stark på de andras bekostnad. I en frisk tarm bör ca 80% av bakterierna vara godartade.

Livsstilen påverkar bakteriebalansen
Tarmens bakterieflora påverkas till stor del av vår livsstil. Forskning har visat att våra tarmar idag innehåller betydligt färre bakteriestammar än våra förfäders. T ex kosten och stress påverkar vilka bakterier som växer sig starka. Stress påverkar bl a slemhinnan i mag- och tarmkanalen och en frisk slemhinnan är betydande, speciellt för de godartade bakteriernas överlevnad. Även antibiotika påverkar genom att den slår ut en del av bakteriefloran. Det gäller speciellt bredspektrumsantibiotika. Studier har visat att en stor del av de godartade bakterierna kan slås ut av en antibiotikakur – och att det sedan kan ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Under de här tiden finns det risk för att de “onda” bakterierna växer sig för starka vilket kan påverka hälsan negativt. Studier har visat att även andra mediciner, t ex vanliga värktabletter, påverkar bakteriesammansättningen i tarmen.

Tarmens betydelse
Tarmens betydelse ansågs länge rätt obetydlig, men tillgången till ny teknik inom forskningen har verkligen ändrat på detta. De senaste årens forskning har nämligen visat att tarmen har flera viktiga funktioner i kroppen. En välfungerande tarm är bl a viktig för kroppens näringsupptag, hormonproduktion och immunförsvar. Dessutom tillverkas nyttiga fettsyror och en del vitaminer (t ex K-vitamin och olika B-vitaminer) i tarmen. Kroppen producerar även den största delen av signalsubstansen serotonin i tarmen. Allt detta innebär att tarmhälsan påverkar både det fysiska och psykiska måendet. I mina kommande inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Här hittar du alla Hälsodjungelns inlägg om tarmflorans betydelse!

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

TIPS! Intressant och underhållande information om tarmhälsans betydelse finns bl a på bloggen Food pharmacy

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Du är inte “offer” för dina gener – livsstilen påverkar nämligen hur generna aktiveras

23 januari, 2017 /

Bara för att vissa sjukdomar är vanligt förekommande i din släkt innebär det inte automatiskt att även du kommer att drabbas av dem. Under de senaste åren har allt mer forskning visat att livsstilen har stor betydelse för vilken information i generna som aktiveras – och därmed för vilka sjukdomar man utvecklar. Det här kallas för epigenetik.

Epigenetik betyder “vid sidan av generna” och kan beskrivas som länken mellan arvets och miljöns betydelse för vilka egenskaper och sjukdomar man utvecklar. Lite förenklat kan man säga att epigenetik handlar om vilken information i generna som aktiveras och vilken som “stängs av”. I den mänskliga genuppsättningen finns omkring 25 000 gener som antingen kan “slås på” eller “stängas av”. Flera av dessa gener kan även vara mer eller mindre påslagna i olika celler. Epigenetiska förändringar sker under hela livet och beror bl a på åldrande, livsstil och miljöpåverkan.

Epigenetik kan beskrivas som länken mellan arvets och miljöns betydelse
för vilka egenskaper och sjukdomar man utvecklar.

Forskning har alltså visat att livsstilen har stor betydelse för vilken information i generna som aktiveras. I praktiken innebär det att man genom sin livsstil har stora förutsättningar för att påverka sitt mående och vilka sjukdomar man utvecklar. Med andra ord är man alltså enligt dessa studier inte “offer” för sina gener, utan man har själv stora möjligheter att påverka hur man mår. Bland annat hälsosam kost och motion har visat sig påverka de “epigenetiska signalerna” positivt.

Även om intresset för epigenetik har ökat under de senaste åren finns fortfarande mycket kvar att utforska inom det här området.

 

Källor:

http://ki.se/forskning/epigenetik-en-bro-mellan-arv-och-miljo

http://www.vetenskaphalsa.se/ta-kontroll-over-ditt-dna-genvagen-till-battre-halsa/

http://www.vetenskaphalsa.se/vad-ar-epigenetik-2/

http://www.fokusforskning.lu.se/2014/10/16/fakta-om-gnetik-och-epigenetik/

Mindfulness – ett sätt att bli mer närvarande

9 januari, 2017 /

Är hela efterrätten redan slut? Du som knappt märkte att du åt upp den… Och vad var det riktigt som din vän så anförtroligt berättade åt dig när ni pratade i telefon – samtidigt som du redde upp i köket? Känner du igen dig i liknande situationer? Vill du bli mer närvarande här och nu? I så fall kanske det kan vara värt att pröva på mindfulness?

Mindfulness handlar om att vara närvarande i nuet och om att bli medveten om ens tankar och känslor. På svenska kallas det ibland även “medveten närvaro”. Metoden anses kunna bidra till att minska stress, ångest, nedstämdhet och sömnproblem. Dessutom används mindfulnessövningar ibland för kronisk smärta.

”Mindfulness är den förmåga eller medvetenhet som utvecklas genom att avsiktligt, uppmärksamt och utan att värdera eller döma observera saker och ting som de är i stunden, här och nu.”

Jon Kabat-Zinn (2007)

Mindfulness är en meditationsteknik som fokuserar på att vara närvarande i stunden. Ofta används andningen som ett hjälpmedel och meditationerna innebär vanligen att man gång på gång återkallar sin uppmärksamhet till nuet trots att tankarna vandrar. Inom mindfulness framhålls att det är tankarnas natur att “vandra iväg”. Det är därför viktig att inte anklaga eller döma sig själv för detta, utan istället tålmodigt gång på gång vänligt återkalla sin uppmärksamhet till nuet. Det viktiga är alltså inte att mindfulnessövningarna görs “perfekt” – utan att göra dem utan några speciella förväntningar eller förutfattade meningar.

En viktig del av mindfulness är alltså att försöka att inte döma eller värdera – eller att i alla fall bli medveten om när man gör det. En annan viktig del inom mindfulness är acceptans. Inom mindfulness framhålls även att “allt får finnas”. Man måste alltså inte alltid vara positiv och glad utan det är även viktigt att tillåta sig att få känna negativa och jobbiga känslor – och att acceptera dessa. Genom att acceptera det jobbiga är det även lättare att försöka åtgärda detta – om man så önskar.

Inom mindfulness betonas betydelsen av en kärleksfull, accepterande och förlåtande attityd – både mot sig själv och andra. Att vara snäll och vänlig mot sig själv och andra är viktigt för att man ska må bra. Ett vänligt förhållningssätt till sig själv gör det även lättare att förändra sitt beteende – om det är det man vill. En kritisk och dömande inställning leder däremot till att man spänner sig och att stressystemet aktiveras.

Idag finns många självhjälpsböcker, appar och kurser i mindfulness. Förutom att mindfulness kan hjälpa vid sjukdom och smärta kan det även leda till att man kan njuta av och uppskatta det positiva i livet mer. Ett exempel på detta är mindfulness eating. Kärnan i mindfulness eating är att man verkligen är närvarande när man äter – och därmed vanligen upplever ännu mer njutning av det man verkligen tycker om. Även det motsatta brukar dock gälla, nämligen att man genom att äta mer närvarande kan inse att man verkligen inte tycker om vissa saker.

 

Här förklarar Jon Kabat-Zinn, som är en av fäderna till “den västerländska mindfulnessutövningen”, vad mindfulness är.

 

Källor:

Williams, Mark, Teasdale, Jon, Segal, Zindel och Kabat-Zinn, Jon (2007) Mindfulness – En väg ur nedstämdhet. Natur och Kultur

http://www.halsosnackmedlottaochvictoria.se/podcast/32-ola-schenstrom-mindfulness-livet-ar-nu/

http://www.1177.se/Tema/Halsa/Stress/Mindfulness/

Du påverkar mest själv! Hur man kan motverka kronisk inflammation

28 november, 2016 /

Livsstilen anses vara allt mer avgörande för hur vi mår. Det gäller även vid kronisk inflammation. I det här inlägget kommer jag att fördjupa mig i vad man kan göra för att motverka kronisk inflammation – och därmed troligen minska risken för att drabbas av flera av våra allt vanligare välfärdssjukdomar.

Att livsstilen påverkar mer än våra gener har allt mer börjat framhållas inom forskarvärlden. Även om risken för att drabbas av vissa sjukdomar finns “inprogrammerad” i generna, anser forskare att det till stor del är livsstilen som avgör om dessa riskgener aktiveras. Enligt professor Stig Bengmark avgör livsstilen upp till 70 % hur vi mår. Bengmark framhåller därför att vi själva till stor del har ansvar för vårt välmående och han anser att det främst är tre faktorer i vår livsstil som påverkar detta. De tre faktorerna är kosten, motionen samt stressnivån. Alla de här tre faktorerna påverkar graden av inflammation i kroppen.

Att minska sin stressnivå är alltså betydande. Förutom att försöka minska antalet stressorer i sin omgivning har både motion samt avslappnings- och andningsövningar visat sig hjälpa till att minska kroppens stressnivåer. Genom djupandningsövningar kan det parasympatiska nervsystemet aktiveras. Detta kan i sin tur leda till att blodtrycket och hjärtfrekvens sänks samt att kroppens egen läkningsförmåga förbättras. Träningen hjälper till att minska stressnivåerna iom att kroppen efteråt blir bättre på att “ta hand om” stresshormoner så som kortisol och adrenalin. Förutom att stresshormonerna minskar till följd av träning, ger motion även andra positiva hälsofördelar som kan leda till att graden av inflammation i kroppen minskar.

bloggbild-cigarett

Förutom stress anses även övervikt, rökning samt större mängder alkohol vara riskfaktorer för kronisk inflammation. Övervikt är speciellt farligt om de extra kilona är placerade runt magen. Viktnedgång kan i sådana fall minska graden av inflammation i kroppen. Samtidigt är det även viktigt att sköta om sin tandhälsa. Blödande tandkött kan tyda på inflammation – och kan leda till att inflammationen sprider sig i kroppen.

Det som kanske är mest avgörande för graden av kronisk inflammation i kroppen är dock kosten – och den moderna västerländska maten anses vara en betydande orsak till kronisk inflammation enligt flera olika studier. I mina kommande inlägg kommer jag att gå närmare in på vilken kost som göder inflammationen och vilken som motverkar den.

 

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar:

https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk

https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s

https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs

https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Kronisk inflammation – orsaken till våra välfärdssjukdomar?

21 november, 2016 /

Tänk om diabetes, cancer, alzheimer och depression alla beror på samma grundorsak. Det här är en teori som allt fler forskare fört fram under de senaste åren. Den gemensamma nämnaren har ansetts vara kronisk inflammation. Men vad är då kronisk inflammation och vad beror den på? Och hur kan den leda till så många olika sjukdomar?

Inflammation är kroppens naturliga reaktion vid t ex en skada eller en infektion. I samband med en inflammation aktiveras immunförsvarets vita blodkroppar, som skyddar kroppen och reparerar skadan. Symtom på inflammation är t ex rodnad och svullnad samt att det aktuella området blir varmare till följd av ökad blodtillförsel. Även smärta är ofta förknippat med inflammation. Tillfällig, “naturlig” inflammation kallas ibland även akut inflammation.

Det är dock skillnad på inflammation och inflammation. Akut inflammation är alltså en naturlig och viktig del av kroppens förmåga att läka. Problemet är när inflammationen blir kronisk, dvs inte ger med sig. Vid låggradig kronisk inflammation arbetar kroppen på liknande sätt som vid akut inflammation. Problemet är bara det att det nu inte finns någon skada att “ta hand om”. Det här kan leda till att de vita blodkropparna istället börjar “attackera” närliggande friska vävnader och organ. Den här processen kan skada t ex blodkärl och leder. Man kan lida av kronisk inflammation under många år utan att man har tydliga symtom – samtidigt som ens kropp alltså kan ta skada av den.

Den kroniska inflammationen behöver inte vara begränsad till ett ställe i kroppen utan kan sprida sig genom att “vandra runt”. Det innebär att den kan leda till många olika sjukdomar. Exempel på sjukdomar som anses kunna orsakas av kronisk inflammation är artros, ledgångsreumatism, allergier, astma, IBS, alzheimer, diabetes, åderförkalkning, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom anses kronisk inflammation kunna ligga bakom vissa psykiska sjukdomar, så som depression.

Felaktig kost, för lite rörelse och motion samt rökning, stress och övervikt är faktorer som både kan orsaka samt “göda” kronisk inflammation. Dessutom verkar det finnas samband mellan läckande tarm och kronisk inflammation.

De bästa sätten att motarbeta kronisk inflammation är genom sin livsstil och kost. I mina kommande inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Tips! Här hittar du Hälsodjungelns övriga inlägg om kronisk inflammation.

 

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/what-you-eat-can-fuel-or-cool-inflammation-a-key-driver-of-heart-disease-diabetes-and-other-chronic-conditions

Nyare inlägg »

Prenumerera på blogginlägg via e-mail

Ange din e-mailadress för att prenumerera på nya blogginlägg

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders Noren — Upp ↑