Tarmens kontakt med hjärnan är betydande för att man ska må bra. Allt mer forskning visar att olika psykiska sjukdomar, så som depression och ångest, kan bero på obalanser i tarmfloran.
Studier visar att tarmen kan påverka hjärnan på flera olika sätt. Dels kan tarmen kommunicera med hjärnan via olika nerver, t ex vagusnerven. Dessutom kan tarmen kommunicera direkt med hjärnan via ryggmärgen.
Obalanser i tarmen har även visat sig kunna påverka hjärnan till följd av så kallad läckande tarm. Att tarmen “läcker” innebär att olika ämnen som inte borde ta sig ut ur tarmen och in i resten av kroppen ändå gör det. Det här kan bl a påverka immunförsvaret och leda till inflammation. Kronisk inflammation har visat sig påverka kroppen på många olika sätt och leder bl a till att den skyddande blod-hjärnbarriären runt hjärnan luckras upp. Det här leder till att vissa partiklar som inte bör följa med blodet in i hjärnan lättare kan göra det. Kronisk inflammation kan även påverka tillväxten av nya hjärnceller och kopplingarna i hjärnan.
Även de hormoner som tillverkas i tarmen påverkar hjärnan. En stor del av signalsubstanserna (t ex serotonin och dopamin) tillverkas i tarmen. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängder är betydande för välbefinnandet. (Läs mer om detta här!) Tarmens produktion av signalsubstanser påverkas negativt av kronisk inflammation.
Sammanfattningsvis kan alltså tarmen påverka hjärnan – och därmed vårt välmående på många olika sätt. Enligt flera studier är risken stor att en obalanserad tarmflora kan påverka välmåendet negativt. Tillräckligt med godartade bakterier i tarmen motverkar dock detta.
Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!
För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.
Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?
Råa grönsaker – och speciellt gröna blad – aktiverar dessutom kroppens mättnadssystem. Studier har bl a visat att dessa mättnadshormoner både leder till att man känner sig mätt längre och att man får ett minskat sötsug. Speciellt bra för att utlösa dessa mättnadshormoner har gröna bladgrönsaker, så som spenat, visat sig vara. Mer om detta kan du läsa i mitt tidigare inlägg
När det gäller vår moderna kost fungerar t ex processad mat och socker som föda för de “onda” tarmbakterierna. Även bekämpningsmedel och andra gifter göder de skadliga bakterierna i tarmen. Studier har även visat att allt fler är känsliga för mjölkprotein och gluten. Allt detta bidrar alltså till att de “onda” tarmbakterierna växer sig för starka – vilket sker på de “goda” bakteriernas bekostnad. Med “onda” tarmbakterier menas sådana som kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka. Det är dock viktigt att det finns både “goda” och “onda” bakterier i tarmen – men balansen bör inte rubbas. I en frisk tarm bör ca 80 % av bakterierna vara godartade. Idag har dock många för stor andel “onda” bakterier.
Även många faktorer i vår livsstil påverkar tarmfloran negativt. Både alkohol och tobak skadar de godartade bakterierna. Det gör även stress, som bl a påverkar slemhinnan i mag- och tarmkanalen negativt. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Även dagens “överdrivna” hygien anses rubba tarmfloran.