Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: sjukdomar (Sida 1 av 3)

Vad är egentligen kronisk inflammation?

Det blir allt vanligare att man framhåller betydelsen av kroniska inflammation och dess skadliga effekter. Men vad är egentligen kronisk inflammation – och varför anses den vara så skadlig?

Under de senaste åren har allt fler forskare börjat framhålla att kronisk inflammation kan vara en bidragande orsak till många olika sjukdomar. Det lite ”lömska” är att det kan röra sig om   ”vitt skilda” tillstånd – och att det därför vid en första anblick kan vara svårt att se sambanden. Några exempel på sjukdomar som kronisk inflammation anses kunna bidra till är diabetes, cancer, alzheimer, depression och olika autoimmuna sjukdomar. Men hur hänger detta egentligen ihop?

Inflammation i sig är inte något skadligt – tvärtom! Inflammation hjälper kroppen att läka. Problemet är dock när inflammationen inte går över utan blir långvarig.

Vid låggradig kronisk inflammation arbetar kroppen på ett liknande sätt som vid akut inflammation, t ex när man har ett sår som ska läkas. Problemet är bara det att det vid långvariga kroniska inflammation inte finns någon skada att “ta hand om”. Det kan i sin tur leda till att de vita blodkropparna istället börjar “attackera” närliggande friska vävnader och organ. Den här processen kan bl a skada blodkärl och leder.

Många forskare framhåller att kronisk inflammation idag är mycket vanligt. Men vad beror det på? De främsta orsakerna till denna typ av skadliga låggradiga inflammation anses vara livsstilsfaktorer så som felaktig kost samt för lite motion och naturlig rörelse. Dessutom anses rökning, stress och övervikt alla bidra till kronisk inflammation. Studier visar även på att det verkar finnas samband mellan läckande tarm och kronisk inflammation.

Enligt forskare kan man lida av kronisk inflammation under många år utan att man har tydliga symtom – samtidigt som ens kropp kan ta skada av den.

Läs mer om kronisk inflammation i Hälsodjungelns tidigare inlägg, som du hittar här!

 

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/what-you-eat-can-fuel-or-cool-inflammation-a-key-driver-of-heart-disease-diabetes-and-other-chronic-conditions

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

En välfungerande matspjälkning är viktig för välmåendet

En stor del av befolkningen i västvärlden lider av problem med matspjälkningen. Sådana problem kan få flera negativa följder. T ex kan det vara svårt för kroppen att absorbera tillräckligt med näring.

Typiska symptom på problem med matspjälkningen är gaser, svullen mage, magont, diarré och förstoppning. Matspjälkningsproblem kan även leda till sura uppstötningar och karies.

Problem med matspjälkningen påverkar alltså kroppen negativt på flera sätt. Ett exempel är att man kan få ont i magen. Magont kan bero på flera olika saker, men ofta ligger orsaken i tarmarna. T ex kan gasbildning bero på att kroppen har svårt att bryta ner något. Gaserna leder sedan till uppsvälldhet vilket kan leda till magont.  

Ett annat problem är att kroppen inte kan ta upp tillräckligt med näring om inte matspjälkningen fungerar bra. Det innebär sedan att cellerna inte får tillräckligt med näring för att fungera optimalt, vilket kan leda till många olika hälsoproblem och sjukdomar.

Även en för snabb passage genom matspjälkningskanalen innebär att kroppen inte hinner absorbera tillräckligt med näring. Är passagen däremot för långsam (t ex vid förstoppning) absorberas ämnen som kroppen egentligen borde göra sig av med. Detta kan t ex innebära att restprodukter blir kvar i kroppen för länge och belastar kroppen i onödan.

En välfungerande matspjälkning är alltså viktig för att kroppen ska må bra och få tillräckligt med näring. Och det är i sin tur viktigt både för det fysiska och mentala välmåendet.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

 

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Hur kan depression och ångest behandlas med yogaterapi?

Det har blivit allt vanligare att yoga rekommenderas vid både depression och olika ångesttillstånd. Inom viniyogaterapi används förutom yogaposer även bl a andningsövningar och meditation för att behandla båda dessa tillstånd.

Viniyoga är en form av yoga som anses vara skonsam och meditativ. Ofta utförs först flera repetitioner av en pose innan man håller posen. Inom viniyoga finns inte ett rätt sätt att utför en pose, utan poserna anpassas för att gynna utövaren så mycket som möjligt. Viniyoga kallas ibland även terapeutisk yoga och kan används för att behandla många olika tillstånd, såsom stela muskler och värk, men även sömnsvårigheter, ångest och depression. I maj 2017, höll Gary Kraftsow ett seminarium i Seattle om hur man behandlar depression och ångest med viniyogaterapi. Den här artikeln baseras på detta seminarium.

“Yogaterapi handlar mindre om sjukdomen och mer om personen som lider av sjukdomen.”

Gary Kraftsow

Inom viniyoga utgår man från att människan är multidimensionell – och att alla dessa nivåer samspelar och är betydande för ens välmående. Exempel på de olika nivåerna är anatomi och fysiologi, men även tankar och känslor samt yttre faktorer såsom familj, samhälle och omgivning/miljö. Inom yogaterapi utgår man även från att alla dessa dimensioner påverkar varandra. Ett exempel på detta är att om kroppen är fysiskt stressad kan man få värk. Dessutom påverkar stress en mentalt, vilket i sin tur även kan påverka personer i ens närhet. Till följd av detta fokuserar man på att behandla “hela människan” inom yogaterapi.

Inom yogaterapi kan man använda olika “verktyg” för att behandla ett tillstånd. Det som allmänheten oftast starkast förknippar med yoga är yogaposer (asanas). Inom viniyoga fokuserar man på sambandet mellan andningen och rörelserna när man utför poserna. Även meditation och andningsövningar är dock viktiga delar av yoga och i vissa fall kan även chanting användas. Ibland fokuserar man även på träning och kostförändringar inom viniyogaterapi.

De olika verktygen som beskrivits ovan kan användas både för att höja energinivån eller för att lugna ner kroppen. Vid depression arbetar man vanligen med att höja energinivån och vid ångest och stress försöker man lugna ner både kroppen och tankarna. Yogaposer, andningsövningar och meditation har alla bevisats påverka fysiologiska kroppsfunktioner, såsom matspjälkningen och andningen.

“Det finns inte ett rätt sätt att behandla depression eller ångest enligt viniyoga”

Gary Kraftsow

Det finns inte ett rätt sätt att behandla depression eller ångest enligt viniyoga. Även om det finns generella riktlinjer för behandlingen varierar den från person till person. Orsaken till detta är att alla personer – och deras sjukdomar – skiljer sig från varandra. Till följd av detta fungerar vanligen inte exakt samma behandling för olika personer – även om de har samma symtom. Utgångspunkten i viniyogaterapi är därför att behandlingen alltid ska anpassas till den enskilda individen.

 

Gary Kraftsow ar grundare av American Viniyoga institute. Du kan läsa mer om Gary Kraftsow, viniyoga and viniyogaterapi här på engelska.

 

Resources:

Seminarium med Gary Kraftsow om hur man behandlar depression och ångest med yoga terapi. Seattle, 19-21.5.2017.

http://viniyoga.businesscatalyst.com/

Kraftsow, Gary (1999) Yoga for Wellness: Healing with the Timeless Teachings of Viniyoga.

 

Anmärkning: Både depression och ångest är allvarliga tillstånd. Den här artikeln är inte menad som en behandlingsplan, utan snarare som en översikt. Om du lider av dessa tillstånd rekommenderas du kontakta en läkare eller psykolog. Avstå aldrig från att kontakta sjukvården till följd av något du läst på denna sida.

Yoga och meditation påverkar generna positivt

Yoga och meditation verkar kunna minska risken för flera vanliga välfärdssjukdomar. Orsaken till detta är att dessa aktiviteter påverkar hur generna uttrycker sig.

I en ny studie undersökte brittiska forskare hur olika aktiviteter, såsom yoga, meditation, andningsövningar, qigong och tai chi påverkar generna. I studien utgick man från 18 tidigare publicerade studier, som totalt inkluderade 846 personer.

Enligt studien verkar alla dessa aktiviteter ha en positiv inverkan på generna. Studien visar att aktiviteterna verkar kunna motverka kronisk inflammation i kroppen till följd av hur de påverkar genernas uttryckssätt. Kronisk inflammation anses idag vara en betydande orsak till flera av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Under de senaste åren har intresset för epigenetik ökat. Epigenetik kan beskrivas som länken mellan arvets och miljöns betydelse för vilka egenskaper och sjukdomar man utvecklar. Lite förenklat kan man säga att epigenetik handlar om vilken information i generna som aktiveras och vilken som “stängs av”. Epigenetiska förändringar sker under hela livet och beror bl a på åldrande och miljöpåverkan. Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för vilka gener som aktiveras eller “stängas av”.

Enligt den nya studien verkar så lite som 15 minuters utövning av aktiviteterna ovan kunna påverka generna positivt – och därmed minska risken för flera vanliga välfärdssjukdomar, bl a depression.

 

Källa:

Buric, I., Farias M., Jong J., Mee, C. Brazil I. (2017) What Is the Molecular Signature of Mind–Body Interventions? A Systematic Review of Gene Expression Changes Induced by Meditation and Related Practices. Frontiers in Immunology, 16 June 2017, http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fimmu.2017.00670/full

 

Så skyddas din kropp av antioxidanter

Det framhålls ofta att antioxidanter är viktiga för att man ska hålla sig frisk och må bra. Men på vilket sätt hjälper antioxidanter egentligen kroppen att må bra?

Antioxidanter behövs för att kroppen ska kunna ta hand om överskottet av fria radikaler. Fria radikaler bildas i samband med att syre omsätts i kroppen. Detta kallas även oxidativ stress och är något naturligt som sker i kroppen. Ett överskott av fria radikaler kan dock skada kroppen på flera olika sätt, t ex genom att påskynda åldrandet av cellen. Studier visar även på samband mellan ett överskott av fria radikaler och en mängd olika sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och benskörhet. Dessutom har man hittat samband mellan hög oxidativ stress och kronisk inflammation, som anses vara en bidragande faktor till många sjukdomar.

Mängden fria radikaler ökar bl a när kroppen utsätts för stress – t ex hög mental stress eller hård träning. Även joniserande strålning och miljögifter kan öka mängden fria radikaler.

Antioxidanter hjälper som sagt kroppen att ta hand om överskottet av fria radikaler. Det finns flera olika ämnen som fungerar som antioxidanter. Några exempel är vitamin E, C och A samt selen. Även så kallade bioaktiva ämnen i maten fungerar som antioxidanter.

Livsmedel som är rika på antioxidanter är bl a grönsaker, frukt och bär. Även kaffe och (speciellt grönt) te innehåller antioxidanter.

 

Källor:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/antioxidanter

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Så undviker man att drabbas av den nya ”välfärdssjukdomen”

Det metabola syndromet anses vara en ny “välfärdssjukdom”. Tillståndet är dock inte någon egentlig sjukdom utan klassas snarare som en samling riskfaktorer som kan leda till bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan dock förebygga det metabola syndromet genom att leva hälsosamt.

De riskfaktorer som utgör det metabola syndromet är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Läs mer om detta här.

Man kan dock lida av det metabola syndromet under många år utan att ha några tydliga symtom. Vanligen upptäcks tillståndet genom blodtrycks- eller blodprovskontroller. I och med att det ofta kan ta länge innan tillståndet upptäcks kan kroppen dock redan ha skadats. Ett exempel på detta är att viktiga blodkärl redan kan ha blivit åderförkalkade.

Symtom på att man lider av metabolt syndrom är desamma som riskfaktorerna: övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Ju fler av dessa symtom man har desto större är risken att man lider av metabolt syndrom. Även om övervikt/bukfetma både kan vara en riskfaktor och ett symtom kan även smala personer drabbas av metabolt syndrom. Risken för att drabbas ökar om t ex typ 2-diabetes, blodfettsrubbningar och högt blodtryck förekommer i släkten. Om man misstänker att man lider av metabolt syndrom rekommenderas man kontakta sin läkare.

Det viktigaste åtgärderna för att både förebygga och behandla metabolt syndrom anses vara livsstilsförändringar. Det är viktigt att äta en sund kost som bidrar till en balanserad kroppsvikt. Även motion är viktigt både för att förebygga och vid behandling och det kan vara bra att försöka minska sin stressnivå. I vissa fall behandlas personer som drabbats av metabolt syndrom med läkemedel för något eller några av symtomen. Även att sluta röka anses vara en viktig åtgärd både för att förebygga och behandla.

 

Källor:

Carol Forsblom och Mathias Stenman (2015) Behandling och uppföljning av metabola syndromet. Finska Läkaresällskapets Handlingar. Årgång 175 Nr 1, 2015, s 20-24 (http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Handlingar115_05.pdf)

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Metabola syndromet – den nya “välfärdssjukdomen”?

Allt fler drabbas av det metabola syndromet. Detta tillstånd är dock egentligen inte en sjukdom utan snarare ett samlingsnamn för olika riskfaktorer som kan leda till både typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag anses ca en tredjedel av amerikanerna lida av detta tillstånd. I Europa är motsvarande siffra något lägre. Ökningen anses till stor del bero på den västerländska livsstilen. En allt större del av befolkningen är idag både överviktig och fysiskt inaktiv – vilka anses vara två betydande riskfaktorer. Även stress kan vara en riskfaktor.

Det metabola syndromet är alltså inte en sjukdom i sig utan en samling riskfaktorer som kan leda till  bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa riskfaktorer är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Med rubbade blodfetter menas höga nivåer av de skadliga blodfetterna (de sk triglyceriderna) och låga nivåer av det “goda” HDL-kolesterolet. Även om övervikt och bukfetma anses vara riskfaktorer kan även smala personer lida av det metabola syndromet.

Att man lider av metabolt syndrom innebär att man har problem med blodsockerregleringen. Orsaken till detta är att kroppen reagerar dåligt på insulin, vilket leder till att det krävs ovanligt höga nivåer av detta hormon för att blodsockret ska sjunka till normala nivåer. Höga blodsockernivåer under en lång tid innebär stora påfrestningar för kroppen. När bukspottkörteln inte längre klarar av att producera allt det insulin som krävs för att sänka blodsockret övergår det metabola syndromet i typ 2-diabetes. Ibland kallas därför det metabola syndromet for pre-diabetes eller insulinresistens.

Förutom att det metabola syndromet kan vara en betydande riskfaktor för typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar har tillståndet även bevisat kunna bidra till många andra sjukdomar. Studier har bl a visat på samband mellan metabolt syndrom och cancer, gikt, fibromyalgi, demens samt ögon- och njursjukdomar. Forskning har även visat att fettlever är vanligt vid metabolt syndrom.

 

Nästa blogginlägg kommer att handla om hur man kan förebygga och behandla metabolt syndrom. För att vara säker på att inte missa det kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på Facebook.

 

Källor:

Carol Forsblom och Mathias Stenman (2015) Behandling och uppföljning av metabola syndromet. Finska Läkaresällskapets Handlingar. Årgång 175 Nr 1, 2015, s 20-24 (http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Handlingar115_05.pdf)

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Därför är en försurad kropp skadlig för hälsan

Kroppens syra-basbalans är betydande för att man ska må bra. En försurad kropp har nämligen visat sig kunna orsaka ohälsa på flera olika sätt.

Överlag bör kroppen vara svagt basisk (pH 7-7,4), med några undantag såsom magsäcken och tarmarna. En rubbad syra-basbalans påverkar kroppens funktioner negativt på flera olika sätt. Det här kan bl a leda till ett sämre immunförsvar, värk, trötthet och humörsvängningar. En försurad kropp kan även bidra till t ex karies, astma, hudproblem och svampinfektioner. Forskning visar även på samband mellan en försurad kropp och hjärt-kärlsjukdomar. Att kroppen är försurad kan även innebära att man lättare drabbas av kronisk inflammation. Studier under de senaste åren har visat att kronisk inflammation är en bidragande orsak till många av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Kroppens syra-basbalans påverkas till stor del av maten. En stor del av den moderna västerländska födan leder till att kroppen blir försurad. Förutom processade livsmedel, tillsatt socker och snabba kolhydrater är även kött, fisk, ägg, säd och baljväxter syrabildande för kroppen. Frukt, grönsaker och bär gör däremot överlag kroppen mer basisk. Detta gäller även “sura” frukter såsom citron och lime.

En kost som består av 75 % basbildande livsmedel, såsom grönsaker, frukter och bär har visat sig ha positiva effekter för kroppens syra-basbalans – och därmed även goda effekter för hälsan. Studier att bl a visat att migrän, astma, hudproblem, svampinfektioner samt reumatism och allmän muskelvärk kan avhjälpas av en basbildande kost.

Även stress, ilska och ångest samt kallt väder kan leda till att kroppen blir försurad. Träning och bastubad däremot bidrar till att göra kroppen mer basisk pga att en del syror avlägsnas när man svettas.

Källor:

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Hur får man en hälsosam tarmflora?

Under den senaste tiden har jag publicerat flera inlägg om hur tarmfloran påverkar välmåendet. Allt fler studier visar att den moderna västerländska födan och livsstilen göder de onda tarmbakterierna. Det här kan i sin tur leda till många olika sjukdomar. Som framkommit i de tidigare inläggen finns det dock även mycket som gynnar de goda hälsostärkande tarmbakterierna.

 

Grönsaker och frukter

En stor del av den moderna födan påverkar tarmfloran negativt. Processad mat, socker samt bekämpningsmedel och andra gifter är exempel på sådant som göder de onda tarmbakterierna. Mat som däremot gynnar de goda bakterierna är färska, råa och helst ekologiska grönsaker och frukter.

Studier har visat att speciellt råa grönsaker är viktigt för en god tarmhälsa. Det här beror bl a på att fibrerna i råa grönsaker fungerar som näring för de goda bakterierna i tjocktarmen. Återigen framhålls betydelsen av mångfald och variation. Orsaken till detta är att olika sorters grönsaker och frukter innehåller olika sorters fibrer. Att äta olika sorters fibrer är viktigt iom att de olika sorterna fungerar som föda åt och stimulerar olika slags nyttiga tarmbakterier. De olika nyttiga bakterierna kan sedan stöda och stärka varandra och samverka för att de onda bakterierna inte ska växa sig för starka.

I och med att även kemikalier och bekämpningsmedel påverkar balansen i tarmfloran negativt förespråkas ekologiska frukter och grönsaker. Här hittar du en lista på de renaste och smutsigaste icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

 

Pro- och prebiotika

Allt fler studier framhåller att pro- och prebiotika är viktiga för tarmens välmående. Probiotika kan kort beskrivas som goda bakterier medan prebiotika är maten till dessa bakterier. Tillskott av speciellt probiotika har blivit mycket populärt och många livsmedel berikas även med det. Det är dock oklart om alla dessa tillskott och berikade livsmedel verkligen bidrar till bättre tarmhälsa. För att tillskott av probiotika ska ge positiva hälsoresultat krävs dessutom att man äter dem kontinuerligt. Studier har visat att även andra kosttillskott och fermenterade livsmedel kan bidra till en tarmflora i balans.

 

Livsstilen

Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för tarmens välmående. Ett exempel på detta är att stress påverkar tarmfloran negativt. Det här beror bl a på att stress skadar slemhinnan i mag- och tarmkanalen. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Studier har visat att minskad stress leder till en mer balanserad tarmflora. Även motion, tillräckligt med sömn och en överlag hälsosam livsstil bidrar till en tarmflora i balans.

 

Transplantation av tarmbakterier

Under de senaste åren har man även börjat forska mer om transplantationer av bakterier från tarmkanalen. I dessa fall överförs tarmbakterier från friska donatorer till personer med ohälsosamma tarmfloror. Detta har i vissa fall visat sig vara lyckat, men många forskare anser att det ännu behövs mer forskning inom detta område.

 

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att en hälsosam, bra sammansatt kost och stressreducering anses vara två av de viktigaste faktorerna för att stärka de positiva bakterierna i tarmen. Även tillskott av pro- och prebiotika, fermenterad mat och olika kosttillskott kan förbättra tarmhälsan.

 

Tips:

Många bra tips för en hälsosam tarmflora finns på bloggen Food pharmacy.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken

Kan tarmbakterierna orsaka övervikt?

Övervikt kan bero på en ohälsosam tarmflora. Det har framkommit i flera studier under de senaste åren.

Studier har bl a visat att tarmbakterierna kan påverka både hungerkänslor och vilken mat man är sugen på. Dessutom har studier gjorts i vilka normalviktiga möss har fått tarmflora från överviktiga. Efter överföringen av tarmfloran har de normalviktiga försöksdjuren gått upp i vikt, trots att de ätit samma sorts kost som tidigare. Slutsatsen från dessa studier är därför att bakterierna i tarmen kan “lura” hjärnan att känna hunger.

Tarmhormonet neurotensin kan vara en orsak till att vissa personer lättare blir överviktiga än andra – trots liknande föda. Om man har stora mängder av detta hormon lagrar man nämligen lättare fett bl a på buken. Ungefär en fjärdedel av befolkningen tros ha förhöjda nivåer av detta hormon.

Förutom att förhöjda nivåer av neurotensin kan leda till övervikt har forskare hittat samband med ökad förekomst av vissa fetmarelaterade sjukdomar. Både insulinresistens och fettlever verkar lättare kunna utvecklas hos personer med förhöjda nivåer av detta hormon.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/nya-ron-kan-forklara-fetma/

http://www.vetenskaphalsa.se/tarmbakterier-bidrar-till-fetma/

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

« Äldre inlägg

© 2022 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑