Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: Livsstil (Sida 1 av 2)

Vad är egentligen kronisk inflammation?

Det blir allt vanligare att man framhåller betydelsen av kroniska inflammation och dess skadliga effekter. Men vad är egentligen kronisk inflammation – och varför anses den vara så skadlig?

Under de senaste åren har allt fler forskare börjat framhålla att kronisk inflammation kan vara en bidragande orsak till många olika sjukdomar. Det lite ”lömska” är att det kan röra sig om   ”vitt skilda” tillstånd – och att det därför vid en första anblick kan vara svårt att se sambanden. Några exempel på sjukdomar som kronisk inflammation anses kunna bidra till är diabetes, cancer, alzheimer, depression och olika autoimmuna sjukdomar. Men hur hänger detta egentligen ihop?

Inflammation i sig är inte något skadligt – tvärtom! Inflammation hjälper kroppen att läka. Problemet är dock när inflammationen inte går över utan blir långvarig.

Vid låggradig kronisk inflammation arbetar kroppen på ett liknande sätt som vid akut inflammation, t ex när man har ett sår som ska läkas. Problemet är bara det att det vid långvariga kroniska inflammation inte finns någon skada att “ta hand om”. Det kan i sin tur leda till att de vita blodkropparna istället börjar “attackera” närliggande friska vävnader och organ. Den här processen kan bl a skada blodkärl och leder.

Många forskare framhåller att kronisk inflammation idag är mycket vanligt. Men vad beror det på? De främsta orsakerna till denna typ av skadliga låggradiga inflammation anses vara livsstilsfaktorer så som felaktig kost samt för lite motion och naturlig rörelse. Dessutom anses rökning, stress och övervikt alla bidra till kronisk inflammation. Studier visar även på att det verkar finnas samband mellan läckande tarm och kronisk inflammation.

Enligt forskare kan man lida av kronisk inflammation under många år utan att man har tydliga symtom – samtidigt som ens kropp kan ta skada av den.

Läs mer om kronisk inflammation i Hälsodjungelns tidigare inlägg, som du hittar här!

 

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/what-you-eat-can-fuel-or-cool-inflammation-a-key-driver-of-heart-disease-diabetes-and-other-chronic-conditions

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

Så undviker man att drabbas av den nya ”välfärdssjukdomen”

Det metabola syndromet anses vara en ny “välfärdssjukdom”. Tillståndet är dock inte någon egentlig sjukdom utan klassas snarare som en samling riskfaktorer som kan leda till bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan dock förebygga det metabola syndromet genom att leva hälsosamt.

De riskfaktorer som utgör det metabola syndromet är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Läs mer om detta här.

Man kan dock lida av det metabola syndromet under många år utan att ha några tydliga symtom. Vanligen upptäcks tillståndet genom blodtrycks- eller blodprovskontroller. I och med att det ofta kan ta länge innan tillståndet upptäcks kan kroppen dock redan ha skadats. Ett exempel på detta är att viktiga blodkärl redan kan ha blivit åderförkalkade.

Symtom på att man lider av metabolt syndrom är desamma som riskfaktorerna: övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Ju fler av dessa symtom man har desto större är risken att man lider av metabolt syndrom. Även om övervikt/bukfetma både kan vara en riskfaktor och ett symtom kan även smala personer drabbas av metabolt syndrom. Risken för att drabbas ökar om t ex typ 2-diabetes, blodfettsrubbningar och högt blodtryck förekommer i släkten. Om man misstänker att man lider av metabolt syndrom rekommenderas man kontakta sin läkare.

Det viktigaste åtgärderna för att både förebygga och behandla metabolt syndrom anses vara livsstilsförändringar. Det är viktigt att äta en sund kost som bidrar till en balanserad kroppsvikt. Även motion är viktigt både för att förebygga och vid behandling och det kan vara bra att försöka minska sin stressnivå. I vissa fall behandlas personer som drabbats av metabolt syndrom med läkemedel för något eller några av symtomen. Även att sluta röka anses vara en viktig åtgärd både för att förebygga och behandla.

 

Källor:

Carol Forsblom och Mathias Stenman (2015) Behandling och uppföljning av metabola syndromet. Finska Läkaresällskapets Handlingar. Årgång 175 Nr 1, 2015, s 20-24 (http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Handlingar115_05.pdf)

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Därför är en försurad kropp skadlig för hälsan

Kroppens syra-basbalans är betydande för att man ska må bra. En försurad kropp har nämligen visat sig kunna orsaka ohälsa på flera olika sätt.

Överlag bör kroppen vara svagt basisk (pH 7-7,4), med några undantag såsom magsäcken och tarmarna. En rubbad syra-basbalans påverkar kroppens funktioner negativt på flera olika sätt. Det här kan bl a leda till ett sämre immunförsvar, värk, trötthet och humörsvängningar. En försurad kropp kan även bidra till t ex karies, astma, hudproblem och svampinfektioner. Forskning visar även på samband mellan en försurad kropp och hjärt-kärlsjukdomar. Att kroppen är försurad kan även innebära att man lättare drabbas av kronisk inflammation. Studier under de senaste åren har visat att kronisk inflammation är en bidragande orsak till många av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Kroppens syra-basbalans påverkas till stor del av maten. En stor del av den moderna västerländska födan leder till att kroppen blir försurad. Förutom processade livsmedel, tillsatt socker och snabba kolhydrater är även kött, fisk, ägg, säd och baljväxter syrabildande för kroppen. Frukt, grönsaker och bär gör däremot överlag kroppen mer basisk. Detta gäller även “sura” frukter såsom citron och lime.

En kost som består av 75 % basbildande livsmedel, såsom grönsaker, frukter och bär har visat sig ha positiva effekter för kroppens syra-basbalans – och därmed även goda effekter för hälsan. Studier att bl a visat att migrän, astma, hudproblem, svampinfektioner samt reumatism och allmän muskelvärk kan avhjälpas av en basbildande kost.

Även stress, ilska och ångest samt kallt väder kan leda till att kroppen blir försurad. Träning och bastubad däremot bidrar till att göra kroppen mer basisk pga att en del syror avlägsnas när man svettas.

Källor:

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Hur får man en hälsosam tarmflora?

Under den senaste tiden har jag publicerat flera inlägg om hur tarmfloran påverkar välmåendet. Allt fler studier visar att den moderna västerländska födan och livsstilen göder de onda tarmbakterierna. Det här kan i sin tur leda till många olika sjukdomar. Som framkommit i de tidigare inläggen finns det dock även mycket som gynnar de goda hälsostärkande tarmbakterierna.

 

Grönsaker och frukter

En stor del av den moderna födan påverkar tarmfloran negativt. Processad mat, socker samt bekämpningsmedel och andra gifter är exempel på sådant som göder de onda tarmbakterierna. Mat som däremot gynnar de goda bakterierna är färska, råa och helst ekologiska grönsaker och frukter.

Studier har visat att speciellt råa grönsaker är viktigt för en god tarmhälsa. Det här beror bl a på att fibrerna i råa grönsaker fungerar som näring för de goda bakterierna i tjocktarmen. Återigen framhålls betydelsen av mångfald och variation. Orsaken till detta är att olika sorters grönsaker och frukter innehåller olika sorters fibrer. Att äta olika sorters fibrer är viktigt iom att de olika sorterna fungerar som föda åt och stimulerar olika slags nyttiga tarmbakterier. De olika nyttiga bakterierna kan sedan stöda och stärka varandra och samverka för att de onda bakterierna inte ska växa sig för starka.

I och med att även kemikalier och bekämpningsmedel påverkar balansen i tarmfloran negativt förespråkas ekologiska frukter och grönsaker. Här hittar du en lista på de renaste och smutsigaste icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

 

Pro- och prebiotika

Allt fler studier framhåller att pro- och prebiotika är viktiga för tarmens välmående. Probiotika kan kort beskrivas som goda bakterier medan prebiotika är maten till dessa bakterier. Tillskott av speciellt probiotika har blivit mycket populärt och många livsmedel berikas även med det. Det är dock oklart om alla dessa tillskott och berikade livsmedel verkligen bidrar till bättre tarmhälsa. För att tillskott av probiotika ska ge positiva hälsoresultat krävs dessutom att man äter dem kontinuerligt. Studier har visat att även andra kosttillskott och fermenterade livsmedel kan bidra till en tarmflora i balans.

 

Livsstilen

Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för tarmens välmående. Ett exempel på detta är att stress påverkar tarmfloran negativt. Det här beror bl a på att stress skadar slemhinnan i mag- och tarmkanalen. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Studier har visat att minskad stress leder till en mer balanserad tarmflora. Även motion, tillräckligt med sömn och en överlag hälsosam livsstil bidrar till en tarmflora i balans.

 

Transplantation av tarmbakterier

Under de senaste åren har man även börjat forska mer om transplantationer av bakterier från tarmkanalen. I dessa fall överförs tarmbakterier från friska donatorer till personer med ohälsosamma tarmfloror. Detta har i vissa fall visat sig vara lyckat, men många forskare anser att det ännu behövs mer forskning inom detta område.

 

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att en hälsosam, bra sammansatt kost och stressreducering anses vara två av de viktigaste faktorerna för att stärka de positiva bakterierna i tarmen. Även tillskott av pro- och prebiotika, fermenterad mat och olika kosttillskott kan förbättra tarmhälsan.

 

Tips:

Många bra tips för en hälsosam tarmflora finns på bloggen Food pharmacy.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken

“Magproblem är ett stort problem – både för den enskilda och samhället.”

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bodil Ohlsson

 

Allt fler lider av magproblem och diagnosen IBS blir allt vanligare. Under de senaste åren har forskning dock visat att IBS troligen inte endast är en sjukdom. En som forskat om detta är Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

 

Kan du berätta om din forskning, Bodil?

”Det är en stor andel av befolkningen, ca 10-15%, som har oklara magbesvär i form av smärta, uppblåsthet och diarré eller förstoppning. Vi tror att dessa besvär representerar en lång rad olika sjukdomar. Just nu försöker vi hitta undergrupper till detta, och dela in besvären i mindre grupper med likartade besvär och orsakssammanhang. Vi gör detta för att kunna komma längre inom forskningen och för att kunna rikta behandlingen.”

“Jag har i många år forskat kring hur olika hormoner påverkar magtarmkanalen. Jag har beskrivit hur oxytocin finns i magtarmkanalen och hur detta hormon minskar buksmärtor och har en lugnande, anti-depressiv effekt. Det påverkar även motoriken i magtarmkanalen. Vidare har jag kartlagt att även gonadotropin-releasing hormone (GnRH) finns i magen och att det finns receptorer för hormonet luteinizing hormone (LH) i tarmen. Alla dessa hormoner har betydelse för magtarmkanalens funktion och upplevelse av smärta, men det återstår mycket för att veta exakt hur det påverkar oss, och hur vi ska kunna använda dessa hormoner kliniskt i vardagen för att lindra symtom. Oxytocin t ex finns bara i kortverkande nässpray, då det är ett protein som bryts ned i magen. Vidare har jag undersökt livsstilsfaktorer och dess effekt på magtarmkanalen.”

Varför anser du att det här är ett viktigt forskningsområde?

“Eftersom så många som 10-15% i befolkningen har besvär med magen är det ett stort problem både för den enskilde och samhället. Det är mest kvinnor som har besvär, och de har mest besvär i unga år.”

 

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Vi har sett att man själv kan påverka vissa saker som ger magbesvär. Exempelvis så leder fysisk aktivitet och regelbunden måltidsordning till mindre magbesvär. Även rökstopp förbättrar magen. Sådana saker som vi kan påverka med enkla medel är ju viktigt, istället för att medicinera med olika läkemedel.”

“Om vi kan beskriva undergrupper till de olika magbesvären, så kan man även rikta behandlingen så den blir mer effektiv, och att rätt patient får rätt behandling.”

 

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Det man kan göra själv är att äta ordentligt med vanlig mat. Regelbundna måltider. Motionera regelbundet och inte röka. Man behöver inte ha en särskild diet. Man kan prova med mindre kolhydrater och undvika svårsmält mat, men det behöver inte annars vara någon särskild diet. Det är också viktigt att ta sig tid till att gå på toaletten när man har behov av det.”

“Även om man har magtarmbesvär är det viktigt att försöka leva ett normalt liv, och inte låta besvären ta överhanden så att man blir begränsad i sitt liv.”

 

Den här intervjun ingår i Hälsodjungelns serie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden. Tidigare har intervjun “Vi måste göra något radikalt – att ta kål på bakterier med antibiotika hjälpte inte”” med Bengt Jeppsson publicerats.

Mer information om Bodil Ohlsson hittar du här och fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet finns här!

Varför blir man lättare sjuk om man har en obalanserad tarmflora?

En obalanserad tarmflora kan leda till att man lättare drabbas av många olika sjukdomar. Det här beror på flera orsaker. En orsak är att största delen av immunförsvaret sitter i tarmen. En annan är att en obalanserad tarmflora kan bidra till kronisk inflammation.

De senaste årens forskning har visat att största delen av immunförsvaret sitter i tarmen. Så mycket som 70-80% av immunförsvaret anses idag finnas i tarmen. Immunförsvaret kallas ibland även för immunsystemet och dess främsta uppgift är att bekämpa olika sorters skadliga inkräktare i kroppen, så kallade mikrober. Exempel på skadliga inkräktare är virus, bakterier, svampar och parasiter. Immuncellerna som finns i tarmväggen och de goda bakterierna i tarmen samarbetar för att skydda kroppen från dessa inkräktare.

Immunförsvaret kan både bli försvagat och överaktivt. Båda dessa tillstånd kan skada kroppen och bidra till att man lättare blir sjuk. Ett försvagat immunförsvar innebär att kroppen inte orkar bekämpa främmande mikrober, vilket bl a kan leda till olika infektioner, så som förkylningar. Ett överaktivt immunförsvar börjar däremot attackera den egna kroppen. Detta sker vid kronisk inflammation, som i längden kan bidra till flera av de vanligaste välfärdssjukdomarna. Du kan läsa mer om kronisk inflammation här.

Immunförsvaret kan både vara försvagat och överaktivt samtidigt. Dessutom kan det vara samma saker som orsakar båda dessa tillstånd. Den mat vi äter påverkar immunförsvaret och studier har visat att lättsmält, processad och sockerrik mat kan leda till att man får ett sämre immunförsvar. Det här beror dels på att lättsmält mat inte förser de nyttiga bakterierna i tjocktarmen med tillräckligt med näring för att de ska föröka sig och kunna bidra till ett starkt immunförsvar. Processad och sockerrik mat göder dessutom de “onda” tarmbakterierna, vilka kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka.

Det man äter påverkar alltså direkt immunförsvaret. Förenklat kan man säga att immuncellerna i tarmsystemet känner av vad man äter och sedan  “ställer in” sig efter det . Även t ex stress, antibiotika och andra mediciner kan påverka tarmhälsan negativt, vilket kan bidra till ett försämrat immunförsvar.

Under de senaste åren har man börjat forska om hur man kan balansera ett immunförsvar som både är försvagat och överaktivt samtidigt. Sådan forskning pågår t ex gällande cancervård. I mitt nästa inlägg kommer jag berätta om en del av de samband som hittats mellan försämrad tarmhälsa och olika sjukdomar, t ex cancer och parkinson.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Varför mår du – och din tarm – bättre av råa grönsaker än snabba kolhydrater?

”Alla vet” att grönsaker är nyttigare än t ex pasta, godis och kakor. Men varför är det så? I det här inlägget kommer jag att berätta om några anledningar till att kroppen mår bättre av råa grönsaker än snabba kolhydrater. 

Exempel på s k snabba kolhydrater är raffinerad och processad mat, så som ljust bröd, vit pasta, vitt ris – samt godis och bakverk. Ju mer lättsmält maten är desto lättare och snabbare absorberas den i kroppen. Det här är dock inte något positivt, utan snarare en belastning för kroppen. Ett exempel på detta är att lättsmält mat med högt glykemiskt index snabbt höjer blodsockret. Det här belastar kroppen mer än mer svårsmälta kolhydrater. Orsaken till detta är bl a att både levern och bukspottskörteln måste jobba hårdare för att ta hand om den snabba blodsockerhöjningen som den lättsmälta maten leder till. Mer svårsmält mat, så som t ex råa grönsaker kräver alltså mer arbete av kroppen för att kunna absorberas. En fördel med sådan mat är att den inte höjer blodsockret lika mycket, vilket innebär en lägre belastning för flera organ.

Ännu en anledning till att din kropp mår bättre av grönsaker än snabba kolhydrater är att grönsaker innehåller betydligt mer näring, t ex i form av vitaminer och mineraler. För att man ska må bra – och för att kroppen ska kunna fungera bra – är det viktigt att få i dig tillräckligt av de olika näringsämnena. Snabba kolhydrater är ofta hårt processade vilket har minskat mängden näring i dem.

En annan fördel med råa grönsaker är att de innehåller mycket fibrer, vilket är viktigt för att de nyttiga bakterierna i tjocktarmen ska må bra och föröka sig. Flera studier har visat att tillräckligt mycket nyttiga bakterier i tarmen påverkar ens hälsa positivt på flera olika sätt. Många i västvärlden har dock en rubbad tarmflora med för mycket skadliga bakterier. Detta kan påverka både ens fysiska och psykiska välmående på flera sätt.

Råa grönsaker – och speciellt gröna blad – aktiverar dessutom kroppens mättnadssystem. Studier har bl a visat att dessa mättnadshormoner både leder till att man känner sig mätt längre och att man får ett minskat sötsug. Speciellt bra för att utlösa dessa mättnadshormoner har gröna bladgrönsaker, så som spenat, visat sig vara.  Mer om detta kan du läsa i mitt tidigare inlägg Varför blir vi inte mätta av vår moderna mat?.

Sammanfattnings kan man alltså säga att mer lättsmält mat belastar delar av kroppen hårdare. Dessa belastningar kan på sikt leda till kronisk inflammation pga att de tröttar ut kroppen. Mer om kronisk inflammation kan du läsa här.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

Ett litet tips: Intressant och underhållande information om tarmhälsans betydelse finns bl a på bloggen Food pharmacy

 

Källor:

http://fjardeuppgiften.se/2014/10/02/lura-hjarnan-att-kanna-mattnad/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Varför har allt fler en rubbad tarmflora?

Studier visar att en allt större del av befolkningen har en ohälsosam tarmflora idag jämfört med tidigare. Det här beror till stor del på att vår moderna kost och livsstil “gynnar” fel bakterier i tarmen.

När det gäller vår moderna kost fungerar t ex processad mat och socker som föda för de “onda” tarmbakterierna. Även bekämpningsmedel och andra gifter göder de skadliga bakterierna i tarmen. Studier har även visat att allt fler är känsliga för mjölkprotein och gluten. Allt detta bidrar alltså till att de “onda” tarmbakterierna växer sig för starka – vilket sker på de “goda” bakteriernas bekostnad. Med “onda” tarmbakterier menas sådana som kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka. Det är dock viktigt att det finns både “goda” och “onda” bakterier i tarmen – men balansen bör inte rubbas. I en frisk tarm bör ca 80 % av bakterierna vara godartade. Idag har dock många för stor andel “onda” bakterier.

Även många faktorer i vår livsstil påverkar tarmfloran negativt. Både alkohol och tobak skadar de godartade bakterierna. Det gör även stress, som bl a påverkar slemhinnan i mag- och tarmkanalen negativt. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Även dagens “överdrivna” hygien anses rubba tarmfloran.

Den ökade användningen av både antibiotika och andra mediciner anses även påverka bakteriesammansättningen negativt. Det blir allt mer välkänt att antibiotika (och speciellt bredspektrumsantibiotika) slår ut delar av de godartade bakterierna. Efter en antibiotikakur kan det ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Allt fler studier tyder på att även många olika mediciner, bl a vanliga värkmediciner, påverkar tarmfloran negativt. Detta är ett område som det forskas flitigt inom just nu.

En rubbad tarmflora kan påverka hälsan negativt på många olika sätt. Studier visar på tydliga samband mellan rubbad tarmflora och kronisk inflammation, som i sin tur anses vara bidragande till många av dagens vanliga sjukdomar. Både långvariga inflammationer och infektioner är skadliga för tarmarna. Studier har visat att både fysiska och psykiska sjukdomar kan vara följder av för mycket negativa bakterier i tarmen. Detta kommer jag att berätta mer om i kommande inlägg.

Det finns dock mycket som man kan göra för att gynna de goda tarmbakterierna. T ex fungerar råa grönsaker som föda för de goda bakterierna. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Lura hjärnan att känna mättnad

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Tarmbakterierna har stor betydelse för hälsan

Då är det dags för en ny bloggserie på Hälsodjungeln. Under de kommande veckorna kommer nämligen flera inlägg att handla om tarmflorans betydelse för att man ska må bra. Idag inleds denna serie med ett allmänt inlägg om tarmen – och betydelsen av en bra bakteriebalans.

Intresset för tarmflorans betydelse för hälsan har ökat explosionsartat under de senaste åren. En allt större del av befolkningen äter idag probiotika samtidigt som det forskas intensivt inom detta område. Resultaten från de senaste årens forskning har verkligen förändrat synen på tarmen och dess betydelse för vårt välmående.

Goda och onda bakterier i tarmen
Tarmfloran har alltså visat sig ha stor betydelse för vårt välbefinnande. Med tarmfloran menas de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Bakterierna i tarmen väger mellan 1,5-2 kg – och är till antalet fler än cellerna i kroppen. I tarmfloran finns både “goda” och “onda” bakterier. En sund tarmflora kännetecknas av balans mellan de olika stammarna. Det är alltså viktigt att både de “goda” och de “onda” bakterierna finns i tarmen, men ingen bakteriestam bör växer sig för stark på de andras bekostnad. I en frisk tarm bör ca 80% av bakterierna vara godartade.

Livsstilen påverkar bakteriebalansen
Tarmens bakterieflora påverkas till stor del av vår livsstil. Forskning har visat att våra tarmar idag innehåller betydligt färre bakteriestammar än våra förfäders. T ex kosten och stress påverkar vilka bakterier som växer sig starka. Stress påverkar bl a slemhinnan i mag- och tarmkanalen och en frisk slemhinnan är betydande, speciellt för de godartade bakteriernas överlevnad. Även antibiotika påverkar genom att den slår ut en del av bakteriefloran. Det gäller speciellt bredspektrumsantibiotika. Studier har visat att en stor del av de godartade bakterierna kan slås ut av en antibiotikakur – och att det sedan kan ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Under de här tiden finns det risk för att de “onda” bakterierna växer sig för starka vilket kan påverka hälsan negativt. Studier har visat att även andra mediciner, t ex vanliga värktabletter, påverkar bakteriesammansättningen i tarmen.

Tarmens betydelse
Tarmens betydelse ansågs länge rätt obetydlig, men tillgången till ny teknik inom forskningen har verkligen ändrat på detta. De senaste årens forskning har nämligen visat att tarmen har flera viktiga funktioner i kroppen. En välfungerande tarm är bl a viktig för kroppens näringsupptag, hormonproduktion och immunförsvar. Dessutom tillverkas nyttiga fettsyror och en del vitaminer (t ex K-vitamin och olika B-vitaminer) i tarmen. Kroppen producerar även den största delen av signalsubstansen serotonin i tarmen. Allt detta innebär att tarmhälsan påverkar både det fysiska och psykiska måendet. I mina kommande inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Här hittar du alla Hälsodjungelns inlägg om tarmflorans betydelse!

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

TIPS! Intressant och underhållande information om tarmhälsans betydelse finns bl a på bloggen Food pharmacy

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Därför bör du inte sitta stilla för länge

Att vi bör äta hälsosamt och motionera samt undvika rökning och för mycket stress har vi ju hört hur många gånger som helst. Under de senaste åren har dock ännu en riskfaktor för välfärdssjukdomar anslutit sig till denna samling, nämligen stillasittandet.

Studier under de senaste åren har visat att stillasittandet är en betydande riskfaktor när det gäller många välfärdssjukdomar, så som högt blodtryck, höga blodfetter, metabolt syndrom och diabetes. Orsaken till att stillastittandet påverkar kroppen negativt är för att det inte innebär någon muskulär aktivitet, dvs muskelrörelse.Till följd av detta är stillasittandet dels skadligt iom att det sänker den totala energiförbrukningen. Dessutom påverkar stillasittandet kroppen negativt iom att det sänker det positiva lipoproteinlipas-proteinet (LPL). Detta protein ger “en hälsosam puff” till blodfetterna och blodsockret. Lite förenklat kan man säga att när man rör på sig så triggas olika enzymsystem igång, vilket leder till att blodfetter börjar brytas ner och blocksocker skickas ut till muskelcellerna.

Mycket stillasittande, speciellt om det sker under långa sammanhängande perioder, har alltså  bevisats öka risken för flera välfärdssjukdomar – oberoende av hur fysiskt aktiv man annars är! Detta innebär i praktiken att stillasittande och motion är två olika variabler – som inte ska blandas ihop! Det här är relativt ny information iom att det tidigare främst har betonats att man bör röra på sig (dvs vara fysiskt aktiv/motionera) minst 30 minuter per dag. Men 30  minuters (eller för den delen en längre stunds) motion kan alltså enligt de senaste årens studier inte kompensera för en hel (arbets-)dags stillasittande. Det här innebär dock absolut inte att man bör sluta motionera! Men förutom att motionera är det även viktigt att begränsa de sammanhängande perioderna av stillasittade genom korta “rörliga” pauser. Ett relativt enkelt sätt att få ett avbrott i sittandet är att göra lite “pausgympa” – eller varför inte gå och hämta ett glas vatten?

 
Vill du veta mer om detta rekommenderar jag att du ser Elin Ekblom-Baks föreläsning “Farligt att sitta still?”. Elin Ekblom-Bak är doktorand på Gymnastik- och idrottshögskolan och har forskat om stillasittandets konsekvenser för hälsan. Du hittar föreläsningen via denna länk: http://www.ur.se/Produkter/162874-UR-Samtiden-Idrott-for-hela-livet-Farligt-att-sitta-still

 

Källor:

http://www.ur.se/Produkter/162874-UR-Samtiden-Idrott-for-hela-livet-Farligt-att-sitta-still

http://www.gih.se/stillasittande

http://urskola.se/Produkter/176879-UR-Samtiden-Planera-for-rorelse-Vinsterna-med-fysisk-aktivitet

« Äldre inlägg

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑