Aktuell hälsoforskning
Intervju med Bengt Jeppsson
Idag är det dags för den första delen i Hälsodjungelns nya bloggserie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden.
Det forskas som aldrig förr om tarmens betydelse för vårt välmående. För Bengt Jeppsson däremot är detta inte ett nytt forskningsområde. Han är professor emeritus och tidigare överläkare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet – och hans forskning om tarmbakteriernas betydelse inleddes redan för flera årtionden sedan.
Kan du berätta om din forskning om tarmens betydelse för vårt välmående?
“Vårt intresse för tarmfloran började då man på 80-talet observerade att patienter, som låg på intensivvårdsavdelning med sviktande funktion i många organ, dog i en bild av blodförgiftning trots antibiotikabehandling. Många forskare kämpade med detta – så även vi. Det fanns goda bevis för att de bakterier som orsakade blodförgiftningen hade sitt ursprung i magtarmkanalen. Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte. Låt oss därför göra tvärtemot – tillföra bakterier i stället. Vi använde nyttiga bakterier – t ex mjölksyrebakterier – laktobaciller. Sådana fanns i livsmedelsprodukter, t ex yoghurt och filmjölk.”
“Alla dessa bakteriestammar var dåligt karakteriserade. Vi började därför att under många år försöka karakterisera halten av och vilka laktobaciller som finns på en frisk tarmslemhinna. De skall normalt finnas där, med undertrycks av antibiotikabehandling, dålig kost, stress och många andra saker i vårt sätt att leva.”
“Efter 10 års arbete fann vi att vissa laktobaciller finns i hög halt på friska tarmar. Vi testade att tillföra bakterier som dryck och trots mot vad många menade då – och även idag – kunde vissa laktobaciller överleva passagen igenom magtarmkanalen och etablera sig. Bäst var bakterien Lactobacillus plantarum, som vi arbetade vidare med . Den finns i Proviva och Probimage mm. Vi har i många kontrollerade studier visat att genom att öka sitt intag av dessa bakterier kan man återställa en rubbad balans bland tarmbakterierna. På detta sätt kan en ökad mängd sjukdomsalstrande bakterier undertryckas och samtidigt stärks tarmslemhinnan och inflammationen i tarmen minskas.“
På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?
“Ökad inflammation är en viktig komponent i de sjukdomar som drabbar oss idag – t ex hjärtkärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, kroniska tarminflammationer, MS, allergier och många fler. Inflammation skapas ofta i tarmen genom att bakteriefloran är rubbad med en överväxt att bakteriegrupper som ger inflammation. Stress ger en ökad inflammation och rubbad tarmflora.”
Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?
“Genom att äta en balanserad kost med mycket fiber (mat för bakterier) kan man hålla tarmfloran i balans och må bra. Om detta inte fungerar (som t ex vid kostomläggning, antibiotikabehandling och utlandsresor) kan man återställa balans i en rubbad tarmflora genom att äta levande nyttiga bakterier. Detta har vi gjort i alla tider genom att förjäsa mat (surkål, sill, ost) och bevara hållbarheten. Detta gör vi inte längre idag och får då i oss mindre antal levande bakterier än vad våra föregångare fick.”
“Detta var en kort introduktion till ett mycket spännande forskningsfält, som är i en mycket intensiv fas just nu”.
Mer information om Bengt Jeppsons forskning hittar du här och här kan du lyssna på ett poddavsnitt när han berättar om tarmbakteriernas betydelse.
Fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet hittar du här!
Råa grönsaker – och speciellt gröna blad – aktiverar dessutom kroppens mättnadssystem. Studier har bl a visat att dessa mättnadshormoner både leder till att man känner sig mätt längre och att man får ett minskat sötsug. Speciellt bra för att utlösa dessa mättnadshormoner har gröna bladgrönsaker, så som spenat, visat sig vara. Mer om detta kan du läsa i mitt tidigare inlägg 
När det gäller vår moderna kost fungerar t ex processad mat och socker som föda för de “onda” tarmbakterierna. Även bekämpningsmedel och andra gifter göder de skadliga bakterierna i tarmen. Studier har även visat att allt fler är känsliga för mjölkprotein och gluten. Allt detta bidrar alltså till att de “onda” tarmbakterierna växer sig för starka – vilket sker på de “goda” bakteriernas bekostnad. Med “onda” tarmbakterier menas sådana som kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka. Det är dock viktigt att det finns både “goda” och “onda” bakterier i tarmen – men balansen bör inte rubbas. I en frisk tarm bör ca 80 % av bakterierna vara godartade. Idag har dock många för stor andel “onda” bakterier.
Även många faktorer i vår livsstil påverkar tarmfloran negativt. Både alkohol och tobak skadar de godartade bakterierna. Det gör även stress, som bl a påverkar slemhinnan i mag- och tarmkanalen negativt. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Även dagens “överdrivna” hygien anses rubba tarmfloran.
