Etikett: blodsockerreglering

Det finns vissa livsmedel som sänker blodsockerhöjningen – både efter den måltiden då man äter dessa livsmedel samt efter de kommande måltiderna. 

Att GI-innehållet i en måltid även påverkar hur mycket blodsockret höjs efter nästa måltid kallas ”the second meal effect”. I föregående inlägg berättade jag att fibrer är betydande för denna effekt. Det finns dock även vissa specifika livsmedel som är speciellt effektiva i detta syfte.

Ett exempel är bönor och linser. Det har länge varit kännt att bönor och linser begränsar blodsockerhöjningen efter en måltid. Man har till exempel forskat på att ju större del av bönor som utgör en portion ”rice and beans” dessto lägre blir blodsockerhöjningen efter måltiden. Men en positiv inverkan på blodsockerregleringen hänger alltså även med till efterföljande måltid. 

Ett annat exempel är kanel. Kanel på t ex frukosten sänker det totala GI-vädet och påverkar alltså även blodsockerhöjningen efter lunchen positivt.  Ett tips är dock att välja Ceylonkanel, som ibland kallas för äkta kanel. Vanligen är det dock inte ceylonkanel som säljs i affärerna utan så kallad kassiakanel, som är en närbesläktad art. Kassiakanelen innehåller stora mängder kumarin, som har visat sig kunna skada levern.

Källor:

Journal of Nutritional Disorders & Therapy, https://www.omicsonline.org/the-second-meal-effect-and-its-influence-on-glycemia-2161-0509.1000108.php?aid=4874

U.S. National library of medicin, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/2844076/

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

https://www.evira.fi/sv/livsmedel/information-om-livsmedel/livsmedelsfaror/naturliga-toxiner-i-livsmedel/kumarin-i-kanel/

I senaste inlägget berättades att GI-innehållet i en måltid även påverkar hur mycket blodsockret höjs efter följande måltid. Detta fenomen kallas ”the second meal effect”.

En frukost med lågt GI-värde bidrar alltså till att blodsockret efter lunch inte höjs lika mycket som efter en frukost med högt GI-värde. Detta trots att man i bägge fall äter samma lunch! Man kan förstärka denna effekt ytterligare genom att kombinera ett lågt GI-värde med fibrer.

Orsaken till detta är att fibrerna leder till att matsmältningen blir långsammare. Dessutom kan fibrerna bidra till att en mindre mängd glukos (dvs socker) absorberas i tunntarmen.

Speciellt andelen fermenterade kostfibrer i en måltid påverkar hur man reagerar på den efterföljande måltidens GI-innehåll. Att fibrer är fermenterbara innebär att bakterierna i tjocktarmen kan använda dessa som näring.

Tillsammans med ett lågt GI-värde förstärker alltså ett högt fibrerinnehåll ”the second meal effect”.

Källor:

Journal of Nutritional Disorders & Therapy, https://www.omicsonline.org/the-second-meal-effect-and-its-influence-on-glycemia-2161-0509.1000108.php?aid=4874

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Visste du att GI-innehållet i en måltid även påverkar hur mycket ditt blodsocker höjs vid nästa måltid? Det här kallas ”the second meal effect”.

I praktiken innebär ”the second meal effect” t ex att efter en frukost med lågt GI-värde höjs blodsockret efter lunchen mindre än om man skulle ha ätit en frukost med högt GI-värde. Detta trots att man i bägge fall äter samma lunch! Även mat med lågt GI-värde under kvällen innebär att blodsockret efter frukosten höjs mindre än om kvällsmaten skulle ha haft ett högt GI-värde.

Denna effekt kan förstärkas ytterligare av fibrer. Mer om detta i nästa inlägg.

Källor:

Journal of Nutritional Disorders & Therapy, https://www.omicsonline.org/the-second-meal-effect-and-its-influence-on-glycemia-2161-0509.1000108.php?aid=4874

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.