Etikett: Stress

Därför försämrar stress matspjälkningen

17 januari, 2018 / halsodjungeln

“Alla vet” att stress belastar kroppen negativt på flera olika sätt. Men visste du att stress även försämrar din matspjälkning – och därmed kroppens förmåga att ta upp många viktiga näringsämnen?

När kroppen är stressad hämmas matspjälkningen. Det beror på att stress aktiverar det sympatiska nervsystemet, som sätter kroppen i beredskapsläge. På engelska kallas det sympatiska nervsystemet ibland för “fight or flight”, dvs “kamp eller flykt”. När beredskapsläget är aktiverat fokuserar kroppen på de mekanismer som krävs för att man ska vara alert och redo att prestera. Kroppen har då inte råd att slösa energi på något “onödigt” – och matspjälkningen får därför vänta tills senare.

Stress påverkar matspjälkningsmekanismerna negativt på flera olika sätt. Ett exempel på detta är att en mindre mängd matspjälkningsvätskor vanligen utsöndras vid stress. Matspjälkningsvätskorna (så som magsaft, galla och bukspott) är viktiga för att maten ska brytas ner tillräckligt. Om maten inte bryts ner tillräckligt blir det svårare för kroppen att ta upp tillräckligt med näring. Det här blir lätt en ond cirkel i och med att en stressad kropp vanligen behöver extra mycket näring för att återhämta sig.

Studier visar även att man vid stress vanligen tuggar maten sämre. Även detta leder till att resten av matspjälkningssystemet får jobba mer – och att kroppen får svårare att absorbera näringsämnen. Dessutom är tuggandet viktigt för att “starta upp” resten av matspjälkningssystemet. Det här innebär alltså att senare delar i matspjälkningssystemet kan fungera sämre om man inte tuggar maten tillräckligt.

Stress kan dessutom leda till både diarre och förstoppning. Båda dessa tillstånd tär på en stressad kropp. Vid diarre tar sig maten för snabbt igenom matspjälkningssystemet. Det leder till att kroppen inte hinner absorbera tillräckligt med näringsämnen. Förstoppning utgör däremot en extra belastning för kroppen iom att kroppen då börjar absorbera en del av de restprodukter som den egentligen borde göra sig av med.

Matspjälkningssystemet arbetar alltså bäst när det parasympatiska nervsystemet är aktiverat. Till följd av detta kallas denna del av nervsystemet ibland för just “rest and digest”, dvs “vila och matspjälkning”.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Vad påverkar egentligen matspjälkningen?

9 januari, 2018 / halsodjungeln

Matspjälkningen är ett komplicerat system. Det både samspelar med och påverkar – samt påverkas – av andra system i kroppen.

Matspjälkningen påverkas bl a av sinnesintryck. Det beror på att matspjälkningssystemet står i kontakt med det centrala nervsystemet. Till följd av detta kan både doften och smaken av mat aktivera matspjälkningssystemet. Även tanken på mat kan sätta igång delar av matspjälkningssystemet, så som utsöndringen av saliv, dvs “att det börjar vattnas i munnen”.

Matspjälkningen påverkas även till stor del av olika hormoner. Hormonerna reglerar bl a magsäckens tömningshastighet samt tillverkningen av de enzymer som behövs för att bryta ner maten. Även surhetsgraden i både magsäcken och tarmen påverkas av hormoner. En del hormoner påverkar även hur mycket man äter. Det här beror på att vissa hormonerna kan påverka både aptiten samt mättnadskänslan.

Även hur man mår när man äter påverkar matspjälkningen. Ett exempel på detta är att stress försämrar matspjälkningen. I nästa inlägg kommer du att få veta mer om varför och på vilket sätt stress påverkar matspjälkningen.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Hur kan depression och ångest behandlas med yogaterapi?

4 augusti, 2017 / halsodjungeln

Det har blivit allt vanligare att yoga rekommenderas vid både depression och olika ångesttillstånd. Inom viniyogaterapi används förutom yogaposer även bl a andningsövningar och meditation för att behandla båda dessa tillstånd.

Viniyoga är en form av yoga som anses vara skonsam och meditativ. Ofta utförs först flera repetitioner av en pose innan man håller posen. Inom viniyoga finns inte ett rätt sätt att utför en pose, utan poserna anpassas för att gynna utövaren så mycket som möjligt. Viniyoga kallas ibland även terapeutisk yoga och kan används för att behandla många olika tillstånd, såsom stela muskler och värk, men även sömnsvårigheter, ångest och depression. I maj 2017, höll Gary Kraftsow ett seminarium i Seattle om hur man behandlar depression och ångest med viniyogaterapi. Den här artikeln baseras på detta seminarium.

“Yogaterapi handlar mindre om sjukdomen och mer om personen som lider av sjukdomen.”

Gary Kraftsow

Inom viniyoga utgår man från att människan är multidimensionell – och att alla dessa nivåer samspelar och är betydande för ens välmående. Exempel på de olika nivåerna är anatomi och fysiologi, men även tankar och känslor samt yttre faktorer såsom familj, samhälle och omgivning/miljö. Inom yogaterapi utgår man även från att alla dessa dimensioner påverkar varandra. Ett exempel på detta är att om kroppen är fysiskt stressad kan man få värk. Dessutom påverkar stress en mentalt, vilket i sin tur även kan påverka personer i ens närhet. Till följd av detta fokuserar man på att behandla “hela människan” inom yogaterapi.

Inom yogaterapi kan man använda olika “verktyg” för att behandla ett tillstånd. Det som allmänheten oftast starkast förknippar med yoga är yogaposer (asanas). Inom viniyoga fokuserar man på sambandet mellan andningen och rörelserna när man utför poserna. Även meditation och andningsövningar är dock viktiga delar av yoga och i vissa fall kan även chanting användas. Ibland fokuserar man även på träning och kostförändringar inom viniyogaterapi.

De olika verktygen som beskrivits ovan kan användas både för att höja energinivån eller för att lugna ner kroppen. Vid depression arbetar man vanligen med att höja energinivån och vid ångest och stress försöker man lugna ner både kroppen och tankarna. Yogaposer, andningsövningar och meditation har alla bevisats påverka fysiologiska kroppsfunktioner, såsom matspjälkningen och andningen.

“Det finns inte ett rätt sätt att behandla depression eller ångest enligt viniyoga”

Gary Kraftsow

Det finns inte ett rätt sätt att behandla depression eller ångest enligt viniyoga. Även om det finns generella riktlinjer för behandlingen varierar den från person till person. Orsaken till detta är att alla personer – och deras sjukdomar – skiljer sig från varandra. Till följd av detta fungerar vanligen inte exakt samma behandling för olika personer – även om de har samma symtom. Utgångspunkten i viniyogaterapi är därför att behandlingen alltid ska anpassas till den enskilda individen.

Gary Kraftsow ar grundare av American Viniyoga institute. Du kan läsa mer om Gary Kraftsow, viniyoga and viniyogaterapi här på engelska.

Resources:

Seminarium med Gary Kraftsow om hur man behandlar depression och ångest med yoga terapi. Seattle, 19-21.5.2017.

http://viniyoga.businesscatalyst.com/

Kraftsow, Gary (1999) Yoga for Wellness: Healing with the Timeless Teachings of Viniyoga.

Anmärkning: Både depression och ångest är allvarliga tillstånd. Den här artikeln är inte menad som en behandlingsplan, utan snarare som en översikt. Om du lider av dessa tillstånd rekommenderas du kontakta en läkare eller psykolog. Avstå aldrig från att kontakta sjukvården till följd av något du läst på denna sida.

Därför är en försurad kropp skadlig för hälsan

12 juni, 2017 / halsodjungeln

Kroppens syra-basbalans är betydande för att man ska må bra. En försurad kropp har nämligen visat sig kunna orsaka ohälsa på flera olika sätt.

Överlag bör kroppen vara svagt basisk (pH 7-7,4), med några undantag såsom magsäcken och tarmarna. En rubbad syra-basbalans påverkar kroppens funktioner negativt på flera olika sätt. Det här kan bl a leda till ett sämre immunförsvar, värk, trötthet och humörsvängningar. En försurad kropp kan även bidra till t ex karies, astma, hudproblem och svampinfektioner. Forskning visar även på samband mellan en försurad kropp och hjärt-kärlsjukdomar. Att kroppen är försurad kan även innebära att man lättare drabbas av kronisk inflammation. Studier under de senaste åren har visat att kronisk inflammation är en bidragande orsak till många av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Kroppens syra-basbalans påverkas till stor del av maten. En stor del av den moderna västerländska födan leder till att kroppen blir försurad. Förutom processade livsmedel, tillsatt socker och snabba kolhydrater är även kött, fisk, ägg, säd och baljväxter syrabildande för kroppen. Frukt, grönsaker och bär gör däremot överlag kroppen mer basisk. Detta gäller även “sura” frukter såsom citron och lime.

En kost som består av 75 % basbildande livsmedel, såsom grönsaker, frukter och bär har visat sig ha positiva effekter för kroppens syra-basbalans – och därmed även goda effekter för hälsan. Studier att bl a visat att migrän, astma, hudproblem, svampinfektioner samt reumatism och allmän muskelvärk kan avhjälpas av en basbildande kost.

Även stress, ilska och ångest samt kallt väder kan leda till att kroppen blir försurad. Träning och bastubad däremot bidrar till att göra kroppen mer basisk pga att en del syror avlägsnas när man svettas.

Källor:

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Hur får man en hälsosam tarmflora?

18 maj, 2017 / halsodjungeln

Under den senaste tiden har jag publicerat flera inlägg om hur tarmfloran påverkar välmåendet. Allt fler studier visar att den moderna västerländska födan och livsstilen göder de onda tarmbakterierna. Det här kan i sin tur leda till många olika sjukdomar. Som framkommit i de tidigare inläggen finns det dock även mycket som gynnar de goda hälsostärkande tarmbakterierna.

Grönsaker och frukter

En stor del av den moderna födan påverkar tarmfloran negativt. Processad mat, socker samt bekämpningsmedel och andra gifter är exempel på sådant som göder de onda tarmbakterierna. Mat som däremot gynnar de goda bakterierna är färska, råa och helst ekologiska grönsaker och frukter.

Studier har visat att speciellt råa grönsaker är viktigt för en god tarmhälsa. Det här beror bl a på att fibrerna i råa grönsaker fungerar som näring för de goda bakterierna i tjocktarmen. Återigen framhålls betydelsen av mångfald och variation. Orsaken till detta är att olika sorters grönsaker och frukter innehåller olika sorters fibrer. Att äta olika sorters fibrer är viktigt iom att de olika sorterna fungerar som föda åt och stimulerar olika slags nyttiga tarmbakterier. De olika nyttiga bakterierna kan sedan stöda och stärka varandra och samverka för att de onda bakterierna inte ska växa sig för starka.

I och med att även kemikalier och bekämpningsmedel påverkar balansen i tarmfloran negativt förespråkas ekologiska frukter och grönsaker. Här hittar du en lista på de renaste och smutsigaste icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

Pro- och prebiotika

Allt fler studier framhåller att pro- och prebiotika är viktiga för tarmens välmående. Probiotika kan kort beskrivas som goda bakterier medan prebiotika är maten till dessa bakterier. Tillskott av speciellt probiotika har blivit mycket populärt och många livsmedel berikas även med det. Det är dock oklart om alla dessa tillskott och berikade livsmedel verkligen bidrar till bättre tarmhälsa. För att tillskott av probiotika ska ge positiva hälsoresultat krävs dessutom att man äter dem kontinuerligt. Studier har visat att även andra kosttillskott och fermenterade livsmedel kan bidra till en tarmflora i balans.

Livsstilen

Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för tarmens välmående. Ett exempel på detta är att stress påverkar tarmfloran negativt. Det här beror bl a på att stress skadar slemhinnan i mag- och tarmkanalen. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Studier har visat att minskad stress leder till en mer balanserad tarmflora. Även motion, tillräckligt med sömn och en överlag hälsosam livsstil bidrar till en tarmflora i balans.

Transplantation av tarmbakterier

Under de senaste åren har man även börjat forska mer om transplantationer av bakterier från tarmkanalen. I dessa fall överförs tarmbakterier från friska donatorer till personer med ohälsosamma tarmfloror. Detta har i vissa fall visat sig vara lyckat, men många forskare anser att det ännu behövs mer forskning inom detta område.

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att en hälsosam, bra sammansatt kost och stressreducering anses vara två av de viktigaste faktorerna för att stärka de positiva bakterierna i tarmen. Även tillskott av pro- och prebiotika, fermenterad mat och olika kosttillskott kan förbättra tarmhälsan.

Tips:

Många bra tips för en hälsosam tarmflora finns på bloggen Food pharmacy.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken

“Magproblem är ett stort problem – både för den enskilda och samhället.”

4 april, 2017 / halsodjungeln

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bodil Ohlsson

Allt fler lider av magproblem och diagnosen IBS blir allt vanligare. Under de senaste åren har forskning dock visat att IBS troligen inte endast är en sjukdom. En som forskat om detta är Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Kan du berätta om din forskning, Bodil?

”Det är en stor andel av befolkningen, ca 10-15%, som har oklara magbesvär i form av smärta, uppblåsthet och diarré eller förstoppning. Vi tror att dessa besvär representerar en lång rad olika sjukdomar. Just nu försöker vi hitta undergrupper till detta, och dela in besvären i mindre grupper med likartade besvär och orsakssammanhang. Vi gör detta för att kunna komma längre inom forskningen och för att kunna rikta behandlingen.”

“Jag har i många år forskat kring hur olika hormoner påverkar magtarmkanalen. Jag har beskrivit hur oxytocin finns i magtarmkanalen och hur detta hormon minskar buksmärtor och har en lugnande, anti-depressiv effekt. Det påverkar även motoriken i magtarmkanalen. Vidare har jag kartlagt att även gonadotropin-releasing hormone (GnRH) finns i magen och att det finns receptorer för hormonet luteinizing hormone (LH) i tarmen. Alla dessa hormoner har betydelse för magtarmkanalens funktion och upplevelse av smärta, men det återstår mycket för att veta exakt hur det påverkar oss, och hur vi ska kunna använda dessa hormoner kliniskt i vardagen för att lindra symtom. Oxytocin t ex finns bara i kortverkande nässpray, då det är ett protein som bryts ned i magen. Vidare har jag undersökt livsstilsfaktorer och dess effekt på magtarmkanalen.”

Varför anser du att det här är ett viktigt forskningsområde?

“Eftersom så många som 10-15% i befolkningen har besvär med magen är det ett stort problem både för den enskilde och samhället. Det är mest kvinnor som har besvär, och de har mest besvär i unga år.”

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Vi har sett att man själv kan påverka vissa saker som ger magbesvär. Exempelvis så leder fysisk aktivitet och regelbunden måltidsordning till mindre magbesvär. Även rökstopp förbättrar magen. Sådana saker som vi kan påverka med enkla medel är ju viktigt, istället för att medicinera med olika läkemedel.”

“Om vi kan beskriva undergrupper till de olika magbesvären, så kan man även rikta behandlingen så den blir mer effektiv, och att rätt patient får rätt behandling.”

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Det man kan göra själv är att äta ordentligt med vanlig mat. Regelbundna måltider. Motionera regelbundet och inte röka. Man behöver inte ha en särskild diet. Man kan prova med mindre kolhydrater och undvika svårsmält mat, men det behöver inte annars vara någon särskild diet. Det är också viktigt att ta sig tid till att gå på toaletten när man har behov av det.”

“Även om man har magtarmbesvär är det viktigt att försöka leva ett normalt liv, och inte låta besvären ta överhanden så att man blir begränsad i sitt liv.”

Den här intervjun ingår i Hälsodjungelns serie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden. Tidigare har intervjun “Vi måste göra något radikalt – att ta kål på bakterier med antibiotika hjälpte inte”” med Bengt Jeppsson publicerats.

Mer information om Bodil Ohlsson hittar du här och fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet finns här!

“Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte”

22 mars, 2017 / halsodjungeln

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bengt Jeppsson

Idag är det dags för den första delen i Hälsodjungelns nya bloggserie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden.

Det forskas som aldrig förr om tarmens betydelse för vårt välmående. För Bengt Jeppsson däremot är detta inte ett nytt forskningsområde. Han är professor emeritus och tidigare överläkare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet – och hans forskning om tarmbakteriernas betydelse inleddes redan för flera årtionden sedan.

Kan du berätta om din forskning om tarmens betydelse för vårt välmående?

“Vårt intresse för tarmfloran började då man på 80-talet observerade att patienter, som låg på intensivvårdsavdelning med sviktande funktion i många organ, dog i en bild av blodförgiftning trots antibiotikabehandling. Många forskare kämpade med detta – så även vi. Det fanns goda bevis för att de bakterier som orsakade blodförgiftningen hade sitt ursprung i magtarmkanalen. Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte. Låt oss därför göra tvärtemot – tillföra bakterier i stället. Vi använde nyttiga bakterier – t ex mjölksyrebakterier – laktobaciller. Sådana fanns i livsmedelsprodukter, t ex yoghurt och filmjölk.”

“Alla dessa bakteriestammar var dåligt karakteriserade. Vi började därför att under många år försöka karakterisera halten av och vilka laktobaciller som finns på en frisk tarmslemhinna. De skall normalt finnas där, med undertrycks av antibiotikabehandling, dålig kost, stress och många andra saker i vårt sätt att leva.”

“Efter 10 års arbete fann vi att vissa laktobaciller finns i hög halt på friska tarmar. Vi testade att tillföra bakterier som dryck och trots mot vad många menade då – och även idag – kunde vissa laktobaciller överleva passagen igenom magtarmkanalen och etablera sig. Bäst var bakterien Lactobacillus plantarum, som vi arbetade vidare med . Den finns i Proviva och Probimage mm. Vi har i många kontrollerade studier visat att genom att öka sitt intag av dessa bakterier kan man återställa en rubbad balans bland tarmbakterierna. På detta sätt kan en ökad mängd sjukdomsalstrande bakterier undertryckas och samtidigt stärks tarmslemhinnan och inflammationen i tarmen minskas.“

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Ökad inflammation är en viktig komponent i de sjukdomar som drabbar oss idag – t ex hjärtkärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, kroniska tarminflammationer, MS, allergier och många fler. Inflammation skapas ofta i tarmen genom att bakteriefloran är rubbad med en överväxt att bakteriegrupper som ger inflammation. Stress ger en ökad inflammation och rubbad tarmflora.”

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Genom att äta en balanserad kost med mycket fiber (mat för bakterier) kan man hålla tarmfloran i balans och må bra. Om detta inte fungerar (som t ex vid kostomläggning, antibiotikabehandling och utlandsresor) kan man återställa balans i en rubbad tarmflora genom att äta levande nyttiga bakterier. Detta har vi gjort i alla tider genom att förjäsa mat (surkål, sill, ost) och bevara hållbarheten. Detta gör vi inte längre idag och får då i oss mindre antal levande bakterier än vad våra föregångare fick.”

“Detta var en kort introduktion till ett mycket spännande forskningsfält, som är i en mycket intensiv fas just nu”.

Mer information om Bengt Jeppsons forskning hittar du här och här kan du lyssna på ett poddavsnitt när han berättar om tarmbakteriernas betydelse.

Fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet hittar du här!

Varför har allt fler en rubbad tarmflora?

14 februari, 2017 / halsodjungeln

Studier visar att en allt större del av befolkningen har en ohälsosam tarmflora idag jämfört med tidigare. Det här beror till stor del på att vår moderna kost och livsstil “gynnar” fel bakterier i tarmen.

När det gäller vår moderna kost fungerar t ex processad mat och socker som föda för de “onda” tarmbakterierna. Även bekämpningsmedel och andra gifter göder de skadliga bakterierna i tarmen. Studier har även visat att allt fler är känsliga för mjölkprotein och gluten. Allt detta bidrar alltså till att de “onda” tarmbakterierna växer sig för starka – vilket sker på de “goda” bakteriernas bekostnad. Med “onda” tarmbakterier menas sådana som kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka. Det är dock viktigt att det finns både “goda” och “onda” bakterier i tarmen – men balansen bör inte rubbas. I en frisk tarm bör ca 80 % av bakterierna vara godartade. Idag har dock många för stor andel “onda” bakterier.

Även många faktorer i vår livsstil påverkar tarmfloran negativt. Både alkohol och tobak skadar de godartade bakterierna. Det gör även stress, som bl a påverkar slemhinnan i mag- och tarmkanalen negativt. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Även dagens “överdrivna” hygien anses rubba tarmfloran.

Den ökade användningen av både antibiotika och andra mediciner anses även påverka bakteriesammansättningen negativt. Det blir allt mer välkänt att antibiotika (och speciellt bredspektrumsantibiotika) slår ut delar av de godartade bakterierna. Efter en antibiotikakur kan det ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Allt fler studier tyder på att även många olika mediciner, bl a vanliga värkmediciner, påverkar tarmfloran negativt. Detta är ett område som det forskas flitigt inom just nu.

En rubbad tarmflora kan påverka hälsan negativt på många olika sätt. Studier visar på tydliga samband mellan rubbad tarmflora och kronisk inflammation, som i sin tur anses vara bidragande till många av dagens vanliga sjukdomar. Både långvariga inflammationer och infektioner är skadliga för tarmarna. Studier har visat att både fysiska och psykiska sjukdomar kan vara följder av för mycket negativa bakterier i tarmen. Detta kommer jag att berätta mer om i kommande inlägg.

Det finns dock mycket som man kan göra för att gynna de goda tarmbakterierna. T ex fungerar råa grönsaker som föda för de goda bakterierna. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse.

Källor:

Lura hjärnan att känna mättnad

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Tarmbakterierna har stor betydelse för hälsan

8 februari, 2017 / halsodjungeln

Då är det dags för en ny bloggserie på Hälsodjungeln. Under de kommande veckorna kommer nämligen flera inlägg att handla om tarmflorans betydelse för att man ska må bra. Idag inleds denna serie med ett allmänt inlägg om tarmen – och betydelsen av en bra bakteriebalans.

Intresset för tarmflorans betydelse för hälsan har ökat explosionsartat under de senaste åren. En allt större del av befolkningen äter idag probiotika samtidigt som det forskas intensivt inom detta område. Resultaten från de senaste årens forskning har verkligen förändrat synen på tarmen och dess betydelse för vårt välmående.

Goda och onda bakterier i tarmen
Tarmfloran har alltså visat sig ha stor betydelse för vårt välbefinnande. Med tarmfloran menas de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Bakterierna i tarmen väger mellan 1,5-2 kg – och är till antalet fler än cellerna i kroppen. I tarmfloran finns både “goda” och “onda” bakterier. En sund tarmflora kännetecknas av balans mellan de olika stammarna. Det är alltså viktigt att både de “goda” och de “onda” bakterierna finns i tarmen, men ingen bakteriestam bör växer sig för stark på de andras bekostnad. I en frisk tarm bör ca 80% av bakterierna vara godartade.

Livsstilen påverkar bakteriebalansen
Tarmens bakterieflora påverkas till stor del av vår livsstil. Forskning har visat att våra tarmar idag innehåller betydligt färre bakteriestammar än våra förfäders. T ex kosten och stress påverkar vilka bakterier som växer sig starka. Stress påverkar bl a slemhinnan i mag- och tarmkanalen och en frisk slemhinnan är betydande, speciellt för de godartade bakteriernas överlevnad. Även antibiotika påverkar genom att den slår ut en del av bakteriefloran. Det gäller speciellt bredspektrumsantibiotika. Studier har visat att en stor del av de godartade bakterierna kan slås ut av en antibiotikakur – och att det sedan kan ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Under de här tiden finns det risk för att de “onda” bakterierna växer sig för starka vilket kan påverka hälsan negativt. Studier har visat att även andra mediciner, t ex vanliga värktabletter, påverkar bakteriesammansättningen i tarmen.

Tarmens betydelse
Tarmens betydelse ansågs länge rätt obetydlig, men tillgången till ny teknik inom forskningen har verkligen ändrat på detta. De senaste årens forskning har nämligen visat att tarmen har flera viktiga funktioner i kroppen. En välfungerande tarm är bl a viktig för kroppens näringsupptag, hormonproduktion och immunförsvar. Dessutom tillverkas nyttiga fettsyror och en del vitaminer (t ex K-vitamin och olika B-vitaminer) i tarmen. Kroppen producerar även den största delen av signalsubstansen serotonin i tarmen. Allt detta innebär att tarmhälsan påverkar både det fysiska och psykiska måendet. I mina kommande inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Här hittar du alla Hälsodjungelns inlägg om tarmflorans betydelse!

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

TIPS! Intressant och underhållande information om tarmhälsans betydelse finns bl a på bloggen Food pharmacy

Källor:

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Du påverkar mest själv! Hur man kan motverka kronisk inflammation

28 november, 2016 / halsodjungeln

Livsstilen anses vara allt mer avgörande för hur vi mår. Det gäller även vid kronisk inflammation. I det här inlägget kommer jag att fördjupa mig i vad man kan göra för att motverka kronisk inflammation – och därmed troligen minska risken för att drabbas av flera av våra allt vanligare välfärdssjukdomar.

Att livsstilen påverkar mer än våra gener har allt mer börjat framhållas inom forskarvärlden. Även om risken för att drabbas av vissa sjukdomar finns “inprogrammerad” i generna, anser forskare att det till stor del är livsstilen som avgör om dessa riskgener aktiveras. Enligt professor Stig Bengmark avgör livsstilen upp till 70 % hur vi mår. Bengmark framhåller därför att vi själva till stor del har ansvar för vårt välmående och han anser att det främst är tre faktorer i vår livsstil som påverkar detta. De tre faktorerna är kosten, motionen samt stressnivån. Alla de här tre faktorerna påverkar graden av inflammation i kroppen.

Att minska sin stressnivå är alltså betydande. Förutom att försöka minska antalet stressorer i sin omgivning har både motion samt avslappnings- och andningsövningar visat sig hjälpa till att minska kroppens stressnivåer. Genom djupandningsövningar kan det parasympatiska nervsystemet aktiveras. Detta kan i sin tur leda till att blodtrycket och hjärtfrekvens sänks samt att kroppens egen läkningsförmåga förbättras. Träningen hjälper till att minska stressnivåerna iom att kroppen efteråt blir bättre på att “ta hand om” stresshormoner så som kortisol och adrenalin. Förutom att stresshormonerna minskar till följd av träning, ger motion även andra positiva hälsofördelar som kan leda till att graden av inflammation i kroppen minskar.

Förutom stress anses även övervikt, rökning samt större mängder alkohol vara riskfaktorer för kronisk inflammation. Övervikt är speciellt farligt om de extra kilona är placerade runt magen. Viktnedgång kan i sådana fall minska graden av inflammation i kroppen. Samtidigt är det även viktigt att sköta om sin tandhälsa. Blödande tandkött kan tyda på inflammation – och kan leda till att inflammationen sprider sig i kroppen.

Det som kanske är mest avgörande för graden av kronisk inflammation i kroppen är dock kosten – och den moderna västerländska maten anses vara en betydande orsak till kronisk inflammation enligt flera olika studier. I mina kommande inlägg kommer jag att gå närmare in på vilken kost som göder inflammationen och vilken som motverkar den.

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar:

https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk

https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s

https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs

https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58