Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: Kronisk inflammation (Sida 3 av 4)

Hälsodjungelns antiinflammatoriska julkalender: Lucka 4

Hälsodjungelns julkalender hjälper dig att “krydda” julen med mat som får kroppen att må bra. Varje dag fram till jul presenteras ett eller flera livsmedel som bevisats motverka kronisk inflammation i kroppen.

appetite-banana-calories-catering-161481

Dagens antiinflammatoriska livsmedel är

SMASH-fiskarna

Inom den antiinflammatoriska kosten rekommenderas kallvattenfiskar, dvs feta fiskar. På engelska används ibland förkortningen SMASH (salmon, mackerel, anchovies, sardines, herring) för dessa. Översatt till svenska är SMASH-fiskarna lax, makrill, ansjovis, sardiner och sill.

Orsaken till att kallvattenfiskar rekommenderas är för att de är en bra omega 3-källa. Odlad fisk anses dock kunna göra mer skada än nytta för inflammationen i kroppen. Det beror på att fodret har lett till att dessa fiskar innehåller för mycket omega-6 i förhållande till omega-3. Både omega-3 och omega-6 är essentiella fettsyror. Kroppen behöver dessa – och kan inte själv tillverka dem. Därför behöver de tillföras via kosten. Förhållandet mellan dessa fettsyror är dock viktigt för ens välmående. Det känsliga förhållandet rubbas dock lätt, speciellt till följd av att den moderna kosten vanligtvis innehåller alltför mycket omega-6 i förhållande till omega-3.

Så vilka SMASH-fiskar kommer att finnas på ditt julbord?

 

Här hittar du de övriga luckorna i julkalendern. Vill du vara säker på att inte missa någon av de kommande luckorna kan gilla Hälsodjungelns facebooksida

Här hittar du även  Hälsodjungelns  allmänna inlägg om kronisk inflammation och antiinflammatorisk kost.

Julkalendern är en repris från tidigare år.

 

Källor:

Anding, Roberta H (2013) Nutrition Made Clear (Ljudbok). The Great Courses

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Hälsodjungelns antiinflammatoriska julkalender: Lucka 3

Hälsodjungelns julkalender hjälper dig att “krydda” julen med sådant som får kroppen att må bra. Varje dag fram till jul presenteras ett eller flera livsmedel som bevisats motverka kronisk inflammation i kroppen.

water-flowers-drink-pot

Dagens antiinflammatoriska livsmedel är

GRÖNT TE

En av de drycker som anses vara antiinflammatorisk är grönt te. Orsaken till detta är att grönt te innehåller mycket antioxidanter – och speciellt “superantioxidanterna” polyfenoler. Förutom att grönt te är antiinflammatoriskt har studier visat att det kan stärka immunförsvaret. Så varför inte passa på att njuta av en kopp härligt varmt grönt te i decembermörkret?

 

Här hittar du de övriga luckorna i julkalendern.  Du kan även följa julkalendern genom att gilla Hälsodjungelns facebooksida!

Här hittar du även  Hälsodjungelns  allmänna inlägg om kronisk inflammation och antiinflammatorisk kost.

Julkalendern är en repris från tidigare år.

 

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Ehdin, Sanna (2010) Sannas matbok : för den självläkande människan. Bonnier fakta.

Hälsodjungelns antiinflammatoriska julkalender: Lucka 2

Hälsodjungelns julkalender hjälper dig att “krydda” julen med mat som får kroppen att må bra. Varje dag fram till jul presenteras ett eller flera livsmedel som bevisats motverka kronisk inflammation i kroppen.

pexels-photo

Dagens antiinflammatoriska livsmedel är

GRÖNSAKER

– i regnbågens färger

Grunden i den antiinflammatoriska kosten är grönsaker. Det rekommenderas att man dagligen äter flera olika sorters grönsaker – och gärna i många olika färger. Variationen är viktig för att man ska få i sig så många olika vitaminer (bl a antioxidanter) som möjligt.  Det mest hälsosamma anses vara om grönsakerna är färska, oupphettade och ekologiska. Exempel på grönsaker som anses vara extra effektiva för att bekämpa kronisk inflammation är olika kålsorter, gröna bladgrönsaker och lök. Så varför inte testa på några nya spännande grönsaker till alla härliga julmåltider?

 

Här hittar du de övriga luckorna i julkalendern.  Du kan även följa julkalendern genom att gilla Hälsodjungelns facebooksida!

Här hittar du även  Hälsodjungelns  allmänna inlägg om kronisk inflammation och antiinflammatorisk kost.

Julkalendern är en repris från tidigare år.

 

Källor:

Anding, Roberta H (2013) Nutrition Made Clear (Ljudbok). The Great Courses

Ehdin, Sanna (2010) Sannas matbok : för den självläkande människan. Bonnier fakta.

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar:https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

https://www.cambridge.org/core/journals/british-journal-of-nutrition/article/low-grade-inflammation-diet-composition-and-health-current-research-evidence-and-its-translation/6B2D26F3FA0E0B1D8E8BD77DA2A9F4C1

Hälsodjungelns antiinflammatoriska julkalender: Lucka 1

Hälsodjungelns julkalender hjälper dig att “krydda” julen med mat som får kroppen att må bra. Varje dag fram till jul presenteras ett eller flera livsmedel som bevisats motverka kronisk inflammation i kroppen.

red-winter-spices-decorationDagens antiinflammatoriska livsmedel är

CEYLONKANEL

Ceylonkanel (som ibland kallas för äkta kanel) är både antiinflammatorisk och antioxidantisk. Vanligen är det dock inte ceylonkanel som säljs i affärerna utan så kallad kassiakanel, som är en närbesläktad art. Kassiakanelen innehåller dock stora mängder kumarin, som har visat sig kunna skada levern. Det finländska livsmedelssäkerhetsverket Evira varnar för detta och framhåller att regelbundet intag “inte är att rekommendera. Särskilt små barn borde inte dagligen äta flera produkter som innehåller kanel”.

Kumarinhalterna är däremot betydligt lägre i ceylonkanelen. Så varför inte byta ut den vanliga kanelen till ceylonkanel och få en lite hälsosammare jul?

 

Passa på och gilla Hälsodjungelns facebooksida ifall du inte vill missa nån av luckorna! 

Här hittar du även  Hälsodjungelns  allmänna inlägg om kronisk inflammation och antiinflammatorisk kost.

Julkalendern är en repris från tidigare år.

 

Källor:

https://www.evira.fi/sv/livsmedel/information-om-livsmedel/livsmedelsfaror/naturliga-toxiner-i-livsmedel/kumarin-i-kanel/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Snart dags för Hälsodjungelns antiinflammatoriska julkalender

Äntligen! På lördag kör Hälsodjungelns antiinflammatoriska julkalender igång.

Det är dock frågan om en  lite annorlunda julkalender. Den hjälper dig nämligen att “krydda” julen med mat som får dig att må bra. Varje dag fram till julafton presenteras något eller några livsmedel som har bevisats motverka kronisk inflammation i kroppen.

Var med från början genom att gilla Hälsodjungelns facebooksida!

Här hittar du även  Hälsodjungelns  allmänna inlägg om kronisk inflammation och antiinflammatorisk kost.

Julkalendern är en repis från tidigare år.

Vad är egentligen kronisk inflammation?

Det blir allt vanligare att man framhåller betydelsen av kroniska inflammation och dess skadliga effekter. Men vad är egentligen kronisk inflammation – och varför anses den vara så skadlig?

Under de senaste åren har allt fler forskare börjat framhålla att kronisk inflammation kan vara en bidragande orsak till många olika sjukdomar. Det lite ”lömska” är att det kan röra sig om   ”vitt skilda” tillstånd – och att det därför vid en första anblick kan vara svårt att se sambanden. Några exempel på sjukdomar som kronisk inflammation anses kunna bidra till är diabetes, cancer, alzheimer, depression och olika autoimmuna sjukdomar. Men hur hänger detta egentligen ihop?

Inflammation i sig är inte något skadligt – tvärtom! Inflammation hjälper kroppen att läka. Problemet är dock när inflammationen inte går över utan blir långvarig.

Vid låggradig kronisk inflammation arbetar kroppen på ett liknande sätt som vid akut inflammation, t ex när man har ett sår som ska läkas. Problemet är bara det att det vid långvariga kroniska inflammation inte finns någon skada att “ta hand om”. Det kan i sin tur leda till att de vita blodkropparna istället börjar “attackera” närliggande friska vävnader och organ. Den här processen kan bl a skada blodkärl och leder.

Många forskare framhåller att kronisk inflammation idag är mycket vanligt. Men vad beror det på? De främsta orsakerna till denna typ av skadliga låggradiga inflammation anses vara livsstilsfaktorer så som felaktig kost samt för lite motion och naturlig rörelse. Dessutom anses rökning, stress och övervikt alla bidra till kronisk inflammation. Studier visar även på att det verkar finnas samband mellan läckande tarm och kronisk inflammation.

Enligt forskare kan man lida av kronisk inflammation under många år utan att man har tydliga symtom – samtidigt som ens kropp kan ta skada av den.

Läs mer om kronisk inflammation i Hälsodjungelns tidigare inlägg, som du hittar här!

 

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/what-you-eat-can-fuel-or-cool-inflammation-a-key-driver-of-heart-disease-diabetes-and-other-chronic-conditions

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

Därför är en försurad kropp skadlig för hälsan

Kroppens syra-basbalans är betydande för att man ska må bra. En försurad kropp har nämligen visat sig kunna orsaka ohälsa på flera olika sätt.

Överlag bör kroppen vara svagt basisk (pH 7-7,4), med några undantag såsom magsäcken och tarmarna. En rubbad syra-basbalans påverkar kroppens funktioner negativt på flera olika sätt. Det här kan bl a leda till ett sämre immunförsvar, värk, trötthet och humörsvängningar. En försurad kropp kan även bidra till t ex karies, astma, hudproblem och svampinfektioner. Forskning visar även på samband mellan en försurad kropp och hjärt-kärlsjukdomar. Att kroppen är försurad kan även innebära att man lättare drabbas av kronisk inflammation. Studier under de senaste åren har visat att kronisk inflammation är en bidragande orsak till många av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Kroppens syra-basbalans påverkas till stor del av maten. En stor del av den moderna västerländska födan leder till att kroppen blir försurad. Förutom processade livsmedel, tillsatt socker och snabba kolhydrater är även kött, fisk, ägg, säd och baljväxter syrabildande för kroppen. Frukt, grönsaker och bär gör däremot överlag kroppen mer basisk. Detta gäller även “sura” frukter såsom citron och lime.

En kost som består av 75 % basbildande livsmedel, såsom grönsaker, frukter och bär har visat sig ha positiva effekter för kroppens syra-basbalans – och därmed även goda effekter för hälsan. Studier att bl a visat att migrän, astma, hudproblem, svampinfektioner samt reumatism och allmän muskelvärk kan avhjälpas av en basbildande kost.

Även stress, ilska och ångest samt kallt väder kan leda till att kroppen blir försurad. Träning och bastubad däremot bidrar till att göra kroppen mer basisk pga att en del syror avlägsnas när man svettas.

Källor:

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Bukhjärnan – hjärnan i magen

Under de senaste åren har begreppet “bukhjärnan” myntats. Med det menas det nervsystem som omsluter mag-tarmkanalen – och som har vissa likheter med den vanliga hjärnan.

På fackspråk kallas bukhjärnan det enteriska nervsystemet (ENS) och är alltså det avancerade nervsystem som omsluter hela mag-tarmkanalen. Det enteriska nervsystemet består totalt av drygt 100 miljoner nervceller.

Bukhjärnan och hjärnan är ständigt i kontakt med varandra och detta samspel är viktigt för att man ska må bra. Även bukhjärnans samspel med immunförsvaret och olika hormonutsöndrande körtlar är viktigt för välmåendet.

Även om bukhjärnan inte kan tänka kan den påverka både våra känslor och tankar.  Du kan läsa mer om detta i de tidigare inläggen Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt och Tarmbakterier kan orsaka depression.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt

Tarmens kontakt med hjärnan är betydande för att man ska må bra. Allt mer forskning visar att olika psykiska sjukdomar, så som depression och ångest, kan bero på obalanser i tarmfloran.

Studier visar att tarmen kan påverka hjärnan på flera olika sätt. Dels kan tarmen kommunicera med hjärnan via olika nerver, t ex vagusnerven. Dessutom kan tarmen kommunicera direkt med hjärnan via ryggmärgen.

Obalanser i tarmen har även visat sig kunna påverka hjärnan till följd av så kallad läckande tarm. Att tarmen “läcker” innebär att olika ämnen som inte borde ta sig ut ur tarmen och in i resten av kroppen ändå gör det. Det här kan bl a påverka immunförsvaret och leda till inflammation. Kronisk inflammation har visat sig påverka kroppen på många olika sätt och leder bl a till att den skyddande blod-hjärnbarriären runt hjärnan luckras upp. Det här leder till att vissa partiklar som inte bör följa med blodet in i hjärnan lättare kan göra det. Kronisk inflammation kan även påverka tillväxten av nya hjärnceller och kopplingarna i hjärnan.

Även de hormoner som tillverkas i tarmen påverkar hjärnan. En stor del av signalsubstanserna (t ex serotonin och dopamin) tillverkas i tarmen. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängder är betydande för välbefinnandet. (Läs mer om detta här!) Tarmens produktion av signalsubstanser påverkas negativt av kronisk inflammation.

Sammanfattningsvis kan alltså tarmen påverka hjärnan – och därmed vårt välmående på många olika sätt. Enligt flera studier är risken stor att en obalanserad tarmflora kan påverka välmåendet negativt. Tillräckligt med godartade bakterier i tarmen motverkar dock detta.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

“Magproblem är ett stort problem – både för den enskilda och samhället.”

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bodil Ohlsson

 

Allt fler lider av magproblem och diagnosen IBS blir allt vanligare. Under de senaste åren har forskning dock visat att IBS troligen inte endast är en sjukdom. En som forskat om detta är Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

 

Kan du berätta om din forskning, Bodil?

”Det är en stor andel av befolkningen, ca 10-15%, som har oklara magbesvär i form av smärta, uppblåsthet och diarré eller förstoppning. Vi tror att dessa besvär representerar en lång rad olika sjukdomar. Just nu försöker vi hitta undergrupper till detta, och dela in besvären i mindre grupper med likartade besvär och orsakssammanhang. Vi gör detta för att kunna komma längre inom forskningen och för att kunna rikta behandlingen.”

“Jag har i många år forskat kring hur olika hormoner påverkar magtarmkanalen. Jag har beskrivit hur oxytocin finns i magtarmkanalen och hur detta hormon minskar buksmärtor och har en lugnande, anti-depressiv effekt. Det påverkar även motoriken i magtarmkanalen. Vidare har jag kartlagt att även gonadotropin-releasing hormone (GnRH) finns i magen och att det finns receptorer för hormonet luteinizing hormone (LH) i tarmen. Alla dessa hormoner har betydelse för magtarmkanalens funktion och upplevelse av smärta, men det återstår mycket för att veta exakt hur det påverkar oss, och hur vi ska kunna använda dessa hormoner kliniskt i vardagen för att lindra symtom. Oxytocin t ex finns bara i kortverkande nässpray, då det är ett protein som bryts ned i magen. Vidare har jag undersökt livsstilsfaktorer och dess effekt på magtarmkanalen.”

Varför anser du att det här är ett viktigt forskningsområde?

“Eftersom så många som 10-15% i befolkningen har besvär med magen är det ett stort problem både för den enskilde och samhället. Det är mest kvinnor som har besvär, och de har mest besvär i unga år.”

 

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Vi har sett att man själv kan påverka vissa saker som ger magbesvär. Exempelvis så leder fysisk aktivitet och regelbunden måltidsordning till mindre magbesvär. Även rökstopp förbättrar magen. Sådana saker som vi kan påverka med enkla medel är ju viktigt, istället för att medicinera med olika läkemedel.”

“Om vi kan beskriva undergrupper till de olika magbesvären, så kan man även rikta behandlingen så den blir mer effektiv, och att rätt patient får rätt behandling.”

 

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Det man kan göra själv är att äta ordentligt med vanlig mat. Regelbundna måltider. Motionera regelbundet och inte röka. Man behöver inte ha en särskild diet. Man kan prova med mindre kolhydrater och undvika svårsmält mat, men det behöver inte annars vara någon särskild diet. Det är också viktigt att ta sig tid till att gå på toaletten när man har behov av det.”

“Även om man har magtarmbesvär är det viktigt att försöka leva ett normalt liv, och inte låta besvären ta överhanden så att man blir begränsad i sitt liv.”

 

Den här intervjun ingår i Hälsodjungelns serie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden. Tidigare har intervjun “Vi måste göra något radikalt – att ta kål på bakterier med antibiotika hjälpte inte”” med Bengt Jeppsson publicerats.

Mer information om Bodil Ohlsson hittar du här och fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet finns här!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑