Allt fler studier visar att positiva känslor och upplevelser är betydande för att man ska må både psykiskt och fysiskt bra. En förklaring till detta är att både hjärnan och kroppen på en grundläggande nivå påverkas på olika sätt när man upplever positiva känslor jämfört med negativa eller neutrala.

Någonting som är gemensamt för alla känslor är att man reagerar kroppsligt på dem. På engelska kallas detta att känslor “are emobodied”. Positiva och negativa känslor påverkar dock som sagt både hjärnan och kroppen på olika sätt. Ofta upplevs negativa känslor som starkare än positiva. Det här kallas “negativity bias”. Till följd av detta lägger man även vanligen tydligare märke till hur just de negativa känslorna påverkar kroppen, så som t ex spända muskler och ökad hjärtfrekvens. På sikt kan negativa känslor vara skadliga för kroppen och leda till olika kroppsliga “besvär”, så som huvudvärk eller spänningsvärk i andra delar av kroppen. Ett annat exempel på hur negativa känslor påverkar kroppen är alla de studier som har visat på samband mellan långvarig stress (utan möjlighet till tillräcklig återhämtning) och olika sjukdomar. Studier har även visat att negativa känslor leder till att man blir mindre mottaglig för nya intryck och idéer samtidigt som ens initiativförmåga försämras.

Positiva känslor har däremot visats öka ens medvetenhet, kreativa tänkande och initiativförmåga. Dessutom breddar de ens perspektiv. Positiva känslor är därför betydande för att man ska kunna utvecklas och växa. Dessutom har de en positiv inverkan på förmågan till återhämtning. Studier har även visat att positiva känslor förbättrar immunförsvaret och kan vara en faktor som motverkar både stressymtom samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskning inom positiv psykologi har visat att även om de negativa känslorna vanligen är starkare än de positiva, så upplever faktiskt de flesta oftare positiva känslor än negativa. Det här kallas “positivity offset”. I och med att de positiva känslorna ofta är subtila krävs det dock att man verkligen lägger märke till dem – och väljer att ge dem utrymme. Om detta kommer jag att berätta mer i mitt nästa blogginlägg.

Barbara Fredrickson, professor i positiv psykologi vid the University of North Carolina, sammanfattar de positiva känslornas betydelse så här: “The days that make us happy help us to become better versions of ourselves”.

Men hur blir man då lycklig? Denna komplicerade fråga kommer jag att diskutera i mitt nästa inlägg. Om du vill vara säker på att inte missa mina kommande inlägg om positiv psykologi kan du börja prenumerera nedan – och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

Föreläsningar i kursen Positive Psycholgy med professor Barbara Fredrickson. Kursen erbjöds via Coursera av the University of North Carolina at Chapel Hill under augusti-september 2016.

http://thesunmagazine.org/issues/401/the_science_of_happiness

http://www.positiv-psykologi.se/wordpress/