Etikett: tarmbakterier (Sida 1 av 2)

Den fantastiska matspjälkningen – en fördjupning, del 2

25 oktober, 2017 / halsodjungeln

Tarmarna är otroligt viktiga för både det fysiska och psykiska välmåendet. Dessutom är det främst i tarmarna som näringen från maten absorberas.

Detta inlägg är en fortsättning på det senaste inlägget om matspjälkningens funktion och betydelse. Senast redogjordes bl a för vad som händer i munnen och magsäcken i samband med matspjälkningen – och nu är det alltså dags för en fördjupning om vad som sker i tarmarna. Ett kortare inlägg om matspjälkningens funktion finns här.

Tolvfingertarmen
Innehållet från magsäcken skickas i små portioner vidare till tolvfingertarmen, som är den första delen av tunntarmen. I tolvfingertarmen blandas maten med galla från levern samt med bukspott från bukspottskörteln. Bukspottet innehåller bl a olika enzymer som fortsätter bryta ner kolhydraterna, proteinet och fettet. För att fettet ska kunna brytas ner behövs dock även gallsalter. Bukspottet innehåller även bikarbonat/vätekarbonat som är basiskt. Till följd av det neutraliseras ph-nivån efter den väldigt sura magsäcken. Rätt ph är viktigt för att enzymerna ska kunna bryta ner maten. Hormoner påverkar utsöndringen av både galla och bukspott.

Tunntarmen
Efter tolvfingertarmen transporteras maten vidare i tunntarmen. Den spjälkning som påbörjats i tolvfingertarmen fortsätter och när maten brutits ner tillräckligt absorberas den. Den största delen av både näringsämnen och vatten absorberas i övre delen av tunntarmen. Med hjälp av sammandragningar i musklerna (s k peristaltiska vågor) blandas innehållet i tarmen samt flyttas framåt.
För att optimera näringsupptaget är tunntarmen veckad och har tarmludd (sk villi). Orsaken till detta är att ytan ska vara så stor som möjligt. Om man vecklar ut hela tunntarmen – inklusive tarmludden – är den totala ytan upp emot 300 m2. Det är ungefär lika stort som en tennisplan. I tarmluddet finns “epitelceller” som näringsämnena tar sig igenom för att komma in i blodet för vidare transport till cellerna.
I vissa delar av tarmarna är det endast ett cellager som näringen behöver ta sig igenom för att komma in i kroppen.

Tjocktarmen
I tjocktarmen absorberas det sista av vätskan samt vissa salter. Den totala mängden vätska som behöver absorberas dagligen i matspjälkningssystemet är ca 9 liter hos en vuxen. Förutom vatten utgörs dessa 9 liter även av matspjälkningsvätskor såsom saliv, magsaft, bukspott och galla. Den största delen av vätskan har redan absorberats i tunntarmen, medan det sista (knappt en halv liter) alltså absorberas i tjocktarmen.
I tjocktarmen tillverkas K-vitamin och vitaminet B12 av bakterierna. Tjocktarmen är den del av tarmen där det finns mest bakterier. Under de senaste åren har mycket forskning presenterats som visar på viktiga samband mellan en hälsosam bakterieflora i tarmen och både fysiskt och psykiskt välmående. Du kan läsa mer om detta i Hälsodjungelns serie om tarmflorans betydelse.
De goda bakterierna i tjocktarmen göds av (kost-) fibrer. Fibrer kan nämligen inte brytas ner tidigare i matspjälkningssystemet utan tar sig hela vägen ner till tjocktarmen – där en del av dem alltså fungerar som föda för de godartade tarmbakterierna. Fibrer binder även vätska. Det ger i sin tur tjocktarmen “mer jobb”, vilket även innebär att man behöver tömma tarmen oftare.

Ändtarmen
Den avslutande delen av tjocktarmen kallas ändtarmen. Till ändtarmen kommer den del av maten som kroppen inte har lyckats spjälka eller ta upp. Detta blir avföring tillsammans med en del restprodukter, bakterier och vatten. I ändtarmen finns två ringmuskler. Den första är inte viljestyrd, men den andra kan man till viss del kontrollera. Det är därför som man till viss del själv kan påverka när man tömmer tarmen.
Det tar vanligen mellan ett halvt och två dygn för maten att passera genom matspjälkningskanalen. Både en för snabb och en för långsam passage kan påverka kroppen negativt. Detta kommer att behandlas mer i ett kommanmande inlägg. Nästa inlägg kommer däremot att berätta om varför man bör tugga sin smoothie.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Den fantastiska matspjälkningen – en fördjupning, del 1

14 oktober, 2017 / halsodjungeln

“Du är inte vad du äter – du är vad din kropp kan ta upp.” Enligt denna devis räcker det alltså inte med att äta nyttig och näringsrik mat för att må bra. Kroppen måste även kunna bearbeta och absorbera näringen. För att kroppen ska kunna göra det krävs i sin tur att matspjälkningen fungerar bra.

Det senaste inlägget var en lite kortare översikt över hur matspjälkningen fungerar. För den som vill lära sig mer om detta ämne kommer här första delen av en fördjupning.

Förutom vatten innehåller maten proteiner, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Alla dessa näringsämnen är viktiga för olika funktioner i kroppen. För att cellerna ska kunna tillgodogöra sig den näring de behöver krävs både att man äter mat som innehåller tillräckligt med näring – samt att kroppen klarar av att ta upp denna näring.

Det är genom matspjälkningssystemet som maten både bryts ner samt absorberas. Proteinerna, kolhydraterna och fetterna i maten måste brytas ner i mindre beståndsdelar innan kroppen kan absorbera dem. Även vissa vitaminer och mineraler måste bearbetas innan kroppen kan tillgodogöra sig dem.

Matspjälkningskanalen kan ses som ett långt rör och består av munnen, svalget, matstrupen, magsäcken, tunntarmen (vars första del kallas tolvfingertarmen) och tjocktarmen – inklusive ändtarmen. Matspjälkningskanalen anses ibland vara utsidan av kroppen – och det är främst i tarmarna som näringen absorberas. I tarmarna är det endast ett cellager som skiljer insidan av tarmen (dvs utsidan av kroppen) från insidan av kroppen.

Till matspjälkningssystemet hör även vissa körtlar som utsöndrar vätskor, vilka hjälper till med matspjälkningen. Exempel på dessa är körtlar är spottkörtlar, bukspottkörteln, levern och gallblåsan.

Munnen

Matspjälkningssystemet börjar aktiveras redan när man tänker på mat eller känner doften/smaken av mat. Själva nedbrytningen inleds dock i munnen där maten tuggas och blandas med saliv. Tungan hjälper till att skyffla runt maten så att allt blir tuggat. Saliv utsöndras från spottkörtlarna och blandas med maten i samband med tuggandet. Saliven innehåller bl a enzymet amylas som kemiskt börjar bryta ner stärkelse ( dvs en viss sorts kolhydrater). Tuggar man tillräckligt länge på stärkelserik mat bryts alltså stärkelsen ner till sockerarter redan i munnen. Detta är förklaringen till att t ex grovt, osötat bröd börjar smaka sött när man tuggar det tillräckligt länge.

Magsäcken

Maten fortsätter sedan via svalget och matstrupen ner i magsäcken. Här knådas maten och blandas med magsaft. Medan kolhydraterna började brytas ner kemiskt redan i munnen, finns det i magsaften enzymer som på liknande sätt börjar bryta ner proteinerna och fettet.

I magsaften finns även saltsyra, som gör miljön i magsäcken väldigt sur (pH 1-2). Den sura miljön innebär att många bakterier (som skulle kunna vara skadliga senare under matspjälkningen) dör. Ett slem skyddar hinnan av magsäcken från den sura miljön.

Nästa inlägg kommer att handla om tarmarnas betydelse för matspjälkningen och absorberingen av näringsämnen. Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

De kommande inläggen i denna serie kommer bl a att besvara frågorna varför man bör tugga sin smoothie och varför man ofta måste gå på toaletten efter frukosten.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här!

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Den fantastiska matspjälkningen – en överblick

1 oktober, 2017 / halsodjungeln

Maten innehåller vanligen många olika näringsämnen som kroppen behöver för att fungera bra. För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig näringen krävs dock att matspjälkningssystemet fungerar bra. Först måste maten nämligen brytas ner för att sedan kunna tas upp av kroppen.

Matspjälkningskanalen kan beskrivas som ett långt rör som består av munnen, svalget, matstrupen, magsäcken, tunntarmen (vars första del kallas tolvfingertarmen) och tjocktarmen – inklusive ändtarmen. Detta rör ses ibland som utsidan av kroppen. I tarmarna är det endast ett cellager som skiljer insidan av tarmen (som alltså anses vara utsidan av kroppen) från insidan av kroppen.

Till matspjälkningssystemet hör även vissa körtlar som hjälper till med matspjälkningen genom att t ex utsöndra olika matspjälkningsvätskor . Exempel på dessa är spottkörtlar, bukspottkörteln, levern och gallblåsan.

Kortfattat kan matspjälkningen beskrivas så här. Sönderdelningen av maten börjar redan i munnen iom att maten tuggas. I samband med att maten tuggas utsöndras även saliv som hjälper till att bryta ner maten. Kolhydraterna börjat kemiskt brytas ner redan i munnen av enzymer i saliven. Maten transporteras sedan vidare till magsäcken, där den knådas och blandas med magsaft. I magsäcken börjar även fetter och proteiner bryts ner med hjälp av av enzymer. Nedbrytningen av kolhydrater, fetter och proteiner fortsätter sedan i tarmarna – igen med hjälp av olika enzymer. När maten sedan brytits ner tillräckligt absorberas den genom tarmväggen. Näringen transporteras sedan med blodet till cellerna. För att kunna absorbera så mycket näring som möjligt är tarmen veckad och har tarmludd. Till följd av detta är tarmens totala yta nästan lika stor som en tennisplan. Bakterierna i tarmarna har visat sig vara av stor betydelse för både det fysiska och psykiska välmåendet. Du kan läsa mer om detta här.

Det tar ca 1 dygn för maten att passera genom matspjälkningskanalen. Det som kroppen inte har lyckats spjälka och ta upp blir avföring tillsammans med bl a restprodukter och slem.

Det här var en kort översikt av matspjälkningen. Nästa inlägg kommer att erbjuda en fördjupning av detta område.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här!

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Kan en ohälsosam tarmflora förvärra ADHD?

5 juni, 2017 / halsodjungeln

Allt fler diagnostiseras med ADHD. Det har framförts flera olika förklaringar till vad denna ökning beror på. Under de senaste åren har dock tarmflorans betydelse börjat betonas allt mer.

Det anses vara flera olika samverkande faktorer som orsakar ADHD. Studier har visat att de olika delorsakerna kan ha olika stor betydelse för olika individer. En av dessa delorsaker är genetisk känslighet.

De senaste åren har flera forskningsstudier dock visat att det vanligen finns ett samband mellan en obalanserad tarmflora och ADHD. Flera studier har visat att personer som diagnostiserats med ADHD ofta har problem med magen och tarmen. Studier har även visat att problem med just magen och tarmen ofta förvärrar de psykiska symtomen vid ADHD.

En balanserad tarmflora verkar alltså kunna lindra en del av de psykiska symtomen vid ADHD. Just nu forskas det intensivt inom detta område. I fjol publicerades en finsk studie angående detta. Enligt studien verkar en balanserad tarmflora tidigt i livet kunna fungera skyddande för barn som har en genetisk sårbarhet för ADHD. Resultaten från flera studier inom detta område väntas presenteras under de kommande åren.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

Källor:

http://ki.se/en/people/catlav

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25760553

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Hur får man en hälsosam tarmflora?

18 maj, 2017 / halsodjungeln

Under den senaste tiden har jag publicerat flera inlägg om hur tarmfloran påverkar välmåendet. Allt fler studier visar att den moderna västerländska födan och livsstilen göder de onda tarmbakterierna. Det här kan i sin tur leda till många olika sjukdomar. Som framkommit i de tidigare inläggen finns det dock även mycket som gynnar de goda hälsostärkande tarmbakterierna.

Grönsaker och frukter

En stor del av den moderna födan påverkar tarmfloran negativt. Processad mat, socker samt bekämpningsmedel och andra gifter är exempel på sådant som göder de onda tarmbakterierna. Mat som däremot gynnar de goda bakterierna är färska, råa och helst ekologiska grönsaker och frukter.

Studier har visat att speciellt råa grönsaker är viktigt för en god tarmhälsa. Det här beror bl a på att fibrerna i råa grönsaker fungerar som näring för de goda bakterierna i tjocktarmen. Återigen framhålls betydelsen av mångfald och variation. Orsaken till detta är att olika sorters grönsaker och frukter innehåller olika sorters fibrer. Att äta olika sorters fibrer är viktigt iom att de olika sorterna fungerar som föda åt och stimulerar olika slags nyttiga tarmbakterier. De olika nyttiga bakterierna kan sedan stöda och stärka varandra och samverka för att de onda bakterierna inte ska växa sig för starka.

I och med att även kemikalier och bekämpningsmedel påverkar balansen i tarmfloran negativt förespråkas ekologiska frukter och grönsaker. Här hittar du en lista på de renaste och smutsigaste icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

Pro- och prebiotika

Allt fler studier framhåller att pro- och prebiotika är viktiga för tarmens välmående. Probiotika kan kort beskrivas som goda bakterier medan prebiotika är maten till dessa bakterier. Tillskott av speciellt probiotika har blivit mycket populärt och många livsmedel berikas även med det. Det är dock oklart om alla dessa tillskott och berikade livsmedel verkligen bidrar till bättre tarmhälsa. För att tillskott av probiotika ska ge positiva hälsoresultat krävs dessutom att man äter dem kontinuerligt. Studier har visat att även andra kosttillskott och fermenterade livsmedel kan bidra till en tarmflora i balans.

Livsstilen

Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för tarmens välmående. Ett exempel på detta är att stress påverkar tarmfloran negativt. Det här beror bl a på att stress skadar slemhinnan i mag- och tarmkanalen. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Studier har visat att minskad stress leder till en mer balanserad tarmflora. Även motion, tillräckligt med sömn och en överlag hälsosam livsstil bidrar till en tarmflora i balans.

Transplantation av tarmbakterier

Under de senaste åren har man även börjat forska mer om transplantationer av bakterier från tarmkanalen. I dessa fall överförs tarmbakterier från friska donatorer till personer med ohälsosamma tarmfloror. Detta har i vissa fall visat sig vara lyckat, men många forskare anser att det ännu behövs mer forskning inom detta område.

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att en hälsosam, bra sammansatt kost och stressreducering anses vara två av de viktigaste faktorerna för att stärka de positiva bakterierna i tarmen. Även tillskott av pro- och prebiotika, fermenterad mat och olika kosttillskott kan förbättra tarmhälsan.

Tips:

Många bra tips för en hälsosam tarmflora finns på bloggen Food pharmacy.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken

Kan tarmbakterierna orsaka övervikt?

1 maj, 2017 / halsodjungeln

Övervikt kan bero på en ohälsosam tarmflora. Det har framkommit i flera studier under de senaste åren.

Studier har bl a visat att tarmbakterierna kan påverka både hungerkänslor och vilken mat man är sugen på. Dessutom har studier gjorts i vilka normalviktiga möss har fått tarmflora från överviktiga. Efter överföringen av tarmfloran har de normalviktiga försöksdjuren gått upp i vikt, trots att de ätit samma sorts kost som tidigare. Slutsatsen från dessa studier är därför att bakterierna i tarmen kan “lura” hjärnan att känna hunger.

Tarmhormonet neurotensin kan vara en orsak till att vissa personer lättare blir överviktiga än andra – trots liknande föda. Om man har stora mängder av detta hormon lagrar man nämligen lättare fett bl a på buken. Ungefär en fjärdedel av befolkningen tros ha förhöjda nivåer av detta hormon.

Förutom att förhöjda nivåer av neurotensin kan leda till övervikt har forskare hittat samband med ökad förekomst av vissa fetmarelaterade sjukdomar. Både insulinresistens och fettlever verkar lättare kunna utvecklas hos personer med förhöjda nivåer av detta hormon.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/nya-ron-kan-forklara-fetma/

http://www.vetenskaphalsa.se/tarmbakterier-bidrar-till-fetma/

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt

19 april, 2017 / halsodjungeln

Tarmens kontakt med hjärnan är betydande för att man ska må bra. Allt mer forskning visar att olika psykiska sjukdomar, så som depression och ångest, kan bero på obalanser i tarmfloran.

Studier visar att tarmen kan påverka hjärnan på flera olika sätt. Dels kan tarmen kommunicera med hjärnan via olika nerver, t ex vagusnerven. Dessutom kan tarmen kommunicera direkt med hjärnan via ryggmärgen.

Obalanser i tarmen har även visat sig kunna påverka hjärnan till följd av så kallad läckande tarm. Att tarmen “läcker” innebär att olika ämnen som inte borde ta sig ut ur tarmen och in i resten av kroppen ändå gör det. Det här kan bl a påverka immunförsvaret och leda till inflammation. Kronisk inflammation har visat sig påverka kroppen på många olika sätt och leder bl a till att den skyddande blod-hjärnbarriären runt hjärnan luckras upp. Det här leder till att vissa partiklar som inte bör följa med blodet in i hjärnan lättare kan göra det. Kronisk inflammation kan även påverka tillväxten av nya hjärnceller och kopplingarna i hjärnan.

Även de hormoner som tillverkas i tarmen påverkar hjärnan. En stor del av signalsubstanserna (t ex serotonin och dopamin) tillverkas i tarmen. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängder är betydande för välbefinnandet. (Läs mer om detta här!) Tarmens produktion av signalsubstanser påverkas negativt av kronisk inflammation.

Sammanfattningsvis kan alltså tarmen påverka hjärnan – och därmed vårt välmående på många olika sätt. Enligt flera studier är risken stor att en obalanserad tarmflora kan påverka välmåendet negativt. Tillräckligt med godartade bakterier i tarmen motverkar dock detta.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

Tarmbakterier kan orsaka depression

11 april, 2017 / halsodjungeln

Depression kan bero på en ohälsosam tarmflora, dvs för stor andel skadliga bakterier i tarmen. Under de senaste åren har flera studier publicerats som visar på samband mellan tarmflorans sammansättning och olika psykiska sjukdomar. Det har även framkommit att djupt deprimerade personer vanligen har en annorlunda bakterieflora i tarmen än icke-deprimerade.

En orsak till att en ohälsosam tarmflora anses kunna leda till depression är för att tarmbakterierna påverkar vilka signalsubstanser som tillverkas. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängd av dessa ämnen är viktigt för att man ska må bra. Studier har visat att 90-95% av signalsubstansen serotonin tillverkas i tarmen. Serotonin är viktigt för att känna välbefinnande och deprimerade personer lider ofta brist på denna signalsubstans. Dessutom tillverkas ungefär lika mycket av signalsubstansen dopamin i tarmen som i hjärnan. Dopamin är bl a viktigt för det logiska tänkandet och bildandet av associationsbanor i hjärnan.

För mycket skadliga bakterier i tarmen kan alltså leda till en lägre produktion av signalsubstanser. Till följd av detta kan tillräckligt mycket av dessa ämnen inte transporteras från tarmen till hjärnan, vilket kan innebära att man löper en ökad risk för att drabbas av depression. Allt fler studier visar även på samband mellan kronisk inflammation och depression.

Vissa “goda” tarmbakterier har dock visat sig kunna minska risken för depression. Orsaken till detta är troligen att en del bakterier sänker kroppens stressnivå, vilket i sin tur leder till bättre serotoninproduktion. En bakterie som har visat sig kunna motverka depression är mjölksyrabakterien Lactobacillus rhamnosus. Den här bakterien finns naturligt i tarmen och bidrar till rätt balans mellan bakterierna. Idag lider dock många av en rubbad tarmflora, dvs de “onda” bakterierna i tarmen har vuxit sig för starka.

Även vissa andra psykiska sjukdomar, så som olika ångestsjukdomar kan bero på för stor andel skadliga bakterier i tarmen. Mycket forskning pågår just nu om sambanden mellan tarmflorans sammansättning och olika psykiska sjukdomar. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta om hur tarmen kommunicerar med – och påverkar – hjärnan.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

“Magproblem är ett stort problem – både för den enskilda och samhället.”

4 april, 2017 / halsodjungeln

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bodil Ohlsson

Allt fler lider av magproblem och diagnosen IBS blir allt vanligare. Under de senaste åren har forskning dock visat att IBS troligen inte endast är en sjukdom. En som forskat om detta är Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Kan du berätta om din forskning, Bodil?

”Det är en stor andel av befolkningen, ca 10-15%, som har oklara magbesvär i form av smärta, uppblåsthet och diarré eller förstoppning. Vi tror att dessa besvär representerar en lång rad olika sjukdomar. Just nu försöker vi hitta undergrupper till detta, och dela in besvären i mindre grupper med likartade besvär och orsakssammanhang. Vi gör detta för att kunna komma längre inom forskningen och för att kunna rikta behandlingen.”

“Jag har i många år forskat kring hur olika hormoner påverkar magtarmkanalen. Jag har beskrivit hur oxytocin finns i magtarmkanalen och hur detta hormon minskar buksmärtor och har en lugnande, anti-depressiv effekt. Det påverkar även motoriken i magtarmkanalen. Vidare har jag kartlagt att även gonadotropin-releasing hormone (GnRH) finns i magen och att det finns receptorer för hormonet luteinizing hormone (LH) i tarmen. Alla dessa hormoner har betydelse för magtarmkanalens funktion och upplevelse av smärta, men det återstår mycket för att veta exakt hur det påverkar oss, och hur vi ska kunna använda dessa hormoner kliniskt i vardagen för att lindra symtom. Oxytocin t ex finns bara i kortverkande nässpray, då det är ett protein som bryts ned i magen. Vidare har jag undersökt livsstilsfaktorer och dess effekt på magtarmkanalen.”

Varför anser du att det här är ett viktigt forskningsområde?

“Eftersom så många som 10-15% i befolkningen har besvär med magen är det ett stort problem både för den enskilde och samhället. Det är mest kvinnor som har besvär, och de har mest besvär i unga år.”

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Vi har sett att man själv kan påverka vissa saker som ger magbesvär. Exempelvis så leder fysisk aktivitet och regelbunden måltidsordning till mindre magbesvär. Även rökstopp förbättrar magen. Sådana saker som vi kan påverka med enkla medel är ju viktigt, istället för att medicinera med olika läkemedel.”

“Om vi kan beskriva undergrupper till de olika magbesvären, så kan man även rikta behandlingen så den blir mer effektiv, och att rätt patient får rätt behandling.”

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Det man kan göra själv är att äta ordentligt med vanlig mat. Regelbundna måltider. Motionera regelbundet och inte röka. Man behöver inte ha en särskild diet. Man kan prova med mindre kolhydrater och undvika svårsmält mat, men det behöver inte annars vara någon särskild diet. Det är också viktigt att ta sig tid till att gå på toaletten när man har behov av det.”

“Även om man har magtarmbesvär är det viktigt att försöka leva ett normalt liv, och inte låta besvären ta överhanden så att man blir begränsad i sitt liv.”

Den här intervjun ingår i Hälsodjungelns serie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden. Tidigare har intervjun “Vi måste göra något radikalt – att ta kål på bakterier med antibiotika hjälpte inte”” med Bengt Jeppsson publicerats.

Mer information om Bodil Ohlsson hittar du här och fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet finns här!

IBS – inte endast en sjukdom?

27 mars, 2017 / halsodjungeln

Problem med magen blir allt vanligare. En allt större del av befolkningen drabbas bl a av uppsvälldhet, magknip, förstoppning och diarré.

Andelen av befolkningen som diagnostiserats med IBS har ökat under de senaste åren. IBS står för Irritable Bowel Syndrome, men ses ibland som en “slaskdiagnos”. Med det menas att denna diagnos används när läkarna inte vet exakt vad som är fel.

Under de senaste åren har forskare dock börjat framhålla att det troligen finns olika former av IBS. Det innebär i praktiken att patienter som diagnostiseras med IBS kan lida av olika sjukdomar. Till följd av detta är rätt IBS-diagnos viktig för att patienter ska få rätt behandling. En som forskat om detta är Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. I nästa inlägg berättar hon mer om sin forskning för Hälsodjungelns läsare.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De tidigare inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Det ljusnar för magpatienter

IBS – en eller flera olika sjukdomar?

Etikett: tarmbakterier (Sida 1 av 2)

Den fantastiska matspjälkningen – en fördjupning, del 2

Den fantastiska matspjälkningen – en fördjupning, del 1

Den fantastiska matspjälkningen – en överblick

Kan en ohälsosam tarmflora förvärra ADHD?

Hur får man en hälsosam tarmflora?

Kan tarmbakterierna orsaka övervikt?

Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt

Tarmbakterier kan orsaka depression

“Magproblem är ett stort problem – både för den enskilda och samhället.”

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bodil Ohlsson

IBS – inte endast en sjukdom?

Prenumerera på blogginlägg

Sök på Hälsodjungeln

Kategorier

Prenumerera på bloggen via epost

Kategorier

Prenumerera på blogginlägg via e-mail

Kategorier