Etikett: Stillasittande

Så undviker man att drabbas av den nya ”välfärdssjukdomen”

1 juli, 2017 / halsodjungeln

Det metabola syndromet anses vara en ny “välfärdssjukdom”. Tillståndet är dock inte någon egentlig sjukdom utan klassas snarare som en samling riskfaktorer som kan leda till bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan dock förebygga det metabola syndromet genom att leva hälsosamt.

De riskfaktorer som utgör det metabola syndromet är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Läs mer om detta här.

Man kan dock lida av det metabola syndromet under många år utan att ha några tydliga symtom. Vanligen upptäcks tillståndet genom blodtrycks- eller blodprovskontroller. I och med att det ofta kan ta länge innan tillståndet upptäcks kan kroppen dock redan ha skadats. Ett exempel på detta är att viktiga blodkärl redan kan ha blivit åderförkalkade.

Symtom på att man lider av metabolt syndrom är desamma som riskfaktorerna: övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Ju fler av dessa symtom man har desto större är risken att man lider av metabolt syndrom. Även om övervikt/bukfetma både kan vara en riskfaktor och ett symtom kan även smala personer drabbas av metabolt syndrom. Risken för att drabbas ökar om t ex typ 2-diabetes, blodfettsrubbningar och högt blodtryck förekommer i släkten. Om man misstänker att man lider av metabolt syndrom rekommenderas man kontakta sin läkare.

Det viktigaste åtgärderna för att både förebygga och behandla metabolt syndrom anses vara livsstilsförändringar. Det är viktigt att äta en sund kost som bidrar till en balanserad kroppsvikt. Även motion är viktigt både för att förebygga och vid behandling och det kan vara bra att försöka minska sin stressnivå. I vissa fall behandlas personer som drabbats av metabolt syndrom med läkemedel för något eller några av symtomen. Även att sluta röka anses vara en viktig åtgärd både för att förebygga och behandla.

Källor:

Carol Forsblom och Mathias Stenman (2015) Behandling och uppföljning av metabola syndromet. Finska Läkaresällskapets Handlingar. Årgång 175 Nr 1, 2015, s 20-24 (http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Handlingar115_05.pdf)

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Metabola syndromet – den nya “välfärdssjukdomen”?

19 juni, 2017 / halsodjungeln

Allt fler drabbas av det metabola syndromet. Detta tillstånd är dock egentligen inte en sjukdom utan snarare ett samlingsnamn för olika riskfaktorer som kan leda till både typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag anses ca en tredjedel av amerikanerna lida av detta tillstånd. I Europa är motsvarande siffra något lägre. Ökningen anses till stor del bero på den västerländska livsstilen. En allt större del av befolkningen är idag både överviktig och fysiskt inaktiv – vilka anses vara två betydande riskfaktorer. Även stress kan vara en riskfaktor.

Det metabola syndromet är alltså inte en sjukdom i sig utan en samling riskfaktorer som kan leda till bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa riskfaktorer är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Med rubbade blodfetter menas höga nivåer av de skadliga blodfetterna (de sk triglyceriderna) och låga nivåer av det “goda” HDL-kolesterolet. Även om övervikt och bukfetma anses vara riskfaktorer kan även smala personer lida av det metabola syndromet.

Att man lider av metabolt syndrom innebär att man har problem med blodsockerregleringen. Orsaken till detta är att kroppen reagerar dåligt på insulin, vilket leder till att det krävs ovanligt höga nivåer av detta hormon för att blodsockret ska sjunka till normala nivåer. Höga blodsockernivåer under en lång tid innebär stora påfrestningar för kroppen. När bukspottkörteln inte längre klarar av att producera allt det insulin som krävs för att sänka blodsockret övergår det metabola syndromet i typ 2-diabetes. Ibland kallas därför det metabola syndromet for pre-diabetes eller insulinresistens.

Förutom att det metabola syndromet kan vara en betydande riskfaktor för typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar har tillståndet även bevisat kunna bidra till många andra sjukdomar. Studier har bl a visat på samband mellan metabolt syndrom och cancer, gikt, fibromyalgi, demens samt ögon- och njursjukdomar. Forskning har även visat att fettlever är vanligt vid metabolt syndrom.

Nästa blogginlägg kommer att handla om hur man kan förebygga och behandla metabolt syndrom. För att vara säker på att inte missa det kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på Facebook.

Källor:

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Hur får man en hälsosam tarmflora?

18 maj, 2017 / halsodjungeln

Under den senaste tiden har jag publicerat flera inlägg om hur tarmfloran påverkar välmåendet. Allt fler studier visar att den moderna västerländska födan och livsstilen göder de onda tarmbakterierna. Det här kan i sin tur leda till många olika sjukdomar. Som framkommit i de tidigare inläggen finns det dock även mycket som gynnar de goda hälsostärkande tarmbakterierna.

Grönsaker och frukter

En stor del av den moderna födan påverkar tarmfloran negativt. Processad mat, socker samt bekämpningsmedel och andra gifter är exempel på sådant som göder de onda tarmbakterierna. Mat som däremot gynnar de goda bakterierna är färska, råa och helst ekologiska grönsaker och frukter.

Studier har visat att speciellt råa grönsaker är viktigt för en god tarmhälsa. Det här beror bl a på att fibrerna i råa grönsaker fungerar som näring för de goda bakterierna i tjocktarmen. Återigen framhålls betydelsen av mångfald och variation. Orsaken till detta är att olika sorters grönsaker och frukter innehåller olika sorters fibrer. Att äta olika sorters fibrer är viktigt iom att de olika sorterna fungerar som föda åt och stimulerar olika slags nyttiga tarmbakterier. De olika nyttiga bakterierna kan sedan stöda och stärka varandra och samverka för att de onda bakterierna inte ska växa sig för starka.

I och med att även kemikalier och bekämpningsmedel påverkar balansen i tarmfloran negativt förespråkas ekologiska frukter och grönsaker. Här hittar du en lista på de renaste och smutsigaste icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

Pro- och prebiotika

Allt fler studier framhåller att pro- och prebiotika är viktiga för tarmens välmående. Probiotika kan kort beskrivas som goda bakterier medan prebiotika är maten till dessa bakterier. Tillskott av speciellt probiotika har blivit mycket populärt och många livsmedel berikas även med det. Det är dock oklart om alla dessa tillskott och berikade livsmedel verkligen bidrar till bättre tarmhälsa. För att tillskott av probiotika ska ge positiva hälsoresultat krävs dessutom att man äter dem kontinuerligt. Studier har visat att även andra kosttillskott och fermenterade livsmedel kan bidra till en tarmflora i balans.

Livsstilen

Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för tarmens välmående. Ett exempel på detta är att stress påverkar tarmfloran negativt. Det här beror bl a på att stress skadar slemhinnan i mag- och tarmkanalen. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Studier har visat att minskad stress leder till en mer balanserad tarmflora. Även motion, tillräckligt med sömn och en överlag hälsosam livsstil bidrar till en tarmflora i balans.

Transplantation av tarmbakterier

Under de senaste åren har man även börjat forska mer om transplantationer av bakterier från tarmkanalen. I dessa fall överförs tarmbakterier från friska donatorer till personer med ohälsosamma tarmfloror. Detta har i vissa fall visat sig vara lyckat, men många forskare anser att det ännu behövs mer forskning inom detta område.

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att en hälsosam, bra sammansatt kost och stressreducering anses vara två av de viktigaste faktorerna för att stärka de positiva bakterierna i tarmen. Även tillskott av pro- och prebiotika, fermenterad mat och olika kosttillskott kan förbättra tarmhälsan.

Tips:

Många bra tips för en hälsosam tarmflora finns på bloggen Food pharmacy.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken

Därför bör du inte sitta stilla för länge

1 februari, 2017 / halsodjungeln

Att vi bör äta hälsosamt och motionera samt undvika rökning och för mycket stress har vi ju hört hur många gånger som helst. Under de senaste åren har dock ännu en riskfaktor för välfärdssjukdomar anslutit sig till denna samling, nämligen stillasittandet.

Studier under de senaste åren har visat att stillasittandet är en betydande riskfaktor när det gäller många välfärdssjukdomar, så som högt blodtryck, höga blodfetter, metabolt syndrom och diabetes. Orsaken till att stillastittandet påverkar kroppen negativt är för att det inte innebär någon muskulär aktivitet, dvs muskelrörelse.Till följd av detta är stillasittandet dels skadligt iom att det sänker den totala energiförbrukningen. Dessutom påverkar stillasittandet kroppen negativt iom att det sänker det positiva lipoproteinlipas-proteinet (LPL). Detta protein ger “en hälsosam puff” till blodfetterna och blodsockret. Lite förenklat kan man säga att när man rör på sig så triggas olika enzymsystem igång, vilket leder till att blodfetter börjar brytas ner och blocksocker skickas ut till muskelcellerna.

Mycket stillasittande, speciellt om det sker under långa sammanhängande perioder, har alltså bevisats öka risken för flera välfärdssjukdomar – oberoende av hur fysiskt aktiv man annars är! Detta innebär i praktiken att stillasittande och motion är två olika variabler – som inte ska blandas ihop! Det här är relativt ny information iom att det tidigare främst har betonats att man bör röra på sig (dvs vara fysiskt aktiv/motionera) minst 30 minuter per dag. Men 30 minuters (eller för den delen en längre stunds) motion kan alltså enligt de senaste årens studier inte kompensera för en hel (arbets-)dags stillasittande. Det här innebär dock absolut inte att man bör sluta motionera! Men förutom att motionera är det även viktigt att begränsa de sammanhängande perioderna av stillasittade genom korta “rörliga” pauser. Ett relativt enkelt sätt att få ett avbrott i sittandet är att göra lite “pausgympa” – eller varför inte gå och hämta ett glas vatten?

Vill du veta mer om detta rekommenderar jag att du ser Elin Ekblom-Baks föreläsning “Farligt att sitta still?”. Elin Ekblom-Bak är doktorand på Gymnastik- och idrottshögskolan och har forskat om stillasittandets konsekvenser för hälsan. Du hittar föreläsningen via denna länk: http://www.ur.se/Produkter/162874-UR-Samtiden-Idrott-for-hela-livet-Farligt-att-sitta-still

Källor:

http://www.ur.se/Produkter/162874-UR-Samtiden-Idrott-for-hela-livet-Farligt-att-sitta-still

http://www.gih.se/stillasittande

http://urskola.se/Produkter/176879-UR-Samtiden-Planera-for-rorelse-Vinsterna-med-fysisk-aktivitet