Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: Socker

Därför är en försurad kropp skadlig för hälsan

Kroppens syra-basbalans är betydande för att man ska må bra. En försurad kropp har nämligen visat sig kunna orsaka ohälsa på flera olika sätt.

Överlag bör kroppen vara svagt basisk (pH 7-7,4), med några undantag såsom magsäcken och tarmarna. En rubbad syra-basbalans påverkar kroppens funktioner negativt på flera olika sätt. Det här kan bl a leda till ett sämre immunförsvar, värk, trötthet och humörsvängningar. En försurad kropp kan även bidra till t ex karies, astma, hudproblem och svampinfektioner. Forskning visar även på samband mellan en försurad kropp och hjärt-kärlsjukdomar. Att kroppen är försurad kan även innebära att man lättare drabbas av kronisk inflammation. Studier under de senaste åren har visat att kronisk inflammation är en bidragande orsak till många av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Kroppens syra-basbalans påverkas till stor del av maten. En stor del av den moderna västerländska födan leder till att kroppen blir försurad. Förutom processade livsmedel, tillsatt socker och snabba kolhydrater är även kött, fisk, ägg, säd och baljväxter syrabildande för kroppen. Frukt, grönsaker och bär gör däremot överlag kroppen mer basisk. Detta gäller även “sura” frukter såsom citron och lime.

En kost som består av 75 % basbildande livsmedel, såsom grönsaker, frukter och bär har visat sig ha positiva effekter för kroppens syra-basbalans – och därmed även goda effekter för hälsan. Studier att bl a visat att migrän, astma, hudproblem, svampinfektioner samt reumatism och allmän muskelvärk kan avhjälpas av en basbildande kost.

Även stress, ilska och ångest samt kallt väder kan leda till att kroppen blir försurad. Träning och bastubad däremot bidrar till att göra kroppen mer basisk pga att en del syror avlägsnas när man svettas.

Källor:

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Hur får man en hälsosam tarmflora?

Under den senaste tiden har jag publicerat flera inlägg om hur tarmfloran påverkar välmåendet. Allt fler studier visar att den moderna västerländska födan och livsstilen göder de onda tarmbakterierna. Det här kan i sin tur leda till många olika sjukdomar. Som framkommit i de tidigare inläggen finns det dock även mycket som gynnar de goda hälsostärkande tarmbakterierna.

 

Grönsaker och frukter

En stor del av den moderna födan påverkar tarmfloran negativt. Processad mat, socker samt bekämpningsmedel och andra gifter är exempel på sådant som göder de onda tarmbakterierna. Mat som däremot gynnar de goda bakterierna är färska, råa och helst ekologiska grönsaker och frukter.

Studier har visat att speciellt råa grönsaker är viktigt för en god tarmhälsa. Det här beror bl a på att fibrerna i råa grönsaker fungerar som näring för de goda bakterierna i tjocktarmen. Återigen framhålls betydelsen av mångfald och variation. Orsaken till detta är att olika sorters grönsaker och frukter innehåller olika sorters fibrer. Att äta olika sorters fibrer är viktigt iom att de olika sorterna fungerar som föda åt och stimulerar olika slags nyttiga tarmbakterier. De olika nyttiga bakterierna kan sedan stöda och stärka varandra och samverka för att de onda bakterierna inte ska växa sig för starka.

I och med att även kemikalier och bekämpningsmedel påverkar balansen i tarmfloran negativt förespråkas ekologiska frukter och grönsaker. Här hittar du en lista på de renaste och smutsigaste icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

 

Pro- och prebiotika

Allt fler studier framhåller att pro- och prebiotika är viktiga för tarmens välmående. Probiotika kan kort beskrivas som goda bakterier medan prebiotika är maten till dessa bakterier. Tillskott av speciellt probiotika har blivit mycket populärt och många livsmedel berikas även med det. Det är dock oklart om alla dessa tillskott och berikade livsmedel verkligen bidrar till bättre tarmhälsa. För att tillskott av probiotika ska ge positiva hälsoresultat krävs dessutom att man äter dem kontinuerligt. Studier har visat att även andra kosttillskott och fermenterade livsmedel kan bidra till en tarmflora i balans.

 

Livsstilen

Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för tarmens välmående. Ett exempel på detta är att stress påverkar tarmfloran negativt. Det här beror bl a på att stress skadar slemhinnan i mag- och tarmkanalen. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Studier har visat att minskad stress leder till en mer balanserad tarmflora. Även motion, tillräckligt med sömn och en överlag hälsosam livsstil bidrar till en tarmflora i balans.

 

Transplantation av tarmbakterier

Under de senaste åren har man även börjat forska mer om transplantationer av bakterier från tarmkanalen. I dessa fall överförs tarmbakterier från friska donatorer till personer med ohälsosamma tarmfloror. Detta har i vissa fall visat sig vara lyckat, men många forskare anser att det ännu behövs mer forskning inom detta område.

 

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att en hälsosam, bra sammansatt kost och stressreducering anses vara två av de viktigaste faktorerna för att stärka de positiva bakterierna i tarmen. Även tillskott av pro- och prebiotika, fermenterad mat och olika kosttillskott kan förbättra tarmhälsan.

 

Tips:

Många bra tips för en hälsosam tarmflora finns på bloggen Food pharmacy.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken

“Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte”

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bengt Jeppsson

 

Idag är det dags för den första delen i Hälsodjungelns nya bloggserie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden.

 

Det forskas som aldrig förr om tarmens betydelse för vårt välmående.  För Bengt Jeppsson däremot är detta inte ett nytt forskningsområde. Han är professor emeritus och tidigare överläkare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet – och hans forskning om tarmbakteriernas betydelse inleddes redan för flera årtionden sedan.

 

Kan du berätta om din forskning om tarmens betydelse för vårt välmående?

“Vårt intresse för tarmfloran började då man på 80-talet observerade att patienter, som låg på intensivvårdsavdelning med sviktande funktion i många organ, dog i en bild av blodförgiftning trots antibiotikabehandling. Många forskare kämpade med detta – så även vi. Det fanns goda bevis för att de bakterier som orsakade blodförgiftningen hade sitt ursprung i magtarmkanalen. Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte. Låt oss därför göra tvärtemot – tillföra bakterier i stället. Vi använde nyttiga bakterier – t ex mjölksyrebakterier – laktobaciller. Sådana fanns i livsmedelsprodukter, t ex yoghurt och filmjölk.”

“Alla dessa bakteriestammar var dåligt karakteriserade. Vi började därför att under många år försöka karakterisera halten av och vilka laktobaciller som finns på en frisk tarmslemhinna. De skall normalt finnas där, med undertrycks av antibiotikabehandling, dålig kost, stress och många andra saker i vårt sätt att leva.”

“Efter 10 års arbete fann vi att vissa laktobaciller finns i hög halt på friska tarmar. Vi testade att tillföra bakterier som dryck och trots mot vad många menade då – och även idag – kunde vissa laktobaciller överleva passagen igenom magtarmkanalen och etablera sig. Bäst var bakterien Lactobacillus plantarum, som vi arbetade vidare med . Den finns i Proviva och Probimage mm. Vi har i många kontrollerade studier visat att genom att öka sitt intag av dessa bakterier kan man återställa en rubbad balans bland tarmbakterierna. På detta sätt kan en ökad mängd sjukdomsalstrande bakterier undertryckas och samtidigt stärks tarmslemhinnan och inflammationen i tarmen minskas.“

 

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Ökad inflammation är en viktig komponent i de sjukdomar som drabbar oss idag – t ex hjärtkärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, kroniska tarminflammationer, MS, allergier och många fler. Inflammation skapas ofta i tarmen genom att bakteriefloran är rubbad med en överväxt att bakteriegrupper som ger inflammation. Stress ger en ökad inflammation och rubbad tarmflora.”

 

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Genom att äta en balanserad kost med mycket fiber (mat för bakterier) kan man hålla tarmfloran i balans och må bra. Om detta inte fungerar (som t ex vid kostomläggning, antibiotikabehandling och utlandsresor) kan man återställa balans i en rubbad tarmflora genom att äta levande nyttiga bakterier. Detta har vi gjort i alla tider genom att förjäsa mat (surkål, sill, ost) och bevara hållbarheten. Detta gör vi inte längre idag och får då i oss mindre antal levande bakterier än vad våra föregångare fick.”

“Detta var en kort introduktion till ett mycket spännande forskningsfält, som är i en mycket intensiv fas just nu”.

 

Mer information om Bengt Jeppsons forskning hittar du här och här kan du lyssna på ett poddavsnitt när han berättar om tarmbakteriernas betydelse.

 

Fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet hittar du här!

Förändrade kostvanor kan hjälpa barn med inflammatoriska tarmsjukdomar

Det blir allt vanligare att barn i både Europa och USA drabbas av inflammatoriska tarmsjukdomar. Ny forskning visar dock på att ändrade kostvanor kan hjälpa dessa barn avsevärt.

I en pilotstudie vid Seattle Children’s Hospital undersöktes hur en kostomläggning påverkar inflammatoriska tarmsjukdomar hos barn. Exempel på sådana sjukdomar är ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Barnen som ingick i studien fick äta en kost utan spannmål, processade livsmedel och tillsatt socker. Dessutom uteslöts många mjölkprodukter ur kosten. Barnen fick istället äta näringstät mat som främst bestod av grönsaker, frukt, olika sorters kött och nötter. Även fermenterad yoghurt och lagrade ostar ingick i barnens kost.

Till följd av kostomläggningen minskade tarminflammationerna betydligt hos en klar majoritet av barnen. Dessutom fick de flesta av barnen överlag en betydligt friskare tarmflora. Studien var dock liten och mer forskning inom området behövs. Forskningsledaren för studien, David Suskind, hoppas dock att studien kan vara utgångspunkten för ett ny form av behandling för barn med inflammatoriska tarmsjukdomar. Han hoppas på att behandling genom kostomläggning ska bli vanligare istället för de mediciner och steroider som ofta används idag.

Källa:

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/12/161228171130.htm

 

Nyhet på Hälsodjungeln!

I mitt nästa inlägg är det dags för den första intervjun i Hälsodjungelns nya serie “Aktuell Hälsoforskning”. I serien presenteras olika forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden. Först ut i serien är  Bengt Jeppsson, professor emeritus och tidigare överläkare, som i flera årtionden forskat om tarmbakteriernas betydelse för vårt välmående.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Varför blir man lättare sjuk om man har en obalanserad tarmflora?

En obalanserad tarmflora kan leda till att man lättare drabbas av många olika sjukdomar. Det här beror på flera orsaker. En orsak är att största delen av immunförsvaret sitter i tarmen. En annan är att en obalanserad tarmflora kan bidra till kronisk inflammation.

De senaste årens forskning har visat att största delen av immunförsvaret sitter i tarmen. Så mycket som 70-80% av immunförsvaret anses idag finnas i tarmen. Immunförsvaret kallas ibland även för immunsystemet och dess främsta uppgift är att bekämpa olika sorters skadliga inkräktare i kroppen, så kallade mikrober. Exempel på skadliga inkräktare är virus, bakterier, svampar och parasiter. Immuncellerna som finns i tarmväggen och de goda bakterierna i tarmen samarbetar för att skydda kroppen från dessa inkräktare.

Immunförsvaret kan både bli försvagat och överaktivt. Båda dessa tillstånd kan skada kroppen och bidra till att man lättare blir sjuk. Ett försvagat immunförsvar innebär att kroppen inte orkar bekämpa främmande mikrober, vilket bl a kan leda till olika infektioner, så som förkylningar. Ett överaktivt immunförsvar börjar däremot attackera den egna kroppen. Detta sker vid kronisk inflammation, som i längden kan bidra till flera av de vanligaste välfärdssjukdomarna. Du kan läsa mer om kronisk inflammation här.

Immunförsvaret kan både vara försvagat och överaktivt samtidigt. Dessutom kan det vara samma saker som orsakar båda dessa tillstånd. Den mat vi äter påverkar immunförsvaret och studier har visat att lättsmält, processad och sockerrik mat kan leda till att man får ett sämre immunförsvar. Det här beror dels på att lättsmält mat inte förser de nyttiga bakterierna i tjocktarmen med tillräckligt med näring för att de ska föröka sig och kunna bidra till ett starkt immunförsvar. Processad och sockerrik mat göder dessutom de “onda” tarmbakterierna, vilka kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka.

Det man äter påverkar alltså direkt immunförsvaret. Förenklat kan man säga att immuncellerna i tarmsystemet känner av vad man äter och sedan  “ställer in” sig efter det . Även t ex stress, antibiotika och andra mediciner kan påverka tarmhälsan negativt, vilket kan bidra till ett försämrat immunförsvar.

Under de senaste åren har man börjat forska om hur man kan balansera ett immunförsvar som både är försvagat och överaktivt samtidigt. Sådan forskning pågår t ex gällande cancervård. I mitt nästa inlägg kommer jag berätta om en del av de samband som hittats mellan försämrad tarmhälsa och olika sjukdomar, t ex cancer och parkinson.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Varför mår du – och din tarm – bättre av råa grönsaker än snabba kolhydrater?

”Alla vet” att grönsaker är nyttigare än t ex pasta, godis och kakor. Men varför är det så? I det här inlägget kommer jag att berätta om några anledningar till att kroppen mår bättre av råa grönsaker än snabba kolhydrater. 

Exempel på s k snabba kolhydrater är raffinerad och processad mat, så som ljust bröd, vit pasta, vitt ris – samt godis och bakverk. Ju mer lättsmält maten är desto lättare och snabbare absorberas den i kroppen. Det här är dock inte något positivt, utan snarare en belastning för kroppen. Ett exempel på detta är att lättsmält mat med högt glykemiskt index snabbt höjer blodsockret. Det här belastar kroppen mer än mer svårsmälta kolhydrater. Orsaken till detta är bl a att både levern och bukspottskörteln måste jobba hårdare för att ta hand om den snabba blodsockerhöjningen som den lättsmälta maten leder till. Mer svårsmält mat, så som t ex råa grönsaker kräver alltså mer arbete av kroppen för att kunna absorberas. En fördel med sådan mat är att den inte höjer blodsockret lika mycket, vilket innebär en lägre belastning för flera organ.

Ännu en anledning till att din kropp mår bättre av grönsaker än snabba kolhydrater är att grönsaker innehåller betydligt mer näring, t ex i form av vitaminer och mineraler. För att man ska må bra – och för att kroppen ska kunna fungera bra – är det viktigt att få i dig tillräckligt av de olika näringsämnena. Snabba kolhydrater är ofta hårt processade vilket har minskat mängden näring i dem.

En annan fördel med råa grönsaker är att de innehåller mycket fibrer, vilket är viktigt för att de nyttiga bakterierna i tjocktarmen ska må bra och föröka sig. Flera studier har visat att tillräckligt mycket nyttiga bakterier i tarmen påverkar ens hälsa positivt på flera olika sätt. Många i västvärlden har dock en rubbad tarmflora med för mycket skadliga bakterier. Detta kan påverka både ens fysiska och psykiska välmående på flera sätt.

Råa grönsaker – och speciellt gröna blad – aktiverar dessutom kroppens mättnadssystem. Studier har bl a visat att dessa mättnadshormoner både leder till att man känner sig mätt längre och att man får ett minskat sötsug. Speciellt bra för att utlösa dessa mättnadshormoner har gröna bladgrönsaker, så som spenat, visat sig vara.  Mer om detta kan du läsa i mitt tidigare inlägg Varför blir vi inte mätta av vår moderna mat?.

Sammanfattnings kan man alltså säga att mer lättsmält mat belastar delar av kroppen hårdare. Dessa belastningar kan på sikt leda till kronisk inflammation pga att de tröttar ut kroppen. Mer om kronisk inflammation kan du läsa här.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

Ett litet tips: Intressant och underhållande information om tarmhälsans betydelse finns bl a på bloggen Food pharmacy

 

Källor:

http://fjardeuppgiften.se/2014/10/02/lura-hjarnan-att-kanna-mattnad/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Varför har allt fler en rubbad tarmflora?

Studier visar att en allt större del av befolkningen har en ohälsosam tarmflora idag jämfört med tidigare. Det här beror till stor del på att vår moderna kost och livsstil “gynnar” fel bakterier i tarmen.

När det gäller vår moderna kost fungerar t ex processad mat och socker som föda för de “onda” tarmbakterierna. Även bekämpningsmedel och andra gifter göder de skadliga bakterierna i tarmen. Studier har även visat att allt fler är känsliga för mjölkprotein och gluten. Allt detta bidrar alltså till att de “onda” tarmbakterierna växer sig för starka – vilket sker på de “goda” bakteriernas bekostnad. Med “onda” tarmbakterier menas sådana som kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka. Det är dock viktigt att det finns både “goda” och “onda” bakterier i tarmen – men balansen bör inte rubbas. I en frisk tarm bör ca 80 % av bakterierna vara godartade. Idag har dock många för stor andel “onda” bakterier.

Även många faktorer i vår livsstil påverkar tarmfloran negativt. Både alkohol och tobak skadar de godartade bakterierna. Det gör även stress, som bl a påverkar slemhinnan i mag- och tarmkanalen negativt. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Även dagens “överdrivna” hygien anses rubba tarmfloran.

Den ökade användningen av både antibiotika och andra mediciner anses även påverka bakteriesammansättningen negativt. Det blir allt mer välkänt att antibiotika (och speciellt bredspektrumsantibiotika) slår ut delar av de godartade bakterierna. Efter en antibiotikakur kan det ta upp till ett halvt år för tarmfloran att återhämta sig. Allt fler studier tyder på att även många olika mediciner, bl a vanliga värkmediciner, påverkar tarmfloran negativt. Detta är ett område som det forskas flitigt inom just nu.

En rubbad tarmflora kan påverka hälsan negativt på många olika sätt. Studier visar på tydliga samband mellan rubbad tarmflora och kronisk inflammation, som i sin tur anses vara bidragande till många av dagens vanliga sjukdomar. Både långvariga inflammationer och infektioner är skadliga för tarmarna. Studier har visat att både fysiska och psykiska sjukdomar kan vara följder av för mycket negativa bakterier i tarmen. Detta kommer jag att berätta mer om i kommande inlägg.

Det finns dock mycket som man kan göra för att gynna de goda tarmbakterierna. T ex fungerar råa grönsaker som föda för de goda bakterierna. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Lura hjärnan att känna mättnad

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Nytt poddavsnitt: Våra vänner tarmbakterierna

Nya rekommendationer om mindre socker till barn i USA

Förra veckan presenterades nya rekommendationer i USA om hur mycket tillsatt socker barn bör äta. De nya rekommendationerna innebär att barn under två år inte bör äta något tillsatt socker alls medan barn över två år bör äta max 25 gram per dag. 25 gram motsvarar ca åtta sockerbitar. Dessutom rekommenderas att barn över två år ska dricka högst 2,5 deciliter sockersötad dryck i veckan. De flesta barn i USA får idag i sig över tre gånger mer än den rekommenderade mängden tillsatt socker.

Råden har utarbetats av den amerikanska hjärtorganisationen American Heart Association (AHA) och handlar alltså om det tillsatta sockret i maten. Med tillsatt socker menas det socker som inte finns naturligt i råvaror. Orsaken till att det är viktigt att begränsa intaget av tillsatt socker är för att det tillför energi utan att innehålla några betydande näringsämnen. Tillsatt socker kan idag gå under många olika benämningar så som fruktos-glukossirap (på engelska high fructose corn syrup), dextros, fruktos och fruktjuice. AHA betonar även att socker idag inte enbart är tillsatt i traditionella sötsaker utan även i många färdiglagade rätter.

Det här är första gången som AHA ger ut rekommendationer angående barns sockerintag. Rekommendationerna är en följd av att organisationen har sammanställt de senaste årens forskning om hur socker bl a påverkar utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar hos barn. I sammanställningen framhålls att det tillsatta sockret i många livsmedel idag leder till att en stor andel barn får i sig en för energirik (men samtidigt näringsfattig) kost. Detta leder till ökad risk för barn att utveckla bl a fetma, hyperaktivitet, tandproblem och hjärt- och kärlsjukdomar. Orsaken till att AHA rekommenderar att barn under två år inte ska få något tillsatt socker alls är för att barns matvanor och smakpreferenser etableras tidigt. Om små barn tidigt får i sig en väldigt söt kost vänjer sig vid den söta smaken.

De nya råden som presenterats i USA är strängare än de riktlinjer som presenterades av Världshälsoorganisationen, WHO, våren 2015. Enligt WHOs riktlinjer bör högst 10 procent av den totala energin komma från tillsatt socker. Även WHO framhåller dock att det kan vara bra att minska intaget av tillsatt socker till högst 5 procent av det totala kaloriintaget per dag.

 

Källor:

http://news.heart.org/kids-and-added-sugars-how-much-is-too-much/

http://circ.ahajournals.org/content/early/2016/08/22/CIR.0000000000000439

http://who.int/mediacentre/news/releases/2015/sugar-guideline/en/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nya-amerikanska-rad-barn-bor-ata-langt-mindre-socker

© 2023 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑