Hälsodjungeln

Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: Motionens effekter

Så undviker man att drabbas av den nya ”välfärdssjukdomen”

1 juli, 2017 /

Det metabola syndromet anses vara en ny “välfärdssjukdom”. Tillståndet är dock inte någon egentlig sjukdom utan klassas snarare som en samling riskfaktorer som kan leda till bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan dock förebygga det metabola syndromet genom att leva hälsosamt.

De riskfaktorer som utgör det metabola syndromet är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Läs mer om detta här.

Man kan dock lida av det metabola syndromet under många år utan att ha några tydliga symtom. Vanligen upptäcks tillståndet genom blodtrycks- eller blodprovskontroller. I och med att det ofta kan ta länge innan tillståndet upptäcks kan kroppen dock redan ha skadats. Ett exempel på detta är att viktiga blodkärl redan kan ha blivit åderförkalkade.

Symtom på att man lider av metabolt syndrom är desamma som riskfaktorerna: övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Ju fler av dessa symtom man har desto större är risken att man lider av metabolt syndrom. Även om övervikt/bukfetma både kan vara en riskfaktor och ett symtom kan även smala personer drabbas av metabolt syndrom. Risken för att drabbas ökar om t ex typ 2-diabetes, blodfettsrubbningar och högt blodtryck förekommer i släkten. Om man misstänker att man lider av metabolt syndrom rekommenderas man kontakta sin läkare.

Det viktigaste åtgärderna för att både förebygga och behandla metabolt syndrom anses vara livsstilsförändringar. Det är viktigt att äta en sund kost som bidrar till en balanserad kroppsvikt. Även motion är viktigt både för att förebygga och vid behandling och det kan vara bra att försöka minska sin stressnivå. I vissa fall behandlas personer som drabbats av metabolt syndrom med läkemedel för något eller några av symtomen. Även att sluta röka anses vara en viktig åtgärd både för att förebygga och behandla.

 

Källor:

Carol Forsblom och Mathias Stenman (2015) Behandling och uppföljning av metabola syndromet. Finska Läkaresällskapets Handlingar. Årgång 175 Nr 1, 2015, s 20-24 (http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Handlingar115_05.pdf)

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Metabola syndromet – den nya “välfärdssjukdomen”?

19 juni, 2017 /

Allt fler drabbas av det metabola syndromet. Detta tillstånd är dock egentligen inte en sjukdom utan snarare ett samlingsnamn för olika riskfaktorer som kan leda till både typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag anses ca en tredjedel av amerikanerna lida av detta tillstånd. I Europa är motsvarande siffra något lägre. Ökningen anses till stor del bero på den västerländska livsstilen. En allt större del av befolkningen är idag både överviktig och fysiskt inaktiv – vilka anses vara två betydande riskfaktorer. Även stress kan vara en riskfaktor.

Det metabola syndromet är alltså inte en sjukdom i sig utan en samling riskfaktorer som kan leda till  bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa riskfaktorer är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Med rubbade blodfetter menas höga nivåer av de skadliga blodfetterna (de sk triglyceriderna) och låga nivåer av det “goda” HDL-kolesterolet. Även om övervikt och bukfetma anses vara riskfaktorer kan även smala personer lida av det metabola syndromet.

Att man lider av metabolt syndrom innebär att man har problem med blodsockerregleringen. Orsaken till detta är att kroppen reagerar dåligt på insulin, vilket leder till att det krävs ovanligt höga nivåer av detta hormon för att blodsockret ska sjunka till normala nivåer. Höga blodsockernivåer under en lång tid innebär stora påfrestningar för kroppen. När bukspottkörteln inte längre klarar av att producera allt det insulin som krävs för att sänka blodsockret övergår det metabola syndromet i typ 2-diabetes. Ibland kallas därför det metabola syndromet for pre-diabetes eller insulinresistens.

Förutom att det metabola syndromet kan vara en betydande riskfaktor för typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar har tillståndet även bevisat kunna bidra till många andra sjukdomar. Studier har bl a visat på samband mellan metabolt syndrom och cancer, gikt, fibromyalgi, demens samt ögon- och njursjukdomar. Forskning har även visat att fettlever är vanligt vid metabolt syndrom.

 

Nästa blogginlägg kommer att handla om hur man kan förebygga och behandla metabolt syndrom. För att vara säker på att inte missa det kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på Facebook.

 

Källor:

Carol Forsblom och Mathias Stenman (2015) Behandling och uppföljning av metabola syndromet. Finska Läkaresällskapets Handlingar. Årgång 175 Nr 1, 2015, s 20-24 (http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Handlingar115_05.pdf)

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Därför är en försurad kropp skadlig för hälsan

12 juni, 2017 /

Kroppens syra-basbalans är betydande för att man ska må bra. En försurad kropp har nämligen visat sig kunna orsaka ohälsa på flera olika sätt.

Överlag bör kroppen vara svagt basisk (pH 7-7,4), med några undantag såsom magsäcken och tarmarna. En rubbad syra-basbalans påverkar kroppens funktioner negativt på flera olika sätt. Det här kan bl a leda till ett sämre immunförsvar, värk, trötthet och humörsvängningar. En försurad kropp kan även bidra till t ex karies, astma, hudproblem och svampinfektioner. Forskning visar även på samband mellan en försurad kropp och hjärt-kärlsjukdomar. Att kroppen är försurad kan även innebära att man lättare drabbas av kronisk inflammation. Studier under de senaste åren har visat att kronisk inflammation är en bidragande orsak till många av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Kroppens syra-basbalans påverkas till stor del av maten. En stor del av den moderna västerländska födan leder till att kroppen blir försurad. Förutom processade livsmedel, tillsatt socker och snabba kolhydrater är även kött, fisk, ägg, säd och baljväxter syrabildande för kroppen. Frukt, grönsaker och bär gör däremot överlag kroppen mer basisk. Detta gäller även “sura” frukter såsom citron och lime.

En kost som består av 75 % basbildande livsmedel, såsom grönsaker, frukter och bär har visat sig ha positiva effekter för kroppens syra-basbalans – och därmed även goda effekter för hälsan. Studier att bl a visat att migrän, astma, hudproblem, svampinfektioner samt reumatism och allmän muskelvärk kan avhjälpas av en basbildande kost.

Även stress, ilska och ångest samt kallt väder kan leda till att kroppen blir försurad. Träning och bastubad däremot bidrar till att göra kroppen mer basisk pga att en del syror avlägsnas när man svettas.

Källor:

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Hur får man en hälsosam tarmflora?

18 maj, 2017 /

Under den senaste tiden har jag publicerat flera inlägg om hur tarmfloran påverkar välmåendet. Allt fler studier visar att den moderna västerländska födan och livsstilen göder de onda tarmbakterierna. Det här kan i sin tur leda till många olika sjukdomar. Som framkommit i de tidigare inläggen finns det dock även mycket som gynnar de goda hälsostärkande tarmbakterierna.

 

Grönsaker och frukter

En stor del av den moderna födan påverkar tarmfloran negativt. Processad mat, socker samt bekämpningsmedel och andra gifter är exempel på sådant som göder de onda tarmbakterierna. Mat som däremot gynnar de goda bakterierna är färska, råa och helst ekologiska grönsaker och frukter.

Studier har visat att speciellt råa grönsaker är viktigt för en god tarmhälsa. Det här beror bl a på att fibrerna i råa grönsaker fungerar som näring för de goda bakterierna i tjocktarmen. Återigen framhålls betydelsen av mångfald och variation. Orsaken till detta är att olika sorters grönsaker och frukter innehåller olika sorters fibrer. Att äta olika sorters fibrer är viktigt iom att de olika sorterna fungerar som föda åt och stimulerar olika slags nyttiga tarmbakterier. De olika nyttiga bakterierna kan sedan stöda och stärka varandra och samverka för att de onda bakterierna inte ska växa sig för starka.

I och med att även kemikalier och bekämpningsmedel påverkar balansen i tarmfloran negativt förespråkas ekologiska frukter och grönsaker. Här hittar du en lista på de renaste och smutsigaste icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

 

Pro- och prebiotika

Allt fler studier framhåller att pro- och prebiotika är viktiga för tarmens välmående. Probiotika kan kort beskrivas som goda bakterier medan prebiotika är maten till dessa bakterier. Tillskott av speciellt probiotika har blivit mycket populärt och många livsmedel berikas även med det. Det är dock oklart om alla dessa tillskott och berikade livsmedel verkligen bidrar till bättre tarmhälsa. För att tillskott av probiotika ska ge positiva hälsoresultat krävs dessutom att man äter dem kontinuerligt. Studier har visat att även andra kosttillskott och fermenterade livsmedel kan bidra till en tarmflora i balans.

 

Livsstilen

Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för tarmens välmående. Ett exempel på detta är att stress påverkar tarmfloran negativt. Det här beror bl a på att stress skadar slemhinnan i mag- och tarmkanalen. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Studier har visat att minskad stress leder till en mer balanserad tarmflora. Även motion, tillräckligt med sömn och en överlag hälsosam livsstil bidrar till en tarmflora i balans.

 

Transplantation av tarmbakterier

Under de senaste åren har man även börjat forska mer om transplantationer av bakterier från tarmkanalen. I dessa fall överförs tarmbakterier från friska donatorer till personer med ohälsosamma tarmfloror. Detta har i vissa fall visat sig vara lyckat, men många forskare anser att det ännu behövs mer forskning inom detta område.

 

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att en hälsosam, bra sammansatt kost och stressreducering anses vara två av de viktigaste faktorerna för att stärka de positiva bakterierna i tarmen. Även tillskott av pro- och prebiotika, fermenterad mat och olika kosttillskott kan förbättra tarmhälsan.

 

Tips:

Många bra tips för en hälsosam tarmflora finns på bloggen Food pharmacy.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken

“Magproblem är ett stort problem – både för den enskilda och samhället.”

4 april, 2017 /

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bodil Ohlsson

 

Allt fler lider av magproblem och diagnosen IBS blir allt vanligare. Under de senaste åren har forskning dock visat att IBS troligen inte endast är en sjukdom. En som forskat om detta är Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

 

Kan du berätta om din forskning, Bodil?

”Det är en stor andel av befolkningen, ca 10-15%, som har oklara magbesvär i form av smärta, uppblåsthet och diarré eller förstoppning. Vi tror att dessa besvär representerar en lång rad olika sjukdomar. Just nu försöker vi hitta undergrupper till detta, och dela in besvären i mindre grupper med likartade besvär och orsakssammanhang. Vi gör detta för att kunna komma längre inom forskningen och för att kunna rikta behandlingen.”

“Jag har i många år forskat kring hur olika hormoner påverkar magtarmkanalen. Jag har beskrivit hur oxytocin finns i magtarmkanalen och hur detta hormon minskar buksmärtor och har en lugnande, anti-depressiv effekt. Det påverkar även motoriken i magtarmkanalen. Vidare har jag kartlagt att även gonadotropin-releasing hormone (GnRH) finns i magen och att det finns receptorer för hormonet luteinizing hormone (LH) i tarmen. Alla dessa hormoner har betydelse för magtarmkanalens funktion och upplevelse av smärta, men det återstår mycket för att veta exakt hur det påverkar oss, och hur vi ska kunna använda dessa hormoner kliniskt i vardagen för att lindra symtom. Oxytocin t ex finns bara i kortverkande nässpray, då det är ett protein som bryts ned i magen. Vidare har jag undersökt livsstilsfaktorer och dess effekt på magtarmkanalen.”

Varför anser du att det här är ett viktigt forskningsområde?

“Eftersom så många som 10-15% i befolkningen har besvär med magen är det ett stort problem både för den enskilde och samhället. Det är mest kvinnor som har besvär, och de har mest besvär i unga år.”

 

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Vi har sett att man själv kan påverka vissa saker som ger magbesvär. Exempelvis så leder fysisk aktivitet och regelbunden måltidsordning till mindre magbesvär. Även rökstopp förbättrar magen. Sådana saker som vi kan påverka med enkla medel är ju viktigt, istället för att medicinera med olika läkemedel.”

“Om vi kan beskriva undergrupper till de olika magbesvären, så kan man även rikta behandlingen så den blir mer effektiv, och att rätt patient får rätt behandling.”

 

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Det man kan göra själv är att äta ordentligt med vanlig mat. Regelbundna måltider. Motionera regelbundet och inte röka. Man behöver inte ha en särskild diet. Man kan prova med mindre kolhydrater och undvika svårsmält mat, men det behöver inte annars vara någon särskild diet. Det är också viktigt att ta sig tid till att gå på toaletten när man har behov av det.”

“Även om man har magtarmbesvär är det viktigt att försöka leva ett normalt liv, och inte låta besvären ta överhanden så att man blir begränsad i sitt liv.”

 

Den här intervjun ingår i Hälsodjungelns serie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden. Tidigare har intervjun “Vi måste göra något radikalt – att ta kål på bakterier med antibiotika hjälpte inte”” med Bengt Jeppsson publicerats.

Mer information om Bodil Ohlsson hittar du här och fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet finns här!

Därför bör du inte sitta stilla för länge

1 februari, 2017 /

Att vi bör äta hälsosamt och motionera samt undvika rökning och för mycket stress har vi ju hört hur många gånger som helst. Under de senaste åren har dock ännu en riskfaktor för välfärdssjukdomar anslutit sig till denna samling, nämligen stillasittandet.

Studier under de senaste åren har visat att stillasittandet är en betydande riskfaktor när det gäller många välfärdssjukdomar, så som högt blodtryck, höga blodfetter, metabolt syndrom och diabetes. Orsaken till att stillastittandet påverkar kroppen negativt är för att det inte innebär någon muskulär aktivitet, dvs muskelrörelse.Till följd av detta är stillasittandet dels skadligt iom att det sänker den totala energiförbrukningen. Dessutom påverkar stillasittandet kroppen negativt iom att det sänker det positiva lipoproteinlipas-proteinet (LPL). Detta protein ger “en hälsosam puff” till blodfetterna och blodsockret. Lite förenklat kan man säga att när man rör på sig så triggas olika enzymsystem igång, vilket leder till att blodfetter börjar brytas ner och blocksocker skickas ut till muskelcellerna.

Mycket stillasittande, speciellt om det sker under långa sammanhängande perioder, har alltså  bevisats öka risken för flera välfärdssjukdomar – oberoende av hur fysiskt aktiv man annars är! Detta innebär i praktiken att stillasittande och motion är två olika variabler – som inte ska blandas ihop! Det här är relativt ny information iom att det tidigare främst har betonats att man bör röra på sig (dvs vara fysiskt aktiv/motionera) minst 30 minuter per dag. Men 30  minuters (eller för den delen en längre stunds) motion kan alltså enligt de senaste årens studier inte kompensera för en hel (arbets-)dags stillasittande. Det här innebär dock absolut inte att man bör sluta motionera! Men förutom att motionera är det även viktigt att begränsa de sammanhängande perioderna av stillasittade genom korta “rörliga” pauser. Ett relativt enkelt sätt att få ett avbrott i sittandet är att göra lite “pausgympa” – eller varför inte gå och hämta ett glas vatten?

 
Vill du veta mer om detta rekommenderar jag att du ser Elin Ekblom-Baks föreläsning “Farligt att sitta still?”. Elin Ekblom-Bak är doktorand på Gymnastik- och idrottshögskolan och har forskat om stillasittandets konsekvenser för hälsan. Du hittar föreläsningen via denna länk: http://www.ur.se/Produkter/162874-UR-Samtiden-Idrott-for-hela-livet-Farligt-att-sitta-still

 

Källor:

http://www.ur.se/Produkter/162874-UR-Samtiden-Idrott-for-hela-livet-Farligt-att-sitta-still

http://www.gih.se/stillasittande

http://urskola.se/Produkter/176879-UR-Samtiden-Planera-for-rorelse-Vinsterna-med-fysisk-aktivitet

Du är inte “offer” för dina gener – livsstilen påverkar nämligen hur generna aktiveras

23 januari, 2017 /

Bara för att vissa sjukdomar är vanligt förekommande i din släkt innebär det inte automatiskt att även du kommer att drabbas av dem. Under de senaste åren har allt mer forskning visat att livsstilen har stor betydelse för vilken information i generna som aktiveras – och därmed för vilka sjukdomar man utvecklar. Det här kallas för epigenetik.

Epigenetik betyder “vid sidan av generna” och kan beskrivas som länken mellan arvets och miljöns betydelse för vilka egenskaper och sjukdomar man utvecklar. Lite förenklat kan man säga att epigenetik handlar om vilken information i generna som aktiveras och vilken som “stängs av”. I den mänskliga genuppsättningen finns omkring 25 000 gener som antingen kan “slås på” eller “stängas av”. Flera av dessa gener kan även vara mer eller mindre påslagna i olika celler. Epigenetiska förändringar sker under hela livet och beror bl a på åldrande, livsstil och miljöpåverkan.

Epigenetik kan beskrivas som länken mellan arvets och miljöns betydelse
för vilka egenskaper och sjukdomar man utvecklar.

Forskning har alltså visat att livsstilen har stor betydelse för vilken information i generna som aktiveras. I praktiken innebär det att man genom sin livsstil har stora förutsättningar för att påverka sitt mående och vilka sjukdomar man utvecklar. Med andra ord är man alltså enligt dessa studier inte “offer” för sina gener, utan man har själv stora möjligheter att påverka hur man mår. Bland annat hälsosam kost och motion har visat sig påverka de “epigenetiska signalerna” positivt.

Även om intresset för epigenetik har ökat under de senaste åren finns fortfarande mycket kvar att utforska inom det här området.

 

Källor:

http://ki.se/forskning/epigenetik-en-bro-mellan-arv-och-miljo

http://www.vetenskaphalsa.se/ta-kontroll-over-ditt-dna-genvagen-till-battre-halsa/

http://www.vetenskaphalsa.se/vad-ar-epigenetik-2/

http://www.fokusforskning.lu.se/2014/10/16/fakta-om-gnetik-och-epigenetik/

Hjärnan utvecklas – och växer (!) – av fysisk träning

13 november, 2016 /

Hjärnan är mer föränderlig – även senare i livet – än man tidigare trott. I det här inlägget kommer jag att fokusera på hur hjärnan kan utvecklas – och tom växa – med hjälp av motion.

Under de senaste fem-tio åren har forskare gjort flera nya upptäcker angående hjärnans utveckling. Ett exempel på detta är att hjärnan fortsätter att bilda nya celler även när man blir äldre. Detta har varit en betydande upptäckt. Tidigare trodde man nämligen att det inte kunde bildas nya hjärnceller efter 25-årsåldern, då hjärnan vanligen börjar krympa. Speciellt fysisk aktivitet bidrar till att hjärnan bättre kan tillverka nya hjärnceller och samtidigt bättre skydda de hjärnceller som man redan har.

Fysisk aktivitet leder även till att antalet kopplingar i hjärnan ökar. Studier har visat att detta bl a gäller kopplingarna mellan pannloben och tinningloben, som vanligen påverkas negativt då vi åldras. När kopplingarna mellan de olika delarna av hjärnan stärks kan hela hjärnan arbeta effektivare.

Konditionsträning, där man verkligen höjer pulsen, har visat sig ge bäst resultat. Även styrketräning och promenader påverkar hjärnan, men effekterna är inte lika tydliga som vid ordentligt pulshöjande träning. Pulshöjande träning tre gånger i veckan rekommenderas, men även en mindre mängd är ett plus.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att fysisk aktivitet hjälper hjärnan att utvecklas och gör den mer flexibel, vilket leder till att hjärnan lättare kan lära sig nya saker. Dessutom bromsar fysisk träning åldrandets processer i hjärnan.

Ovan har jag beskrivit en del av de processer som förklarar varför fysisk träning kan hjälpa hjärnan att utvecklas. Detta är dock bara en liten inblick i detta komplexa ämne. Tidigare har jag även skrivit om de processer i hjärnan som kan förklara varför man mår psykiskt bra efter fysisk träning.

 

Källor:

http://www.svtplay.se/video/10958449/vetenskapsstudion/vetenskapsstudion-sasong-1-avsnitt-6?start=auto

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-traning-gor-dig-smart

Därför mår man psykiskt bra av fysisk träning

21 oktober, 2016 /

Motionens betydelse för den fysiska hälsan har länge betonats. Nu framhålls allt mer att fysisk träning även är viktigt för att man ska må psykiskt bra. Vad är det då som händer i hjärnan när man tränar – och varför mår man bra av det?

Många upplever att de blir på bättre humör av att träna. En förklaring till detta är att flera signalsubstanser (en sorts budbärare) i hjärnan ökar till följd av motion. Ett exempel på detta är serotonin. Tillräckligt med serotonin är viktigt bl a för att vi ska känna välbefinnande. Deprimerade personer har ofta låga nivåer av den här signalsubstansen. Vissa studier tyder på att fysisk träning kan påverka hjärnan på liknande sätt som de antidepressiva mediciner som ökar mängden serotonin. Även signalsubstansen dopamin ökar när vi tränar. Dopamin är bl a viktigt för de exekutiva funktionerna, dvs för det logiskt tänkande och bildandet av associationsbanor. Även signalsubstansen noradrenalin ökar, vilket leder till ökad aktivitet och att man känner sig mer alert. Vid hård träning kan dessutom endorfinerna “kicka in”. Endorfinerna brukar beskrivas som hjärnans “må bra”-hormon och kallas ibland även “hjärnans eget opium”. Endorfinkicken upplevs som belönande.

En annan orsak till att man mår bra av att träna är att motion leder till att vi blir mindre stressade. Detta beror på att träningen hjälper kroppen att bättre “ta hand om” stresshormoner, t ex kortisol och adrenalin. Färre stresshormoner har i många studier visats förbättra både sömnen och humöret, vilket ökar ens välbefinnande. Motionerar man så hårt att man svettas kan även den höjda kroppsvärmen och svettningen leda till att man sover bättre efteråt.

Motion påverkar även hjärnan genom att den bidrar till att fler nya hjärnceller kan bildas. Forskare har hittat en faktor som de kallar “Brain-Derived Neurotropic Factor” (BDNF). Den här faktorn stimuleras vid träning och fungerar som en slags gödning för bildande av nya hjärnceller. Dessutom hjälper den till att skydda de hjärnceller som man redan har. Detta gäller speciellt för området hippocampus, som är ett litet område i hjärnan som bland annat lagrar nya minnen. Till följd av detta leder alltså fysisk aktivitet till att man får bättre minne. Även inlärning, problemlösning, prestationsförmågan och koncentrationsförmåga förbättras av motion enligt flera studier.

 

Om du är intresserad av träningens betydelse vid psykisk ohälsa rekommenderar jag Yvonne Forsells föreläsning “Spring för att gymma hjärnan”.  Yvonne Forsell är psykiatriker och professor vid Karolinska institutet och har forskat om träningens betydelse vid mental ohälsa.

 

Källor:

http://urskola.se/Produkter/188798-UR-Samtiden-Hjarnans-dag-2015-Spring-for-att-gymma-hjarnan

http://www.1177.se/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Motion-och-traning/Rorelse-ar-livsviktigt/

Prenumerera på blogginlägg via e-mail

Ange din e-mailadress för att prenumerera på nya blogginlägg

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders Noren — Upp ↑