Hälsodjungeln

Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: Kost (Sida 4 av 7)

”Dirty dozen” and ”Clean fifteen” 2018

10 juli, 2018 /

Vilka frukter och grönsaker innehållet mest – respektive minst – bekämpningsmedel? Nedan hittat du årets listor!

Andelen bekämpningsmedel och gifter kan variera väldigt mycket i olika sorters icke-ekologiska frukter och grönsaker. Till följd av detta sammanställer Environmental Working Group (EWG) årligen listor över de “renaste” och “smutsigaste” icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

Dirty dozen listar de tolv icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest kemikalier och andra gifter. Clean fifteen däremot listar de 15 “renaste” icke-ekologiska frukterna och grönsakerna, dvs de som innehåller minst bekämpningsmedel och gifter.

Få och små förändringar jämfört med i fjol
Listorna påminner mycket om fjolårets listor. Jordgubbar toppar fortfarande Dirty dozen. Listan innehåller samma frukter och grönsaker som i fjol och de flesta återfinns tom på samma plats. Den största förändringen är att vindruvor har seglat upp från åttonde till femte plats.

Även årets Clean fifteen påminner mycket om fjolårets. Högst upp på listan i år hittas dock avokado som bytt andraplatsen med majs, som i fjol toppade listan. Annars är det inte några förändringar på listan förutom att blomkål ersatt grapefrukt på 15:onde plats.

Fortfarande uppmanar EWG att man (iaf i USA) bör köpa ekologisk majs, papaya och squash trots att dessa finns med på Clean fifteen. Orsaken är att dessa kan vara genmanipulerade.

 

Dirty Dozen 2018 – de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningsmedel

1. Jordgubbar
2. Spenat
3. Nektariner
4. Äppel
5. Vindruvor
6. Persikor
7. Körsbär
8. Päron
9. Tomater
10. Selleri
11. Potatis
12. Paprika
Bonusplats: Chilipeppar

 

Clean Fifteen – de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller minst bekämpningsmedel

1. Avokado
2. Majs*
3. Ananas
4. Kål
5. Lök
6. Sötärter
7. Papaya*
8. Sparris
9. Mango
10. Aubergine
11. Honungsmelon
12. Kiwi
13. Cantaloupe/Nätmelon
14. Blomkål
15. Broccoli

* EWG varnar för att dessa grönsaker och frukter kan vara framställda via GMO (i alla fall i USA). Till följd av detta råder EWG konsumenter att ändå köpa dessa ekologiska ifall man vill undvika risken för GMO.

Undersökningen är genomförd i USA men förhållandena anses vara likartade i andra länder.

 

Här hittar du de senare årens listor!

 

Källa:

https://www.ewg.org/foodnews

Därför behöver din kropp protein

3 juli, 2018 /

Intresset för protein har exploderat under de senaste åren. I samband med träning framhålls ofta proteinets betydelse, speciellt efter styrketräning och andra former av muskelbyggande träning. Protein behövs visserligen för att bygga muskler , men det är bara en av dess funktioner.

Protein har flera uppgifter i kroppen. Det behövs som sagt för att både bygga och underhålla muskler, men även för både uppbyggnad och underhåll av vävnader, benstomme och bindväv. Dessutom behövs protein till blodet och lymfan samt för att bilda antikroppar, enzymer och hormoner.

En del proteiner fungerar även som “transportörer” i kroppen. Ett exempel på detta är hemoglobin som transporterar syre från lungorna till kroppens celler. Protein behövs dessutom för att reglera kroppens vatten- samt syra- och basbalans. Dessutom behövs protein för att blodet ska kunna koagulera. Protein kan även användas till energi, men är inte en lika effektiv energikälla som kolhydrater och fett.

 

Vilken mat innehåller protein?

Nästan all mat innehåller protein, men mängden varierar stort. Animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mjölk är proteinrika. Det finns dock även bra vegetabiliska proteinkällor, såsom cerealier, linser, bönor och ärter samt nötter, frön och bladgrönsaker.

Även proteinets kvaliteten är dock av betydelse. Men det menas hur väl innehållet av aminosyrorna i proteinet överensstämmer med kroppens behov. Mer om detta kan du läsa i ett kommande inlägg!

 

Tips: Här hittar du alla Hälsodjungelns inlägg om protein!

 

Källor:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Paulsson, Agne. Föreläsningar om matspjälkningen med. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Protein – mer än bara byggstenar

27 juni, 2018 /

Protein är det ”hetaste” makronäringsämnet just nu. Proteininnehållet i många produkter har under de senaste åren börjat marknadsföras tydligare. Dessutom har nya proteinrikare varianter av många livsmedel tagits fram.

Tillräckligt med protein är viktigt för att man ska må bra, men hur mycket protein behöver man egentligen? Och varför behöver kroppen protein? Bland annat dessa frågor kommer du att få svar på i de kommande inläggen här på Hälsodjungeln.

Ofta är det främst proteinets betydelse vid muskelbyggande som framhålls. Proteinet är betydande för detta – men det är bara en av många viktiga funktioner som detta näringsämne har i kroppen. Protein kallas ibland för kroppens byggstenar – och det är en passande beskrivning. Protein finns nämligen i alla vävnader och kroppsvätskor – och är faktiskt en sorts byggstenar för kroppens alla celler – alltså inte enbart för muskelcellerna.

I nästa inlägg får du fördjupa dig i proteinets övriga uppgifter i kroppen.

 

Tips: Här hittar du alla Hälsodjungelns inlägg om protein!

 

Källor:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Paulsson, Agne. Föreläsningar om matspjälkningen med. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Överkänslighet, allergi eller intolerans – är det egentligen någon skillnad?

15 maj, 2018 /

Orden allergi, intolerans och överkänslighet används ofta som synonymer. I det här inlägget – som är en fortsättning på det senaste inlägget – kommer du att få fördjupa dig i skillnaderna mellan dessa begrepp. 

Det finns flera olika sorters överkänsligheter mot livsmedel. Oftast delas matöverkänsligheter in i två olika grupper: allergiska och icke-allergiska reaktioner. Ibland används termerna allergier och intoleranser. I praktiken är dock denna indelning inte alltid helt tydlig.

Kortfattat kan överkänslighet beskrivas som ett samlingsbegreppet som innefattar alla reaktioner på livsmedel, alltså både allergier och intoleranser.

Att man utvecklar allergi kan beskrivas som att kroppens normala försvar inte fungerar som det ska.  Isådana fall uppfattar immunförsvaret vissa ämnen som främmande och reagerar på dem. Vid akuta allergiska reaktioner aktiveras vanligen så kallade IgE antikroppar. Symtomen brukar då visa sig  nästan direkt (inom två timmar).  Det är denna sorts allergiska reaktioner som kan vara livshotande. Jordnötter är exempel på ett livsmedel som på detta sätt kan utlösa livshotande reaktioner hos känsliga personer.

Immunförsvaret kan dock även reagera genom att bilda andra antikroppar, t ex  IgA och IgG. Vid dessa reaktioner  kan symtomen komma betydligt senare. Ibland kan det dröja upp till tre dygn innan symtomen visar sig, vilket kan leda till att det kan vara svårt att koppla ihop en sådan överkänslighet med symtomen. 

Olika personer kan reagera på olika sätt på samma livsmedel. Vanliga allergisymtom är illamående, ont i magen, diarré, hudutslag och andningssvårigheter. En del kan även drabbas av klåda, rinnande ögon och snuva. 

Gemensamt för alla reaktioner där immunförsvaret är inblandat är att reaktioner uppstår mot proteiner i livsmedlet. Man kan alltså reagera mot all mat som innehåller proteiner. De vanligaste är att man är allergisk mot mjölk, ägg, fisk, skaldjur, vete, soja, jordnötter och trädnötter (t ex mandel, cashew och paranötter). Dessa livsmedel står för  90 % av alla matallergier.

Exempel på icke-allergiska reaktioner är intoleranser. I dessa fall aktiveras inte immunförsvaret. Istället kan det t ex handla om enzymbrist, såsom vid laktosintolerans. Då saknas enzymet laktas som behövs för att bryta ner mjölksockret (laktos). Exempel på symtom på att man är intolerant mot ett livsmedel är hudutslag, klåda, ont i magen, uppsvälld buk, diarre eller förstoppning.

Under de senaste åren har olika uteslutningsdieter (s k elimineringsdieter) blivit allt vanligare. De innebär att man under en period utesluter ett eller flera av de livsmedel som det är vanligt att man är överkänslig mot. Därefter återintroducerar man livsmedlen/livsmedlet och är noga med att observera eventuella symtom.

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Matallergi/

Varför blir man överkänslig mot vissa livsmedel?

30 april, 2018 /

Livsmedelsöverkänsligheter har börjat uppmärksammas allt mer under de senaste åren.  Men vad är det egentligen?

Det finns olika sorters överkänsligheter och man kan i princip vara överkänslig mot alla livsmedel. Olika överkänsligheter visar sig dock på olika sätt . Dessutom kan olika individer reagera på olika sätt – på samma livsmedel.

Det är rätt vanligt att man är överkänslig mot något livsmedel. Exakt hur vanligt vet man dock inte. Enligt svenska livsmedelsverket är ca 15 % av befolkningen överkänslig mot något livsmedel. I andra källor framkommer att siffran kan vara så hög som 30%.

“Att ett livsmedel är näringsmässigt bra innebär inte automatiskt att alla kan äta det utan problem.”                          

Ulla Johansson (2014)

Man kan bli överkänslig i alla åldrar. En vuxen person kan börja reagera på ett livsmedel som man har ätit hela livet. Allergier är dock vanligast hos barn och kan i många fall växa bort. Intoleranser som beror på enzymbrist (t ex laktosintolerans) växer dock inte bort.

Man vet inte helt säkert varför vissa börjar reagera på specifika livsmedel. Arvsanlag anses spela roll, men även miljön är av betydelse. Både livsstil och matvanor kan alltså påverka om man utvecklar överkänslighet eller inte.

På senare år har forskare även börjat framhålla att den ökade användningen av olika kemikalier samt problem med tarmslemhinnan (s k läckande tarm) kan vara  bidragande orsaker. 

 

I Hälsodjungelns nästa inlägg kommer du att få fördjupa dig i skillnaderna mellan begreppen överkänslighet, allergi och intolerans.

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Matallergi/

Därför förstörs vitamin C lätt vid tillagning

5 april, 2018 /

Vitamin C är värme- och syrekänsligt. Det förstörs därför lätt vid upphettning. Speciellt kombinationen av syre och värme minskar mängden vitamin C i livsmedel. Till följd av detta rekommenderas att man äter livsmedel som är rika på vitamin C råa.

Om man vill koka livsmedel som innehåller mycket vitamin C kan man minska ”förlusten” av vitaminet genom att lägga det vitamin C-rika livsmedelet i kokande vatten. Då har syret redan hunnit “avdunsta” vid uppkokningen. För att ytterligare minska den mängd vitamin C som “försvinner” vid tillagning av maten kan man använd lock på kastrullen samt ta tillvara på kokvattnet. Men som sagt, mest vitamin C finns kvar i frukter, bär, och grönsaker om man  äter dem råa.

Vitamin C-rika livsmedel bör lagras mörkt och svalt. Nedfrysning anses vara en bra förvaringsmetod iom att relativt små mängder av denna vitamin då går förlorade.

 

Tips: Här hittar du Hälsodjungelns alla inlägg om vitamin C!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/

Nordiska Naringsrekommandationer 2012,https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Anding, Roberta H (2009) Nutrition Made Clear. The Great Courses.

Hur täcker man sitt dagliga behov av vitamin C?

23 mars, 2018 /

Hur mycket vitamin C man behöver varierar mellan olika individer. Behovet påverkas av bl a ålder och kön.

Det rekommenderade dagliga intaget enligt svenska livsmedelsverket är 75 milligram för friska vuxna. Barn behöver lite mindre, medan både ammande och gravida kvinnor rekommenderas något mer.

Det rekommenderade dagliga intaget är dock en generalisering och utgår från friska individer. Det finns dock många olika faktorer som påverkar en enskild individs behov. En del individer kan av olika anledningar behöva mer än det dubbla rekommenderade dagsintaget. Rökning och p-piller är två faktorer som ökar ens behov av vitamin C. Behovet ökar även vid t ex operationer och sårläkning samt vid infektioner, såsom feber. Ett tillräckligt stort intag av detta vitamin kan dessutom förbättra ens motståndskraft mot vissa sjukdomar iom att vitamin C stärker immunförsvaret.

För att uppnå det rekommenderade dagliga intaget för en frisk vuxen kan man t ex äta en tredjedels rå paprika, 100 gr rå broccoli eller en stor apelsin.

Vitamin C finns i de flesta frukter, bär, grönsaker och rotfrukter. Ungefär 90 % av ens intag kommer från  just dessa källor.  Mängden vitamin C varierar dock mycket mellan olika frukter, bär, grönsaker och rotfrukter. Potatis ses ibland som en viktig källa. Egentligen innehåller potatis förhållandevis  lite vitamin C, men i och med att man ofta äter mycket potatis i Norden är den en viktig källa. För en vuxen frisk individ ligger som sagt det rekommenderade dagsintaget på 75 milligram. För att uppnå detta kan man t ex äta en tredjedels rå paprika, 100 gr rå broccoli eller en stor apelsin.

Det är ovanligt att man drabbas av brist på vitamin C i västvärlden – i alla fall om man äter en varierad kost som innehåller råa frukter, bär och grönsaker. Symtom på lindrig brist är t ex allmän trötthet och svaghet, lättirritabilitet samt försämrad sårläkning. C-vitaminbrist hos barn kan leda till försämrad tandutveckling pga att detta vitamin behövs vid bildningen av tandbenet. “Total brist på vitamin C” är orsaken till skörbjugg, som tidigare ofta drabbade sjömän som åt en kost som var väldigt fattig på vitamin C.

Det är även ovanligt att man överdoserar vitamin C. En risk för överdosering är dock om man tar stora mängder kosttillskott. Överdosering kan bl a leda till att magens slemhinnor blir irriterade. Ett mycket högt intag kan även öka risken för njursten.

Vitamin C förstörs lätt vid tillagning. I nästa inlägg får du möjligheten att fördjupa dig i detta.

 

Tips: Här hittar du Hälsodjungelns alla inlägg om vitamin C!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/

Nordiska Naringsrekommandationer 2012, https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Anding, Roberta H (2009) Nutrition Made Clear. The Great Courses.

Vitamin C – viktigt för annat än bara vid förkylning

13 mars, 2018 /

Så här i förkylningstider hör man ofta att man borde äta mer vitamin C. Det är ett bra råd iom att kroppens behov av C vitamin ökar vid infektioner. Dessutom kan ett tillräckligt stort intag av detta vitamin förbättra ens motståndskraft mot vissa sjukdomar.

Men vitamin C (som även kallas askorbinsyra) är inte enbart viktigt när man är förkyld. Detta vitamin hittas nämligen i kroppens alla vävnader och kroppen kan inte själv tillverka det. Till följd av detta – samt pga att vitamin C är vattenlösligt och därmed inte lagras i kroppen under längre perioder – är det viktigt att man regelbundet äter tillräckligt av detta vitamin.

Vitamin C är viktigt  för t ex  hypofysen, bukspottskörteln, mjälten, levern, benmärgen, lymfan och njurarna. Det är även nödvändigt t ex vid bildning av kollagen, som är en stödjevävnad som finns i t ex huden, tänderna och benstommen. Vitamin C behövs även för att kroppen ska kunna omvandla kolesterol till gallsalter. Dessutom hjälper vitaminet kroppen att det bättre absorbera järn. Studier har även visat att vitamin C kan motverka bildningen av cancerframkallande nitrosaminer samt att det stärker immunförsvaret.

Vitamin C är även en antioxidant. Detta är en orsak till att askorbinsyra används som konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin.

I nästa inlägg får du veta hur många apelsiner – eller hur mycket broccoli – du behöver äta för att täcka ditt dagliga C-vitaminbehov.

 

Tips: Här hittar du Hälsodjungelns alla inlägg om vitamin C!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/

Nordiska Naringsrekommandationer 2012, https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Anding, Roberta H (2009) Nutrition Made Clear. The Great Courses.

En välfungerande matspjälkning är viktig för välmåendet

29 januari, 2018 /

En stor del av befolkningen i västvärlden lider av problem med matspjälkningen. Sådana problem kan få flera negativa följder. T ex kan det vara svårt för kroppen att absorbera tillräckligt med näring.

Typiska symptom på problem med matspjälkningen är gaser, svullen mage, magont, diarré och förstoppning. Matspjälkningsproblem kan även leda till sura uppstötningar och karies.

Problem med matspjälkningen påverkar alltså kroppen negativt på flera sätt. Ett exempel är att man kan få ont i magen. Magont kan bero på flera olika saker, men ofta ligger orsaken i tarmarna. T ex kan gasbildning bero på att kroppen har svårt att bryta ner något. Gaserna leder sedan till uppsvälldhet vilket kan leda till magont.  

Ett annat problem är att kroppen inte kan ta upp tillräckligt med näring om inte matspjälkningen fungerar bra. Det innebär sedan att cellerna inte får tillräckligt med näring för att fungera optimalt, vilket kan leda till många olika hälsoproblem och sjukdomar.

Även en för snabb passage genom matspjälkningskanalen innebär att kroppen inte hinner absorbera tillräckligt med näring. Är passagen däremot för långsam (t ex vid förstoppning) absorberas ämnen som kroppen egentligen borde göra sig av med. Detta kan t ex innebära att restprodukter blir kvar i kroppen för länge och belastar kroppen i onödan.

En välfungerande matspjälkning är alltså viktig för att kroppen ska må bra och få tillräckligt med näring. Och det är i sin tur viktigt både för det fysiska och mentala välmåendet.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

 

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Vad påverkar egentligen matspjälkningen?

9 januari, 2018 /

Matspjälkningen är ett komplicerat system. Det både samspelar med och påverkar – samt påverkas – av andra system i kroppen.

Matspjälkningen påverkas bl a av sinnesintryck. Det beror på att matspjälkningssystemet står i kontakt med det centrala nervsystemet. Till följd av detta kan både doften och smaken av mat aktivera matspjälkningssystemet. Även tanken på mat kan sätta igång delar av matspjälkningssystemet, så som utsöndringen av saliv, dvs “att det börjar vattnas i munnen”.

Matspjälkningen påverkas även till stor del av olika hormoner. Hormonerna reglerar bl a magsäckens tömningshastighet samt tillverkningen av de enzymer som behövs för att bryta ner maten. Även surhetsgraden i både magsäcken och tarmen påverkas av hormoner. En del hormoner påverkar även hur mycket man äter. Det här beror på att vissa hormonerna kan påverka både aptiten samt mättnadskänslan.

Även hur man mår när man äter påverkar matspjälkningen. Ett exempel på detta är att stress försämrar matspjälkningen. I nästa inlägg kommer du att få veta mer om varför och på vilket sätt stress påverkar matspjälkningen. 

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

 

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

Prenumerera på blogginlägg via e-mail

Ange din e-mailadress för att prenumerera på nya blogginlägg

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders Noren — Upp ↑