Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: Känslors betydelse

Mindfulness – ett sätt att bli mer närvarande

Är hela efterrätten redan slut? Du som knappt märkte att du åt upp den… Och vad var det riktigt som din vän så anförtroligt berättade åt dig när ni pratade i telefon – samtidigt som du redde upp i köket? Känner du igen dig i liknande situationer? Vill du bli mer närvarande här och nu? I så fall kanske det kan vara värt att pröva på mindfulness?

Mindfulness handlar om att vara närvarande i nuet och om att bli medveten om ens tankar och känslor. På svenska kallas det ibland även “medveten närvaro”. Metoden anses kunna bidra till att minska stress, ångest, nedstämdhet och sömnproblem. Dessutom används mindfulnessövningar ibland för kronisk smärta.

Mindfulness är den förmåga eller medvetenhet som utvecklas genom att avsiktligt, uppmärksamt och utan att värdera eller döma observera saker och ting som de är i stunden, här och nu.”

Jon Kabat-Zinn (2007)

Mindfulness är en meditationsteknik som fokuserar på att vara närvarande i stunden. Ofta används andningen som ett hjälpmedel och meditationerna innebär vanligen att man gång på gång återkallar sin uppmärksamhet till nuet trots att tankarna vandrar. Inom mindfulness framhålls att det är tankarnas natur att “vandra iväg”. Det är därför viktig att inte anklaga eller döma sig själv för detta, utan istället tålmodigt gång på gång vänligt återkalla sin uppmärksamhet till nuet. Det viktiga är alltså inte att mindfulnessövningarna görs “perfekt” – utan att göra dem utan några speciella förväntningar eller förutfattade meningar.

En viktig del av mindfulness är alltså att försöka att inte döma eller värdera – eller att i alla fall bli medveten om när man gör det. En annan viktig del inom mindfulness är acceptans. Inom mindfulness framhålls även att “allt får finnas”. Man måste alltså inte alltid vara positiv och glad utan det är även viktigt att tillåta sig att få känna negativa och jobbiga känslor – och att acceptera dessa. Genom att acceptera det jobbiga är det även lättare att försöka åtgärda detta – om man så önskar.

Inom mindfulness betonas betydelsen av en kärleksfull, accepterande och förlåtande attityd – både mot sig själv och andra. Att vara snäll och vänlig mot sig själv och andra är viktigt för att man ska må bra. Ett vänligt förhållningssätt till sig själv gör det även lättare att förändra sitt beteende – om det är det man vill. En kritisk och dömande inställning leder däremot till att man spänner sig och att stressystemet aktiveras.

Idag finns många självhjälpsböcker, appar och kurser i mindfulness. Förutom att mindfulness kan hjälpa vid sjukdom och smärta kan det även leda till att man kan njuta av och uppskatta det positiva i livet mer. Ett exempel på detta är mindfulness eating. Kärnan i mindfulness eating är att man verkligen är närvarande när man äter – och därmed vanligen upplever ännu mer njutning av det man verkligen tycker om. Även det motsatta brukar dock gälla, nämligen att man genom att äta mer närvarande kan inse att man verkligen inte tycker om vissa saker.

 

Här förklarar Jon Kabat-Zinn, som är en av fäderna till “den västerländska mindfulnessutövningen”, vad mindfulness är.

 

Källor:

Williams, Mark, Teasdale, Jon, Segal, Zindel och Kabat-Zinn, Jon (2007) Mindfulness – En väg ur nedstämdhet. Natur och Kultur

http://www.halsosnackmedlottaochvictoria.se/podcast/32-ola-schenstrom-mindfulness-livet-ar-nu/

http://www.1177.se/Tema/Halsa/Stress/Mindfulness/

En ny syn på kärlek – och dess betydelse

Tänk om vi kan se på kärlek på ett helt nytt sätt? Kan detta i så fall hjälpa oss att bli lyckligare? Detta har Barbara Fredrickson, professor inom positiv psykologi, forskat på de senaste åren.

I sin forskning har hon utvidgat definitionen av kärlek till “micro-moments of connections that you share with another human being”. Det handlar alltså om korta stunder då man upplever en positiv känsla tillsammans med någon annan. Dessa upplevelser är enligt Fredricksons forskning mycket betydande för ens välmående och påverkar en, förutom socialt och psykologiskt, även fysiologiskt.

Om du tycker att detta verkar intressant rekommenderar jag att du ser Fredricksons föreläsning “Remaking Love”. Föreläsningen är knappt 12 minuter lång och på engelska. Vill du ytterligare fördjupa dig i detta rekommenderar jag denna intervju med Fredrickson som publicerats i The Sun. Och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

http://thesunmagazine.org/issues/463/the_one_youre_with

Hur blir man då lycklig?

A little knowledge of positive psychology can be a dangerous thing.” Uttrycket som kan översättas med att “lite kunskap om positiv psykologi kan vara farligt” har använts av Barbara Fredrickson, professor i positiv psykologi vid the University of North Carolina.

Orsaken  att Fredrickson  har sagt att ”a little knowledge of positive psychology can be a dangerous thing” är för att (bara) lite kunskap om positiv psykologi faktiskt kan innebära att man har svårare att bli lycklig. Det här beror på att man kanske inte riktigt förstått vad ämnesområdet handlar om. Ett exempel på detta är att vissa som “känner till” positiv psykologi tror att man ständigt bör vara lycklig och därför försöker bortse från eller “göra sig av med” sina negativa känslor. Studier visar dock att ett sådant handlingssätt sällan gör en lyckligare. Orsaken till detta är bl a att en del av känslornas natur är att de är övergående. Inga känslor vara för evigt och att då ständigt försöka tvinga fram lycka och positiva känslor kan leda till motsatsen. Studier har visat att personer som försöker vara lyckliga hela tiden vanligen upplever färre positiva känslor och en försämrad livskvalitet. Dessutom är de mer benägna att känna sig ensamma och uppleva depressionssymtom.

En för intensiv jakt på ständig lycka och glädje kan alltså få motsatt effekt. Men hur ska man då göra för att bli lycklig? Som Barbara Fredrickson uttrycker det är vägen till lycka en “delicate art” som vissa kämpar med hela livet.

Studier inom positiv psykologi visar dock att ett tillvägagångssätt som har visat sig leda till att många känner sig lyckligare är att prioritera det positiva. Med det menas att man övar sig på att lägga märke till och uppskatta de positiva känslor som man dagligen upplever. I och med att negativa känslor ofta är starkare är det viktigt att verkligen uppmärksamma och försöka ge utrymme för de positiva känslorna. Kort sagt har en väg till lycka visat sig vara att uppskatta stunden “här och nu”.

Att bli bättre på att lägga märke till och uppskatta de dagliga positiva känslorna har visat sig ge flera positiva följder. Studier har bl a visat att det leder till högre livstillfredsställelse, minskar risken för depressionssymtom samt bidrar till att man blir mer motståndskraftig och bättre kan uttrycka sin tacksamhet. Detta leder till en positiv spiral som i sin tur innebär att man blir ännu bättre på att ta tillvara på och uppskatta positiva känslor och upplevelser. Detta kan på sikt även bidra till förbättrat immunförsvar och minskad risk för stressymtom samt hjärt- och kärlsjukdomar. Inom positiv psykologi betonas att det inte handlar om att ändra sin personlighet utan snarare om att träna upp sin förmåga att lägga märke till de vanligen så subtila positiva känslorna i sitt dagliga liv. Ett vanligt misstag är att man är så upptagen av vardagslivets stress och krav att man därför glömmer bort att uppskatta livet här och nu och istället längtar till helgen eller semestern – då man ska njuta.

Men som sagt, att bli lycklig är en svår konst som många får kämpa med hela livet. Ett tips som Barbara Fredrickson ger är att byta ut mantrat “Var positiv!” till “Var öppen!” – och sedan försöka lägga märke till alla de små, men betydelsefulla positiva känslor som man dagligen upplever. Det kan även vara bra att bli påmind om att studier inom positiv psykologi har visat att man inte automatiskt blir lycklig av att inte uppleva några negativa känslor. Enligt studierna ska man istället stäva till att hitta en bra balans mellan det positiva och det negativa i livet. Om man integrerar det negativa på rätt sätt kan även det bidra till att man lyckas utvecklas och växa.

Professorn Christopher Peterson har myntat uttrycket att “positive psychology is not a spectator sport”. Med det menar han att positiv psykologi är något man själv verkligen måste uppleva för att det ska leda till positiva effekter för ens hälsa. Om man inte gör det blir ämnesområdet bara en samling abstrakta idéer – som är fina i sig – men som inte bidrar till ens välmående.

Om du tyckte detta inlägg var intressant rekommenderar jag Positivity av Barbara Fredrickson (Utgiven 2009). Och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

Föreläsningar i kursen Positive Psycholgy med professor Barbara Fredrickson. Kursen erbjöds via Coursera av the University of North Carolina at Chapel Hill under augusti-september 2016.

http://thesunmagazine.org/issues/401/the_science_of_happiness

http://www.positiv-psykologi.se/wordpress/

Känslornas betydelse för vår hälsa

Allt fler studier visar att positiva känslor och upplevelser är betydande för att man ska må både psykiskt och fysiskt bra. En förklaring till detta är att både hjärnan och kroppen på en grundläggande nivå påverkas på olika sätt när man upplever positiva känslor jämfört med negativa eller neutrala.

Någonting som är gemensamt för alla känslor är att man reagerar kroppsligt på dem. På engelska kallas detta att känslor “are emobodied”. Positiva och negativa känslor påverkar dock som sagt både hjärnan och kroppen på olika sätt. Ofta upplevs negativa känslor som starkare än positiva. Det här kallas “negativity bias”. Till följd av detta lägger man även vanligen tydligare märke till hur just de negativa känslorna påverkar kroppen, så som t ex spända muskler och ökad hjärtfrekvens. På sikt kan negativa känslor vara skadliga för kroppen och leda till olika kroppsliga “besvär”, så som huvudvärk eller spänningsvärk i andra delar av kroppen. Ett annat exempel på hur negativa känslor påverkar kroppen är alla de studier som har visat på samband mellan långvarig stress (utan möjlighet till tillräcklig återhämtning) och olika sjukdomar. Studier har även visat att negativa känslor leder till att man blir mindre mottaglig för nya intryck och idéer samtidigt som ens initiativförmåga försämras.

Positiva känslor har däremot visats öka ens medvetenhet, kreativa tänkande och initiativförmåga. Dessutom breddar de ens perspektiv. Positiva känslor är därför betydande för att man ska kunna utvecklas och växa. Dessutom har de en positiv inverkan på förmågan till återhämtning. Studier har även visat att positiva känslor förbättrar immunförsvaret och kan vara en faktor som motverkar både stressymtom samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskning inom positiv psykologi har visat att även om de negativa känslorna vanligen är starkare än de positiva, så upplever faktiskt de flesta oftare positiva känslor än negativa. Det här kallas “positivity offset”. I och med att de positiva känslorna ofta är subtila krävs det dock att man verkligen lägger märke till dem – och väljer att ge dem utrymme. Om detta kommer jag att berätta mer i mitt nästa blogginlägg.

Barbara Fredrickson, professor i positiv psykologi vid the University of North Carolina, sammanfattar de positiva känslornas betydelse så här: “The days that make us happy help us to become better versions of ourselves”.

Men hur blir man då lycklig? Denna komplicerade fråga kommer jag att diskutera i mitt nästa inlägg. Om du vill vara säker på att inte missa mina kommande inlägg om positiv psykologi kan du börja prenumerera nedan – och här kan du läsa mina övriga inlägg om positiv psykologi.

 

Källor:

Föreläsningar i kursen Positive Psycholgy med professor Barbara Fredrickson. Kursen erbjöds via Coursera av the University of North Carolina at Chapel Hill under augusti-september 2016.

http://thesunmagazine.org/issues/401/the_science_of_happiness

http://www.positiv-psykologi.se/wordpress/

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑