Sida 7 av 11

Så skyddas din kropp av antioxidanter

10 juli, 2017 / halsodjungeln

Det framhålls ofta att antioxidanter är viktiga för att man ska hålla sig frisk och må bra. Men på vilket sätt hjälper antioxidanter egentligen kroppen att må bra?

Antioxidanter behövs för att kroppen ska kunna ta hand om överskottet av fria radikaler. Fria radikaler bildas i samband med att syre omsätts i kroppen. Detta kallas även oxidativ stress och är något naturligt som sker i kroppen. Ett överskott av fria radikaler kan dock skada kroppen på flera olika sätt, t ex genom att påskynda åldrandet av cellen. Studier visar även på samband mellan ett överskott av fria radikaler och en mängd olika sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och benskörhet. Dessutom har man hittat samband mellan hög oxidativ stress och kronisk inflammation, som anses vara en bidragande faktor till många sjukdomar.

Mängden fria radikaler ökar bl a när kroppen utsätts för stress – t ex hög mental stress eller hård träning. Även joniserande strålning och miljögifter kan öka mängden fria radikaler.

Antioxidanter hjälper som sagt kroppen att ta hand om överskottet av fria radikaler. Det finns flera olika ämnen som fungerar som antioxidanter. Några exempel är vitamin E, C och A samt selen. Även så kallade bioaktiva ämnen i maten fungerar som antioxidanter.

Livsmedel som är rika på antioxidanter är bl a grönsaker, frukt och bär. Även kaffe och (speciellt grönt) te innehåller antioxidanter.

Källor:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/antioxidanter

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Så undviker man att drabbas av den nya ”välfärdssjukdomen”

1 juli, 2017 / halsodjungeln

Det metabola syndromet anses vara en ny “välfärdssjukdom”. Tillståndet är dock inte någon egentlig sjukdom utan klassas snarare som en samling riskfaktorer som kan leda till bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan dock förebygga det metabola syndromet genom att leva hälsosamt.

De riskfaktorer som utgör det metabola syndromet är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Läs mer om detta här.

Man kan dock lida av det metabola syndromet under många år utan att ha några tydliga symtom. Vanligen upptäcks tillståndet genom blodtrycks- eller blodprovskontroller. I och med att det ofta kan ta länge innan tillståndet upptäcks kan kroppen dock redan ha skadats. Ett exempel på detta är att viktiga blodkärl redan kan ha blivit åderförkalkade.

Symtom på att man lider av metabolt syndrom är desamma som riskfaktorerna: övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Ju fler av dessa symtom man har desto större är risken att man lider av metabolt syndrom. Även om övervikt/bukfetma både kan vara en riskfaktor och ett symtom kan även smala personer drabbas av metabolt syndrom. Risken för att drabbas ökar om t ex typ 2-diabetes, blodfettsrubbningar och högt blodtryck förekommer i släkten. Om man misstänker att man lider av metabolt syndrom rekommenderas man kontakta sin läkare.

Det viktigaste åtgärderna för att både förebygga och behandla metabolt syndrom anses vara livsstilsförändringar. Det är viktigt att äta en sund kost som bidrar till en balanserad kroppsvikt. Även motion är viktigt både för att förebygga och vid behandling och det kan vara bra att försöka minska sin stressnivå. I vissa fall behandlas personer som drabbats av metabolt syndrom med läkemedel för något eller några av symtomen. Även att sluta röka anses vara en viktig åtgärd både för att förebygga och behandla.

Källor:

Carol Forsblom och Mathias Stenman (2015) Behandling och uppföljning av metabola syndromet. Finska Läkaresällskapets Handlingar. Årgång 175 Nr 1, 2015, s 20-24 (http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Handlingar115_05.pdf)

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Metabola syndromet – den nya “välfärdssjukdomen”?

19 juni, 2017 / halsodjungeln

Allt fler drabbas av det metabola syndromet. Detta tillstånd är dock egentligen inte en sjukdom utan snarare ett samlingsnamn för olika riskfaktorer som kan leda till både typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag anses ca en tredjedel av amerikanerna lida av detta tillstånd. I Europa är motsvarande siffra något lägre. Ökningen anses till stor del bero på den västerländska livsstilen. En allt större del av befolkningen är idag både överviktig och fysiskt inaktiv – vilka anses vara två betydande riskfaktorer. Även stress kan vara en riskfaktor.

Det metabola syndromet är alltså inte en sjukdom i sig utan en samling riskfaktorer som kan leda till bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa riskfaktorer är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Med rubbade blodfetter menas höga nivåer av de skadliga blodfetterna (de sk triglyceriderna) och låga nivåer av det “goda” HDL-kolesterolet. Även om övervikt och bukfetma anses vara riskfaktorer kan även smala personer lida av det metabola syndromet.

Att man lider av metabolt syndrom innebär att man har problem med blodsockerregleringen. Orsaken till detta är att kroppen reagerar dåligt på insulin, vilket leder till att det krävs ovanligt höga nivåer av detta hormon för att blodsockret ska sjunka till normala nivåer. Höga blodsockernivåer under en lång tid innebär stora påfrestningar för kroppen. När bukspottkörteln inte längre klarar av att producera allt det insulin som krävs för att sänka blodsockret övergår det metabola syndromet i typ 2-diabetes. Ibland kallas därför det metabola syndromet for pre-diabetes eller insulinresistens.

Förutom att det metabola syndromet kan vara en betydande riskfaktor för typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar har tillståndet även bevisat kunna bidra till många andra sjukdomar. Studier har bl a visat på samband mellan metabolt syndrom och cancer, gikt, fibromyalgi, demens samt ögon- och njursjukdomar. Forskning har även visat att fettlever är vanligt vid metabolt syndrom.

Nästa blogginlägg kommer att handla om hur man kan förebygga och behandla metabolt syndrom. För att vara säker på att inte missa det kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på Facebook.

Källor:

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Därför är en försurad kropp skadlig för hälsan

12 juni, 2017 / halsodjungeln

Kroppens syra-basbalans är betydande för att man ska må bra. En försurad kropp har nämligen visat sig kunna orsaka ohälsa på flera olika sätt.

Överlag bör kroppen vara svagt basisk (pH 7-7,4), med några undantag såsom magsäcken och tarmarna. En rubbad syra-basbalans påverkar kroppens funktioner negativt på flera olika sätt. Det här kan bl a leda till ett sämre immunförsvar, värk, trötthet och humörsvängningar. En försurad kropp kan även bidra till t ex karies, astma, hudproblem och svampinfektioner. Forskning visar även på samband mellan en försurad kropp och hjärt-kärlsjukdomar. Att kroppen är försurad kan även innebära att man lättare drabbas av kronisk inflammation. Studier under de senaste åren har visat att kronisk inflammation är en bidragande orsak till många av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Kroppens syra-basbalans påverkas till stor del av maten. En stor del av den moderna västerländska födan leder till att kroppen blir försurad. Förutom processade livsmedel, tillsatt socker och snabba kolhydrater är även kött, fisk, ägg, säd och baljväxter syrabildande för kroppen. Frukt, grönsaker och bär gör däremot överlag kroppen mer basisk. Detta gäller även “sura” frukter såsom citron och lime.

En kost som består av 75 % basbildande livsmedel, såsom grönsaker, frukter och bär har visat sig ha positiva effekter för kroppens syra-basbalans – och därmed även goda effekter för hälsan. Studier att bl a visat att migrän, astma, hudproblem, svampinfektioner samt reumatism och allmän muskelvärk kan avhjälpas av en basbildande kost.

Även stress, ilska och ångest samt kallt väder kan leda till att kroppen blir försurad. Träning och bastubad däremot bidrar till att göra kroppen mer basisk pga att en del syror avlägsnas när man svettas.

Källor:

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Kan en ohälsosam tarmflora förvärra ADHD?

5 juni, 2017 / halsodjungeln

Allt fler diagnostiseras med ADHD. Det har framförts flera olika förklaringar till vad denna ökning beror på. Under de senaste åren har dock tarmflorans betydelse börjat betonas allt mer.

Det anses vara flera olika samverkande faktorer som orsakar ADHD. Studier har visat att de olika delorsakerna kan ha olika stor betydelse för olika individer. En av dessa delorsaker är genetisk känslighet.

De senaste åren har flera forskningsstudier dock visat att det vanligen finns ett samband mellan en obalanserad tarmflora och ADHD. Flera studier har visat att personer som diagnostiserats med ADHD ofta har problem med magen och tarmen. Studier har även visat att problem med just magen och tarmen ofta förvärrar de psykiska symtomen vid ADHD.

En balanserad tarmflora verkar alltså kunna lindra en del av de psykiska symtomen vid ADHD. Just nu forskas det intensivt inom detta område. I fjol publicerades en finsk studie angående detta. Enligt studien verkar en balanserad tarmflora tidigt i livet kunna fungera skyddande för barn som har en genetisk sårbarhet för ADHD. Resultaten från flera studier inom detta område väntas presenteras under de kommande åren.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

Källor:

http://ki.se/en/people/catlav

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25760553

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Hur får man en hälsosam tarmflora?

18 maj, 2017 / halsodjungeln

Under den senaste tiden har jag publicerat flera inlägg om hur tarmfloran påverkar välmåendet. Allt fler studier visar att den moderna västerländska födan och livsstilen göder de onda tarmbakterierna. Det här kan i sin tur leda till många olika sjukdomar. Som framkommit i de tidigare inläggen finns det dock även mycket som gynnar de goda hälsostärkande tarmbakterierna.

Grönsaker och frukter

En stor del av den moderna födan påverkar tarmfloran negativt. Processad mat, socker samt bekämpningsmedel och andra gifter är exempel på sådant som göder de onda tarmbakterierna. Mat som däremot gynnar de goda bakterierna är färska, råa och helst ekologiska grönsaker och frukter.

Studier har visat att speciellt råa grönsaker är viktigt för en god tarmhälsa. Det här beror bl a på att fibrerna i råa grönsaker fungerar som näring för de goda bakterierna i tjocktarmen. Återigen framhålls betydelsen av mångfald och variation. Orsaken till detta är att olika sorters grönsaker och frukter innehåller olika sorters fibrer. Att äta olika sorters fibrer är viktigt iom att de olika sorterna fungerar som föda åt och stimulerar olika slags nyttiga tarmbakterier. De olika nyttiga bakterierna kan sedan stöda och stärka varandra och samverka för att de onda bakterierna inte ska växa sig för starka.

I och med att även kemikalier och bekämpningsmedel påverkar balansen i tarmfloran negativt förespråkas ekologiska frukter och grönsaker. Här hittar du en lista på de renaste och smutsigaste icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

Pro- och prebiotika

Allt fler studier framhåller att pro- och prebiotika är viktiga för tarmens välmående. Probiotika kan kort beskrivas som goda bakterier medan prebiotika är maten till dessa bakterier. Tillskott av speciellt probiotika har blivit mycket populärt och många livsmedel berikas även med det. Det är dock oklart om alla dessa tillskott och berikade livsmedel verkligen bidrar till bättre tarmhälsa. För att tillskott av probiotika ska ge positiva hälsoresultat krävs dessutom att man äter dem kontinuerligt. Studier har visat att även andra kosttillskott och fermenterade livsmedel kan bidra till en tarmflora i balans.

Livsstilen

Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för tarmens välmående. Ett exempel på detta är att stress påverkar tarmfloran negativt. Det här beror bl a på att stress skadar slemhinnan i mag- och tarmkanalen. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Studier har visat att minskad stress leder till en mer balanserad tarmflora. Även motion, tillräckligt med sömn och en överlag hälsosam livsstil bidrar till en tarmflora i balans.

Transplantation av tarmbakterier

Under de senaste åren har man även börjat forska mer om transplantationer av bakterier från tarmkanalen. I dessa fall överförs tarmbakterier från friska donatorer till personer med ohälsosamma tarmfloror. Detta har i vissa fall visat sig vara lyckat, men många forskare anser att det ännu behövs mer forskning inom detta område.

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att en hälsosam, bra sammansatt kost och stressreducering anses vara två av de viktigaste faktorerna för att stärka de positiva bakterierna i tarmen. Även tillskott av pro- och prebiotika, fermenterad mat och olika kosttillskott kan förbättra tarmhälsan.

Tips:

Många bra tips för en hälsosam tarmflora finns på bloggen Food pharmacy.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken

”Dirty dozen” och ”Clean fifteen” 2017

11 maj, 2017 / halsodjungeln

Andelen bekämpningsmedel och gifter kan variera stort i olika sorters icke-ekologiska frukter och grönsaker. Till följd av detta sammanställer Environmental Working Group (EWG) årligen listor över de “renaste” och “smutsigaste” icke-ekologiska frukterna och grönsakerna. Listorna för 2017 hittar du nedan.

“Dirty dozen” listar de tolv icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest kemikalier och andra gifter. “Clean fifteen” däremot listar de 15 “renaste” icke-ekologiska frukterna och grönsakerna, dvs de som innehåller minst bekämpningsmedel och gifter.

En del förändringar har skett jämfört med listorna för 2016. Jordgubbar toppar fortfarande “Dirty dozen”, men ny på andraplatsen är spenat. I år toppar majs “Clean Fifteen”. Trots detta uppmanar EWG att man (iaf i USA) bör köpa ekologisk majs, papaya och squash om man vill undvika risken att den är genmanipulerad.

Dirty Dozen 2017 – de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningsmedel

1. Jordgubbar
2. Spenat
3. Nektariner
4. Äppel
5. Persikor
6. Päron
7. Körsbär
8. Vindruvor
9. Selleri
10. Tomater
11. Paprika
12. Potatis
Bonusplats: Chilipeppar

Clean Fifteen – de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller minst bekämpningsmedel

1. Majs*
2. Avakado
3. Ananas
4. Kål
5. Lök
6. Sötärter
7. Papaya*
8. Sparris
9. Mango
10. Aubergine
11. Honungsmelon
12. Kiwi
13. Cantaloupe/Nätmelon
14. Blomkål
15. Grapefrukt

* EWG varnar för att dessa grönsaker och frukter kan vara framställda via GMO (i alla fall i USA). Till följd av detta råder EWG konsumenter att ändå köpa dessa ekologiska ifall man vill undvika risken för GMO.

EWG är en amerikansk icke-vinstdrivande organisation. Undersökningen är genomförd i USA.

Källa:

https://www.ewg.org/foodnews

Kan tarmbakterierna orsaka övervikt?

1 maj, 2017 / halsodjungeln

Övervikt kan bero på en ohälsosam tarmflora. Det har framkommit i flera studier under de senaste åren.

Studier har bl a visat att tarmbakterierna kan påverka både hungerkänslor och vilken mat man är sugen på. Dessutom har studier gjorts i vilka normalviktiga möss har fått tarmflora från överviktiga. Efter överföringen av tarmfloran har de normalviktiga försöksdjuren gått upp i vikt, trots att de ätit samma sorts kost som tidigare. Slutsatsen från dessa studier är därför att bakterierna i tarmen kan “lura” hjärnan att känna hunger.

Tarmhormonet neurotensin kan vara en orsak till att vissa personer lättare blir överviktiga än andra – trots liknande föda. Om man har stora mängder av detta hormon lagrar man nämligen lättare fett bl a på buken. Ungefär en fjärdedel av befolkningen tros ha förhöjda nivåer av detta hormon.

Förutom att förhöjda nivåer av neurotensin kan leda till övervikt har forskare hittat samband med ökad förekomst av vissa fetmarelaterade sjukdomar. Både insulinresistens och fettlever verkar lättare kunna utvecklas hos personer med förhöjda nivåer av detta hormon.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/nya-ron-kan-forklara-fetma/

http://www.vetenskaphalsa.se/tarmbakterier-bidrar-till-fetma/

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

Bukhjärnan – hjärnan i magen

24 april, 2017 / halsodjungeln

Under de senaste åren har begreppet “bukhjärnan” myntats. Med det menas det nervsystem som omsluter mag-tarmkanalen – och som har vissa likheter med den vanliga hjärnan.

På fackspråk kallas bukhjärnan det enteriska nervsystemet (ENS) och är alltså det avancerade nervsystem som omsluter hela mag-tarmkanalen. Det enteriska nervsystemet består totalt av drygt 100 miljoner nervceller.

Bukhjärnan och hjärnan är ständigt i kontakt med varandra och detta samspel är viktigt för att man ska må bra. Även bukhjärnans samspel med immunförsvaret och olika hormonutsöndrande körtlar är viktigt för välmåendet.

Även om bukhjärnan inte kan tänka kan den påverka både våra känslor och tankar. Du kan läsa mer om detta i de tidigare inläggen Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt och Tarmbakterier kan orsaka depression.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt

19 april, 2017 / halsodjungeln

Tarmens kontakt med hjärnan är betydande för att man ska må bra. Allt mer forskning visar att olika psykiska sjukdomar, så som depression och ångest, kan bero på obalanser i tarmfloran.

Studier visar att tarmen kan påverka hjärnan på flera olika sätt. Dels kan tarmen kommunicera med hjärnan via olika nerver, t ex vagusnerven. Dessutom kan tarmen kommunicera direkt med hjärnan via ryggmärgen.

Obalanser i tarmen har även visat sig kunna påverka hjärnan till följd av så kallad läckande tarm. Att tarmen “läcker” innebär att olika ämnen som inte borde ta sig ut ur tarmen och in i resten av kroppen ändå gör det. Det här kan bl a påverka immunförsvaret och leda till inflammation. Kronisk inflammation har visat sig påverka kroppen på många olika sätt och leder bl a till att den skyddande blod-hjärnbarriären runt hjärnan luckras upp. Det här leder till att vissa partiklar som inte bör följa med blodet in i hjärnan lättare kan göra det. Kronisk inflammation kan även påverka tillväxten av nya hjärnceller och kopplingarna i hjärnan.

Även de hormoner som tillverkas i tarmen påverkar hjärnan. En stor del av signalsubstanserna (t ex serotonin och dopamin) tillverkas i tarmen. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängder är betydande för välbefinnandet. (Läs mer om detta här!) Tarmens produktion av signalsubstanser påverkas negativt av kronisk inflammation.

Sammanfattningsvis kan alltså tarmen påverka hjärnan – och därmed vårt välmående på många olika sätt. Enligt flera studier är risken stor att en obalanserad tarmflora kan påverka välmåendet negativt. Tillräckligt med godartade bakterier i tarmen motverkar dock detta.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

Hälsodjungeln

Sida 7 av 11

Så skyddas din kropp av antioxidanter

Så undviker man att drabbas av den nya ”välfärdssjukdomen”

Metabola syndromet – den nya “välfärdssjukdomen”?

Därför är en försurad kropp skadlig för hälsan

Kan en ohälsosam tarmflora förvärra ADHD?

Hur får man en hälsosam tarmflora?

”Dirty dozen” och ”Clean fifteen” 2017

Kan tarmbakterierna orsaka övervikt?

Bukhjärnan – hjärnan i magen

Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt

Prenumerera på blogginlägg

Sök på Hälsodjungeln

Kategorier

Prenumerera på bloggen via epost

Kategorier

Prenumerera på blogginlägg via e-mail

Kategorier