Kategori: Tarmflorans betydelse (Sida 1 av 2)

Kan en ohälsosam tarmflora förvärra ADHD?

5 juni, 2017 / halsodjungeln

Allt fler diagnostiseras med ADHD. Det har framförts flera olika förklaringar till vad denna ökning beror på. Under de senaste åren har dock tarmflorans betydelse börjat betonas allt mer.

Det anses vara flera olika samverkande faktorer som orsakar ADHD. Studier har visat att de olika delorsakerna kan ha olika stor betydelse för olika individer. En av dessa delorsaker är genetisk känslighet.

De senaste åren har flera forskningsstudier dock visat att det vanligen finns ett samband mellan en obalanserad tarmflora och ADHD. Flera studier har visat att personer som diagnostiserats med ADHD ofta har problem med magen och tarmen. Studier har även visat att problem med just magen och tarmen ofta förvärrar de psykiska symtomen vid ADHD.

En balanserad tarmflora verkar alltså kunna lindra en del av de psykiska symtomen vid ADHD. Just nu forskas det intensivt inom detta område. I fjol publicerades en finsk studie angående detta. Enligt studien verkar en balanserad tarmflora tidigt i livet kunna fungera skyddande för barn som har en genetisk sårbarhet för ADHD. Resultaten från flera studier inom detta område väntas presenteras under de kommande åren.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

Källor:

http://ki.se/en/people/catlav

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25760553

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Hur får man en hälsosam tarmflora?

18 maj, 2017 / halsodjungeln

Under den senaste tiden har jag publicerat flera inlägg om hur tarmfloran påverkar välmåendet. Allt fler studier visar att den moderna västerländska födan och livsstilen göder de onda tarmbakterierna. Det här kan i sin tur leda till många olika sjukdomar. Som framkommit i de tidigare inläggen finns det dock även mycket som gynnar de goda hälsostärkande tarmbakterierna.

Grönsaker och frukter

En stor del av den moderna födan påverkar tarmfloran negativt. Processad mat, socker samt bekämpningsmedel och andra gifter är exempel på sådant som göder de onda tarmbakterierna. Mat som däremot gynnar de goda bakterierna är färska, råa och helst ekologiska grönsaker och frukter.

Studier har visat att speciellt råa grönsaker är viktigt för en god tarmhälsa. Det här beror bl a på att fibrerna i råa grönsaker fungerar som näring för de goda bakterierna i tjocktarmen. Återigen framhålls betydelsen av mångfald och variation. Orsaken till detta är att olika sorters grönsaker och frukter innehåller olika sorters fibrer. Att äta olika sorters fibrer är viktigt iom att de olika sorterna fungerar som föda åt och stimulerar olika slags nyttiga tarmbakterier. De olika nyttiga bakterierna kan sedan stöda och stärka varandra och samverka för att de onda bakterierna inte ska växa sig för starka.

I och med att även kemikalier och bekämpningsmedel påverkar balansen i tarmfloran negativt förespråkas ekologiska frukter och grönsaker. Här hittar du en lista på de renaste och smutsigaste icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

Pro- och prebiotika

Allt fler studier framhåller att pro- och prebiotika är viktiga för tarmens välmående. Probiotika kan kort beskrivas som goda bakterier medan prebiotika är maten till dessa bakterier. Tillskott av speciellt probiotika har blivit mycket populärt och många livsmedel berikas även med det. Det är dock oklart om alla dessa tillskott och berikade livsmedel verkligen bidrar till bättre tarmhälsa. För att tillskott av probiotika ska ge positiva hälsoresultat krävs dessutom att man äter dem kontinuerligt. Studier har visat att även andra kosttillskott och fermenterade livsmedel kan bidra till en tarmflora i balans.

Livsstilen

Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för tarmens välmående. Ett exempel på detta är att stress påverkar tarmfloran negativt. Det här beror bl a på att stress skadar slemhinnan i mag- och tarmkanalen. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Studier har visat att minskad stress leder till en mer balanserad tarmflora. Även motion, tillräckligt med sömn och en överlag hälsosam livsstil bidrar till en tarmflora i balans.

Transplantation av tarmbakterier

Under de senaste åren har man även börjat forska mer om transplantationer av bakterier från tarmkanalen. I dessa fall överförs tarmbakterier från friska donatorer till personer med ohälsosamma tarmfloror. Detta har i vissa fall visat sig vara lyckat, men många forskare anser att det ännu behövs mer forskning inom detta område.

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen visar att en hälsosam, bra sammansatt kost och stressreducering anses vara två av de viktigaste faktorerna för att stärka de positiva bakterierna i tarmen. Även tillskott av pro- och prebiotika, fermenterad mat och olika kosttillskott kan förbättra tarmhälsan.

Tips:

Många bra tips för en hälsosam tarmflora finns på bloggen Food pharmacy.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-poddavsnitt-vara-vanner-tarmbakterierna/

Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken

Kan tarmbakterierna orsaka övervikt?

1 maj, 2017 / halsodjungeln

Övervikt kan bero på en ohälsosam tarmflora. Det har framkommit i flera studier under de senaste åren.

Studier har bl a visat att tarmbakterierna kan påverka både hungerkänslor och vilken mat man är sugen på. Dessutom har studier gjorts i vilka normalviktiga möss har fått tarmflora från överviktiga. Efter överföringen av tarmfloran har de normalviktiga försöksdjuren gått upp i vikt, trots att de ätit samma sorts kost som tidigare. Slutsatsen från dessa studier är därför att bakterierna i tarmen kan “lura” hjärnan att känna hunger.

Tarmhormonet neurotensin kan vara en orsak till att vissa personer lättare blir överviktiga än andra – trots liknande föda. Om man har stora mängder av detta hormon lagrar man nämligen lättare fett bl a på buken. Ungefär en fjärdedel av befolkningen tros ha förhöjda nivåer av detta hormon.

Förutom att förhöjda nivåer av neurotensin kan leda till övervikt har forskare hittat samband med ökad förekomst av vissa fetmarelaterade sjukdomar. Både insulinresistens och fettlever verkar lättare kunna utvecklas hos personer med förhöjda nivåer av detta hormon.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

http://www.vetenskaphalsa.se/nya-ron-kan-forklara-fetma/

http://www.vetenskaphalsa.se/tarmbakterier-bidrar-till-fetma/

http://www.vetenskaphalsa.se/den-friska-tarmfloran-ar-som-en-regnskog-i-balans/

Bukhjärnan – hjärnan i magen

24 april, 2017 / halsodjungeln

Under de senaste åren har begreppet “bukhjärnan” myntats. Med det menas det nervsystem som omsluter mag-tarmkanalen – och som har vissa likheter med den vanliga hjärnan.

På fackspråk kallas bukhjärnan det enteriska nervsystemet (ENS) och är alltså det avancerade nervsystem som omsluter hela mag-tarmkanalen. Det enteriska nervsystemet består totalt av drygt 100 miljoner nervceller.

Bukhjärnan och hjärnan är ständigt i kontakt med varandra och detta samspel är viktigt för att man ska må bra. Även bukhjärnans samspel med immunförsvaret och olika hormonutsöndrande körtlar är viktigt för välmåendet.

Även om bukhjärnan inte kan tänka kan den påverka både våra känslor och tankar. Du kan läsa mer om detta i de tidigare inläggen Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt och Tarmbakterier kan orsaka depression.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt

19 april, 2017 / halsodjungeln

Tarmens kontakt med hjärnan är betydande för att man ska må bra. Allt mer forskning visar att olika psykiska sjukdomar, så som depression och ångest, kan bero på obalanser i tarmfloran.

Studier visar att tarmen kan påverka hjärnan på flera olika sätt. Dels kan tarmen kommunicera med hjärnan via olika nerver, t ex vagusnerven. Dessutom kan tarmen kommunicera direkt med hjärnan via ryggmärgen.

Obalanser i tarmen har även visat sig kunna påverka hjärnan till följd av så kallad läckande tarm. Att tarmen “läcker” innebär att olika ämnen som inte borde ta sig ut ur tarmen och in i resten av kroppen ändå gör det. Det här kan bl a påverka immunförsvaret och leda till inflammation. Kronisk inflammation har visat sig påverka kroppen på många olika sätt och leder bl a till att den skyddande blod-hjärnbarriären runt hjärnan luckras upp. Det här leder till att vissa partiklar som inte bör följa med blodet in i hjärnan lättare kan göra det. Kronisk inflammation kan även påverka tillväxten av nya hjärnceller och kopplingarna i hjärnan.

Även de hormoner som tillverkas i tarmen påverkar hjärnan. En stor del av signalsubstanserna (t ex serotonin och dopamin) tillverkas i tarmen. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängder är betydande för välbefinnandet. (Läs mer om detta här!) Tarmens produktion av signalsubstanser påverkas negativt av kronisk inflammation.

Sammanfattningsvis kan alltså tarmen påverka hjärnan – och därmed vårt välmående på många olika sätt. Enligt flera studier är risken stor att en obalanserad tarmflora kan påverka välmåendet negativt. Tillräckligt med godartade bakterier i tarmen motverkar dock detta.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

Tarmbakterier kan orsaka depression

11 april, 2017 / halsodjungeln

Depression kan bero på en ohälsosam tarmflora, dvs för stor andel skadliga bakterier i tarmen. Under de senaste åren har flera studier publicerats som visar på samband mellan tarmflorans sammansättning och olika psykiska sjukdomar. Det har även framkommit att djupt deprimerade personer vanligen har en annorlunda bakterieflora i tarmen än icke-deprimerade.

En orsak till att en ohälsosam tarmflora anses kunna leda till depression är för att tarmbakterierna påverkar vilka signalsubstanser som tillverkas. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängd av dessa ämnen är viktigt för att man ska må bra. Studier har visat att 90-95% av signalsubstansen serotonin tillverkas i tarmen. Serotonin är viktigt för att känna välbefinnande och deprimerade personer lider ofta brist på denna signalsubstans. Dessutom tillverkas ungefär lika mycket av signalsubstansen dopamin i tarmen som i hjärnan. Dopamin är bl a viktigt för det logiska tänkandet och bildandet av associationsbanor i hjärnan.

För mycket skadliga bakterier i tarmen kan alltså leda till en lägre produktion av signalsubstanser. Till följd av detta kan tillräckligt mycket av dessa ämnen inte transporteras från tarmen till hjärnan, vilket kan innebära att man löper en ökad risk för att drabbas av depression. Allt fler studier visar även på samband mellan kronisk inflammation och depression.

Vissa “goda” tarmbakterier har dock visat sig kunna minska risken för depression. Orsaken till detta är troligen att en del bakterier sänker kroppens stressnivå, vilket i sin tur leder till bättre serotoninproduktion. En bakterie som har visat sig kunna motverka depression är mjölksyrabakterien Lactobacillus rhamnosus. Den här bakterien finns naturligt i tarmen och bidrar till rätt balans mellan bakterierna. Idag lider dock många av en rubbad tarmflora, dvs de “onda” bakterierna i tarmen har vuxit sig för starka.

Även vissa andra psykiska sjukdomar, så som olika ångestsjukdomar kan bero på för stor andel skadliga bakterier i tarmen. Mycket forskning pågår just nu om sambanden mellan tarmflorans sammansättning och olika psykiska sjukdomar. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta om hur tarmen kommunicerar med – och påverkar – hjärnan.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

“Magproblem är ett stort problem – både för den enskilda och samhället.”

4 april, 2017 / halsodjungeln

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bodil Ohlsson

Allt fler lider av magproblem och diagnosen IBS blir allt vanligare. Under de senaste åren har forskning dock visat att IBS troligen inte endast är en sjukdom. En som forskat om detta är Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Kan du berätta om din forskning, Bodil?

”Det är en stor andel av befolkningen, ca 10-15%, som har oklara magbesvär i form av smärta, uppblåsthet och diarré eller förstoppning. Vi tror att dessa besvär representerar en lång rad olika sjukdomar. Just nu försöker vi hitta undergrupper till detta, och dela in besvären i mindre grupper med likartade besvär och orsakssammanhang. Vi gör detta för att kunna komma längre inom forskningen och för att kunna rikta behandlingen.”

“Jag har i många år forskat kring hur olika hormoner påverkar magtarmkanalen. Jag har beskrivit hur oxytocin finns i magtarmkanalen och hur detta hormon minskar buksmärtor och har en lugnande, anti-depressiv effekt. Det påverkar även motoriken i magtarmkanalen. Vidare har jag kartlagt att även gonadotropin-releasing hormone (GnRH) finns i magen och att det finns receptorer för hormonet luteinizing hormone (LH) i tarmen. Alla dessa hormoner har betydelse för magtarmkanalens funktion och upplevelse av smärta, men det återstår mycket för att veta exakt hur det påverkar oss, och hur vi ska kunna använda dessa hormoner kliniskt i vardagen för att lindra symtom. Oxytocin t ex finns bara i kortverkande nässpray, då det är ett protein som bryts ned i magen. Vidare har jag undersökt livsstilsfaktorer och dess effekt på magtarmkanalen.”

Varför anser du att det här är ett viktigt forskningsområde?

“Eftersom så många som 10-15% i befolkningen har besvär med magen är det ett stort problem både för den enskilde och samhället. Det är mest kvinnor som har besvär, och de har mest besvär i unga år.”

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Vi har sett att man själv kan påverka vissa saker som ger magbesvär. Exempelvis så leder fysisk aktivitet och regelbunden måltidsordning till mindre magbesvär. Även rökstopp förbättrar magen. Sådana saker som vi kan påverka med enkla medel är ju viktigt, istället för att medicinera med olika läkemedel.”

“Om vi kan beskriva undergrupper till de olika magbesvären, så kan man även rikta behandlingen så den blir mer effektiv, och att rätt patient får rätt behandling.”

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Det man kan göra själv är att äta ordentligt med vanlig mat. Regelbundna måltider. Motionera regelbundet och inte röka. Man behöver inte ha en särskild diet. Man kan prova med mindre kolhydrater och undvika svårsmält mat, men det behöver inte annars vara någon särskild diet. Det är också viktigt att ta sig tid till att gå på toaletten när man har behov av det.”

“Även om man har magtarmbesvär är det viktigt att försöka leva ett normalt liv, och inte låta besvären ta överhanden så att man blir begränsad i sitt liv.”

Den här intervjun ingår i Hälsodjungelns serie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden. Tidigare har intervjun “Vi måste göra något radikalt – att ta kål på bakterier med antibiotika hjälpte inte”” med Bengt Jeppsson publicerats.

Mer information om Bodil Ohlsson hittar du här och fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet finns här!

IBS – inte endast en sjukdom?

27 mars, 2017 / halsodjungeln

Problem med magen blir allt vanligare. En allt större del av befolkningen drabbas bl a av uppsvälldhet, magknip, förstoppning och diarré.

Andelen av befolkningen som diagnostiserats med IBS har ökat under de senaste åren. IBS står för Irritable Bowel Syndrome, men ses ibland som en “slaskdiagnos”. Med det menas att denna diagnos används när läkarna inte vet exakt vad som är fel.

Under de senaste åren har forskare dock börjat framhålla att det troligen finns olika former av IBS. Det innebär i praktiken att patienter som diagnostiseras med IBS kan lida av olika sjukdomar. Till följd av detta är rätt IBS-diagnos viktig för att patienter ska få rätt behandling. En som forskat om detta är Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. I nästa inlägg berättar hon mer om sin forskning för Hälsodjungelns läsare.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De tidigare inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Källor:

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Det ljusnar för magpatienter

IBS – en eller flera olika sjukdomar?

“Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte”

22 mars, 2017 / halsodjungeln

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bengt Jeppsson

Idag är det dags för den första delen i Hälsodjungelns nya bloggserie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden.

Det forskas som aldrig förr om tarmens betydelse för vårt välmående. För Bengt Jeppsson däremot är detta inte ett nytt forskningsområde. Han är professor emeritus och tidigare överläkare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet – och hans forskning om tarmbakteriernas betydelse inleddes redan för flera årtionden sedan.

Kan du berätta om din forskning om tarmens betydelse för vårt välmående?

“Vårt intresse för tarmfloran började då man på 80-talet observerade att patienter, som låg på intensivvårdsavdelning med sviktande funktion i många organ, dog i en bild av blodförgiftning trots antibiotikabehandling. Många forskare kämpade med detta – så även vi. Det fanns goda bevis för att de bakterier som orsakade blodförgiftningen hade sitt ursprung i magtarmkanalen. Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte. Låt oss därför göra tvärtemot – tillföra bakterier i stället. Vi använde nyttiga bakterier – t ex mjölksyrebakterier – laktobaciller. Sådana fanns i livsmedelsprodukter, t ex yoghurt och filmjölk.”

“Alla dessa bakteriestammar var dåligt karakteriserade. Vi började därför att under många år försöka karakterisera halten av och vilka laktobaciller som finns på en frisk tarmslemhinna. De skall normalt finnas där, med undertrycks av antibiotikabehandling, dålig kost, stress och många andra saker i vårt sätt att leva.”

“Efter 10 års arbete fann vi att vissa laktobaciller finns i hög halt på friska tarmar. Vi testade att tillföra bakterier som dryck och trots mot vad många menade då – och även idag – kunde vissa laktobaciller överleva passagen igenom magtarmkanalen och etablera sig. Bäst var bakterien Lactobacillus plantarum, som vi arbetade vidare med . Den finns i Proviva och Probimage mm. Vi har i många kontrollerade studier visat att genom att öka sitt intag av dessa bakterier kan man återställa en rubbad balans bland tarmbakterierna. På detta sätt kan en ökad mängd sjukdomsalstrande bakterier undertryckas och samtidigt stärks tarmslemhinnan och inflammationen i tarmen minskas.“

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Ökad inflammation är en viktig komponent i de sjukdomar som drabbar oss idag – t ex hjärtkärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, kroniska tarminflammationer, MS, allergier och många fler. Inflammation skapas ofta i tarmen genom att bakteriefloran är rubbad med en överväxt att bakteriegrupper som ger inflammation. Stress ger en ökad inflammation och rubbad tarmflora.”

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Genom att äta en balanserad kost med mycket fiber (mat för bakterier) kan man hålla tarmfloran i balans och må bra. Om detta inte fungerar (som t ex vid kostomläggning, antibiotikabehandling och utlandsresor) kan man återställa balans i en rubbad tarmflora genom att äta levande nyttiga bakterier. Detta har vi gjort i alla tider genom att förjäsa mat (surkål, sill, ost) och bevara hållbarheten. Detta gör vi inte längre idag och får då i oss mindre antal levande bakterier än vad våra föregångare fick.”

“Detta var en kort introduktion till ett mycket spännande forskningsfält, som är i en mycket intensiv fas just nu”.

Mer information om Bengt Jeppsons forskning hittar du här och här kan du lyssna på ett poddavsnitt när han berättar om tarmbakteriernas betydelse.

Fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet hittar du här!

Förändrade kostvanor kan hjälpa barn med inflammatoriska tarmsjukdomar

12 mars, 2017 / halsodjungeln

Det blir allt vanligare att barn i både Europa och USA drabbas av inflammatoriska tarmsjukdomar. Ny forskning visar dock på att ändrade kostvanor kan hjälpa dessa barn avsevärt.

I en pilotstudie vid Seattle Children’s Hospital undersöktes hur en kostomläggning påverkar inflammatoriska tarmsjukdomar hos barn. Exempel på sådana sjukdomar är ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Barnen som ingick i studien fick äta en kost utan spannmål, processade livsmedel och tillsatt socker. Dessutom uteslöts många mjölkprodukter ur kosten. Barnen fick istället äta näringstät mat som främst bestod av grönsaker, frukt, olika sorters kött och nötter. Även fermenterad yoghurt och lagrade ostar ingick i barnens kost.

Till följd av kostomläggningen minskade tarminflammationerna betydligt hos en klar majoritet av barnen. Dessutom fick de flesta av barnen överlag en betydligt friskare tarmflora. Studien var dock liten och mer forskning inom området behövs. Forskningsledaren för studien, David Suskind, hoppas dock att studien kan vara utgångspunkten för ett ny form av behandling för barn med inflammatoriska tarmsjukdomar. Han hoppas på att behandling genom kostomläggning ska bli vanligare istället för de mediciner och steroider som ofta används idag.

Källa:

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/12/161228171130.htm

Nyhet på Hälsodjungeln!

I mitt nästa inlägg är det dags för den första intervjun i Hälsodjungelns nya serie “Aktuell Hälsoforskning”. I serien presenteras olika forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden. Först ut i serien är Bengt Jeppsson, professor emeritus och tidigare överläkare, som i flera årtionden forskat om tarmbakteriernas betydelse för vårt välmående.

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie Tarmhälsans betydelse.

För att försäkra dig om att du inte missar mina kommande inlägg kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Kategori: Tarmflorans betydelse (Sida 1 av 2)

Kan en ohälsosam tarmflora förvärra ADHD?

Hur får man en hälsosam tarmflora?

Kan tarmbakterierna orsaka övervikt?

Bukhjärnan – hjärnan i magen

Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt

Tarmbakterier kan orsaka depression

“Magproblem är ett stort problem – både för den enskilda och samhället.”

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bodil Ohlsson

IBS – inte endast en sjukdom?

“Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte”

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bengt Jeppsson

Förändrade kostvanor kan hjälpa barn med inflammatoriska tarmsjukdomar

Prenumerera på blogginlägg

Sök på Hälsodjungeln

Kategorier

Prenumerera på bloggen via epost

Kategorier

Prenumerera på blogginlägg via e-mail

Kategorier