Intresset för superfoods har varit stort under de senaste åren. Men vilka livsmedel är egentligen superfoods – och vad innebär det i praktiken?
Superfoods kallas ibland även funktionella livsmedel på svenska. Termen “Functional Food” myntades i Japan under 1980-talet i samband med ett storskaligt forskningsprogram om olika livsmedels hälsoeffekter. Sedan dess har termen spridit sig över världen.
För att klassas som ett funktionellt livsmedel bör livsmedlet – utöver de näringsmässiga egenskaperna – även ha extra positiv inverkan på hälsan. Exempel på detta är att livsmedlet har bevisats minska risken för vissa sjukdomar eller kunna förbättra den fysiska prestationsförmågan. Exempel på mat som kan klassas som funktionella livsmedel är vissa frukter, grönsaker och fullkornsprodukter, men även berikade livsmedel. Det kan alltså både handla om traditionella livsmedel och “nytillskott”. T ex blåbär och gojibär har under de senaste åren framhållits som superbär. Nu utmanas de dock av lingonen. Ny forskning visar nämligen att lingon kan ge flera hittills okända positiva hälsoeffekter. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta mer om detta.
Kritik har riktats mot begreppet superfood. En del kritiker hävdar att det främst är en marknadsföringsterm, medan andra framhåller att det inte finns någon “magic bullet”. Med det menas att det inte finns något enstaka livsmedel som automatiskt leder till en bra hälsa för alla. Även om vissa livsmedel har betydande hälsoeffekter är de alltså inte tillräckliga i sig för att leda till bra hälsa. Fortfarande betonas därför motionens betydelse samt överlag hälsosam och mångsidig kost.
Källor:
Klicka för att komma åt Final%20Functional%20Foods%20Backgrounder.pdf
http://www.mhlw.go.jp/english/topics/foodsafety/fhc/02.html
