Depression kan bero på en ohälsosam tarmflora, dvs för stor andel skadliga bakterier i tarmen. Under de senaste åren har flera studier publicerats som visar på samband mellan tarmflorans sammansättning och olika psykiska sjukdomar. Det har även framkommit att djupt deprimerade personer vanligen har en annorlunda bakterieflora i tarmen än icke-deprimerade.
En orsak till att en ohälsosam tarmflora anses kunna leda till depression är för att tarmbakterierna påverkar vilka signalsubstanser som tillverkas. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängd av dessa ämnen är viktigt för att man ska må bra. Studier har visat att 90-95% av signalsubstansen serotonin tillverkas i tarmen. Serotonin är viktigt för att känna välbefinnande och deprimerade personer lider ofta brist på denna signalsubstans. Dessutom tillverkas ungefär lika mycket av signalsubstansen dopamin i tarmen som i hjärnan. Dopamin är bl a viktigt för det logiska tänkandet och bildandet av associationsbanor i hjärnan.
För mycket skadliga bakterier i tarmen kan alltså leda till en lägre produktion av signalsubstanser. Till följd av detta kan tillräckligt mycket av dessa ämnen inte transporteras från tarmen till hjärnan, vilket kan innebära att man löper en ökad risk för att drabbas av depression. Allt fler studier visar även på samband mellan kronisk inflammation och depression.
Vissa “goda” tarmbakterier har dock visat sig kunna minska risken för depression. Orsaken till detta är troligen att en del bakterier sänker kroppens stressnivå, vilket i sin tur leder till bättre serotoninproduktion. En bakterie som har visat sig kunna motverka depression är mjölksyrabakterien Lactobacillus rhamnosus. Den här bakterien finns naturligt i tarmen och bidrar till rätt balans mellan bakterierna. Idag lider dock många av en rubbad tarmflora, dvs de “onda” bakterierna i tarmen har vuxit sig för starka.
Även vissa andra psykiska sjukdomar, så som olika ångestsjukdomar kan bero på för stor andel skadliga bakterier i tarmen. Mycket forskning pågår just nu om sambanden mellan tarmflorans sammansättning och olika psykiska sjukdomar. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta om hur tarmen kommunicerar med – och påverkar – hjärnan.
Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!
För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.
Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full
Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?
Råa grönsaker – och speciellt gröna blad – aktiverar dessutom kroppens mättnadssystem. Studier har bl a visat att dessa mättnadshormoner både leder till att man känner sig mätt längre och att man får ett minskat sötsug. Speciellt bra för att utlösa dessa mättnadshormoner har gröna bladgrönsaker, så som spenat, visat sig vara. Mer om detta kan du läsa i mitt tidigare inlägg
När det gäller vår moderna kost fungerar t ex processad mat och socker som föda för de “onda” tarmbakterierna. Även bekämpningsmedel och andra gifter göder de skadliga bakterierna i tarmen. Studier har även visat att allt fler är känsliga för mjölkprotein och gluten. Allt detta bidrar alltså till att de “onda” tarmbakterierna växer sig för starka – vilket sker på de “goda” bakteriernas bekostnad. Med “onda” tarmbakterier menas sådana som kan bidra till olika sjukdomar om de växer sig för starka. Det är dock viktigt att det finns både “goda” och “onda” bakterier i tarmen – men balansen bör inte rubbas. I en frisk tarm bör ca 80 % av bakterierna vara godartade. Idag har dock många för stor andel “onda” bakterier.
Även många faktorer i vår livsstil påverkar tarmfloran negativt. Både alkohol och tobak skadar de godartade bakterierna. Det gör även stress, som bl a påverkar slemhinnan i mag- och tarmkanalen negativt. En frisk slemhinnan är viktig för de godartade bakteriernas överlevnad. Även dagens “överdrivna” hygien anses rubba tarmfloran.