Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Kategori: Näringslära (Sida 2 av 2)

Hur ofta är det normalt att bajsa?

I vår kultur har magens funktion och dess restprodukter i många år varit ett rätt så tabubelagt ämne. Under de senaste åren har detta dock delvis börjat förändras. Det har nu blivit vanligare att man uppmärksammar olika magbesvär såsom ont i magen, uppsvälldhet, gaser, diarre och förstoppning. Andelen personer som diagnostiseras med olika magbesvär, t ex IBS, har även ökat betydligt under de senaste åren.

Givetvis finns individuella skillnader, men det framhålls att om man har en väl fungerande matspjälkning borde man bajsa 1-2 gånger per dag. Vanligen tar det mellan ett halvt och två dygn för maten att ta sig genom hela matspjälkningssystemet. Både en för snabb och en för långsam passage kan vara skadlig för kroppen. Tar sig maten igenom för snabbt hinner kroppen inte absorbera tillräckligt med viktiga näringsämnen. Om det däremot tar för länge för maten att passera genom matspjälkningssystemet börjar kroppen ta upp en del av de restprodukter som den egentligen borde göra sig av med.

Man kan själv till viss del påverka när man tömmer tarmen. Det är dock inte bra att ”hålla sig” för ofta och/eller för länge. Mer om detta i nästa inlägg.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

 

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

 

Därför bör man tugga sin smoothie

Ibland framhålls det att man borde tugga sin smoothie. Men var beror detta egentligen på?

Matspjälkningen är ett komplicerat system som består av många olika delar som påverkar varandra. Tuggandet är en mycket viktig del i början av matspjälkningen. Genom tuggandet påbörjas nedbrytningen av maten. Dessutom förbereder tuggandet olika delar senare i matspjälkningssystemet på att mat är på väg.

När maten tuggas bryts den ner i mindre bitar. Det här kallas ibland för mekanisk nedbrytning. Förutom den mekaniska nedbrytningen inleds även en kemisk nedbrytning när man tuggar maten. Det beror på att tuggandet frigör saliv som bl a innehåller ett enzym som kallas amylas. Detta enzym börjar kemiskt bryta ner en del av kolhydraterna redan i munnen. Denna kemiska nedbrytning av kolhydrater i munnen är orsaken till att stärkelserik mat börjar smaka sött om man tuggar den tillräckligt länge.

Iom att tuggandet både bryter ner maten samt “hjälper till att starta upp” senare delar i matspjälkningssystemet anser vissa att man inte borde skippa detta skede. Till följd av det rekommenderas därför ibland att man även ska tugga mat av lösare konsistens, så som smoothies.

 

Hur ofta är det egentligen normalt att bajsa? Detta kommer att behandlas i nästa inlägg!

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

 

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Den fantastiska matspjälkningen – en fördjupning, del 2

Tarmarna är otroligt viktiga för både det fysiska och psykiska välmåendet. Dessutom är det främst i tarmarna som näringen från maten absorberas.

Detta inlägg är en fortsättning på det senaste inlägget om matspjälkningens funktion och betydelse. Senast redogjordes bl a för vad som händer i munnen och magsäcken i samband med matspjälkningen – och nu är det alltså dags för en fördjupning om vad som sker i tarmarna. Ett kortare inlägg om matspjälkningens funktion finns här.

Tolvfingertarmen
Innehållet från magsäcken skickas i små portioner vidare till tolvfingertarmen, som är den första delen av tunntarmen. I tolvfingertarmen blandas maten med galla från levern samt med bukspott från bukspottskörteln. Bukspottet innehåller bl a olika enzymer som fortsätter bryta ner kolhydraterna, proteinet och fettet. För att fettet ska kunna brytas ner behövs dock även gallsalter. Bukspottet innehåller även bikarbonat/vätekarbonat som är basiskt. Till följd av det neutraliseras ph-nivån efter den väldigt sura magsäcken. Rätt ph är viktigt för att enzymerna ska kunna bryta ner maten. Hormoner påverkar utsöndringen av både galla och bukspott.

Tunntarmen
Efter tolvfingertarmen transporteras maten vidare i tunntarmen. Den spjälkning som påbörjats i tolvfingertarmen fortsätter och när maten brutits ner tillräckligt absorberas den. Den största delen av både näringsämnen och vatten absorberas i övre delen av tunntarmen. Med hjälp av sammandragningar i musklerna (s k peristaltiska vågor) blandas innehållet i tarmen samt flyttas framåt.
För att optimera näringsupptaget är tunntarmen veckad och har tarmludd (sk villi). Orsaken till detta är att ytan ska vara så stor som möjligt. Om man vecklar ut hela tunntarmen – inklusive tarmludden – är den totala ytan upp emot 300 m2. Det är ungefär lika stort som en tennisplan. I tarmluddet finns “epitelceller” som näringsämnena tar sig igenom för att komma in i blodet för vidare transport till cellerna.
I vissa delar av tarmarna är det endast ett cellager som näringen behöver ta sig igenom för att komma in i kroppen.

Tjocktarmen
I tjocktarmen absorberas det sista av vätskan samt vissa salter. Den totala mängden vätska som behöver absorberas dagligen i matspjälkningssystemet är ca 9 liter hos en vuxen. Förutom vatten utgörs dessa 9 liter även av matspjälkningsvätskor såsom saliv, magsaft, bukspott och galla. Den största delen av vätskan har redan absorberats i tunntarmen, medan det sista (knappt en halv liter) alltså absorberas i tjocktarmen.
I tjocktarmen tillverkas K-vitamin och vitaminet B12 av bakterierna. Tjocktarmen är den del av tarmen där det finns mest bakterier. Under de senaste åren har mycket forskning presenterats som visar på viktiga samband mellan en hälsosam bakterieflora i tarmen och både fysiskt och psykiskt välmående. Du kan läsa mer om detta i Hälsodjungelns serie om tarmflorans betydelse.
De goda bakterierna i tjocktarmen göds av (kost-) fibrer. Fibrer kan nämligen inte brytas ner tidigare i matspjälkningssystemet utan tar sig hela vägen ner till tjocktarmen – där en del av dem alltså fungerar som föda för de godartade tarmbakterierna. Fibrer binder även vätska. Det ger i sin tur tjocktarmen “mer jobb”, vilket även innebär att man behöver tömma tarmen oftare.

Ändtarmen
Den avslutande delen av tjocktarmen kallas ändtarmen. Till ändtarmen kommer den del av maten som kroppen inte har lyckats spjälka eller ta upp. Detta blir avföring tillsammans med en del restprodukter, bakterier och vatten. I ändtarmen finns två ringmuskler. Den första är inte viljestyrd, men den andra kan man till viss del kontrollera. Det är därför som man till viss del själv kan påverka när man tömmer tarmen.
Det tar vanligen mellan ett halvt och två dygn för maten att passera genom matspjälkningskanalen. Både en för snabb och en för långsam passage kan påverka kroppen negativt. Detta kommer att behandlas mer i ett kommanmande inlägg. Nästa inlägg kommer däremot att berätta om varför man bör tugga sin smoothie.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

 

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Den fantastiska matspjälkningen – en fördjupning, del 1

“Du är inte vad du äter – du är vad din kropp kan ta upp.” Enligt denna devis räcker det alltså inte med att äta nyttig och näringsrik mat för att må bra. Kroppen måste även kunna bearbeta och absorbera näringen. För att kroppen ska kunna göra det krävs i sin tur att matspjälkningen fungerar bra.

Det senaste inlägget var en lite kortare översikt över hur matspjälkningen fungerar. För den som vill lära sig mer om detta ämne kommer här första delen av en fördjupning.

Förutom vatten innehåller maten proteiner, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Alla dessa näringsämnen är viktiga för olika funktioner i kroppen. För att cellerna ska kunna tillgodogöra sig den näring de behöver krävs både att man äter mat som innehåller tillräckligt med näring – samt att kroppen klarar av att ta upp denna näring.

Det är genom matspjälkningssystemet som maten både bryts ner samt absorberas. Proteinerna, kolhydraterna och fetterna i maten måste brytas ner i mindre beståndsdelar innan kroppen kan absorbera dem. Även vissa vitaminer och mineraler måste bearbetas innan kroppen kan tillgodogöra sig dem.

Matspjälkningskanalen kan ses som ett långt rör och består av munnen, svalget, matstrupen, magsäcken, tunntarmen (vars första del kallas tolvfingertarmen) och tjocktarmen – inklusive ändtarmen. Matspjälkningskanalen anses ibland vara utsidan av kroppen – och det är främst i tarmarna som näringen absorberas. I tarmarna är det endast ett cellager som skiljer insidan av tarmen (dvs utsidan av kroppen) från insidan av kroppen.

Till matspjälkningssystemet hör även vissa körtlar som utsöndrar vätskor, vilka hjälper till med matspjälkningen. Exempel på dessa är körtlar är spottkörtlar, bukspottkörteln, levern och gallblåsan.

Munnen

Matspjälkningssystemet börjar aktiveras redan när man tänker på mat eller känner doften/smaken av mat. Själva nedbrytningen inleds dock i munnen där maten tuggas och blandas med saliv. Tungan hjälper till att skyffla runt maten så att allt blir tuggat. Saliv utsöndras från spottkörtlarna och blandas med maten i samband med tuggandet. Saliven innehåller bl a enzymet amylas som kemiskt börjar bryta ner stärkelse ( dvs en viss sorts kolhydrater). Tuggar man tillräckligt länge på stärkelserik mat bryts alltså stärkelsen ner till sockerarter redan i munnen. Detta är förklaringen till att t ex grovt, osötat bröd börjar smaka sött när man tuggar det tillräckligt länge.

Magsäcken

Maten fortsätter sedan via svalget och matstrupen ner i magsäcken. Här knådas maten och blandas med magsaft. Medan kolhydraterna började brytas ner kemiskt redan i munnen, finns det i magsaften enzymer som på liknande sätt börjar bryta ner proteinerna och fettet.

I magsaften finns även saltsyra, som gör miljön i magsäcken väldigt sur (pH 1-2). Den sura miljön innebär att många bakterier (som skulle kunna vara skadliga senare under matspjälkningen) dör. Ett slem skyddar hinnan av magsäcken från den sura miljön.

 

Nästa inlägg kommer att handla om tarmarnas betydelse för matspjälkningen och absorberingen av näringsämnen. Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

De kommande inläggen i denna serie kommer bl a att besvara frågorna varför man bör tugga sin smoothie och varför man ofta måste gå på toaletten efter frukosten.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här!

 

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

 

Den fantastiska matspjälkningen – en överblick

Maten innehåller vanligen många olika näringsämnen som kroppen behöver för att fungera bra. För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig näringen krävs dock att matspjälkningssystemet fungerar bra. Först måste maten nämligen brytas ner för att sedan kunna tas upp av kroppen.

Matspjälkningskanalen kan beskrivas som ett långt rör som består av munnen, svalget, matstrupen, magsäcken, tunntarmen (vars första del kallas tolvfingertarmen) och tjocktarmen – inklusive ändtarmen. Detta rör ses ibland som utsidan av kroppen. I tarmarna är det endast ett cellager som skiljer insidan av tarmen (som alltså anses vara utsidan av kroppen) från insidan av kroppen.

Till matspjälkningssystemet hör även vissa körtlar som hjälper till med matspjälkningen genom att t ex utsöndra olika matspjälkningsvätskor . Exempel på dessa är spottkörtlar, bukspottkörteln, levern och gallblåsan.

Kortfattat kan matspjälkningen beskrivas så här. Sönderdelningen av maten börjar redan i munnen iom att maten tuggas. I samband med att maten tuggas utsöndras även saliv som hjälper till att bryta ner maten. Kolhydraterna börjat kemiskt brytas ner redan i munnen av enzymer i saliven. Maten transporteras sedan vidare till magsäcken, där den knådas och blandas med magsaft. I magsäcken börjar även fetter och proteiner bryts ner med hjälp av av enzymer. Nedbrytningen av kolhydrater, fetter och proteiner fortsätter sedan i tarmarna – igen med hjälp av olika enzymer. När maten sedan brytits ner tillräckligt absorberas den genom tarmväggen. Näringen transporteras sedan med blodet till cellerna. För att kunna absorbera så mycket näring som möjligt är tarmen veckad och har tarmludd. Till följd av detta är tarmens totala yta nästan lika stor som en tennisplan. Bakterierna i tarmarna har visat sig vara av stor betydelse för både det fysiska och psykiska välmåendet. Du kan läsa mer om detta här.

Det tar ca 1 dygn för maten att passera genom matspjälkningskanalen. Det som kroppen inte har lyckats spjälka och ta upp blir avföring tillsammans med bl a restprodukter och slem.

Det här var en kort översikt av matspjälkningen. Nästa inlägg kommer att erbjuda en fördjupning av detta område.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse. För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här!

 

Källor:

Föreläsningar om matspjälkningen med Agne Paulsson. Del 1-13. Publicerad på Youtube i december 2016, https://www.youtube.com/watch?v=2DDkBRFLa40&t=3s

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Du är inte vad du äter – du är vad din kropp kan ta upp

De flesta har hört uttrycket “Du är vad du äter”. Under de senaste åren har denna devis dock allt oftare börjat ersättas med “Du är vad din kropp kan ta upp”. Orsaken till detta är att det är viktigt att kroppen klarar av att absorbera tillräckligt med näring ur maten för att man ska må både fysiskt och psykiskt bra. För att kroppen ska kunna ta upp all den näring den behöver är det i sin tur viktigt att matspjälkningen fungerar bra.

Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och betydelse innehåller flera översikter och fördjupningar. Dessutom besvaras bl a frågorna “varför bör man tugga sin smoothie” samt “hur ofta det är normalt att bajsa”. Även stressens negativa betydelse för matspjälkningen behandlas.

De övriga inläggen i serien hittar du här!

 

För att vara säker på att inte missa de kommande inläggen kan du börja prenumerera på blogginläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

Är du intresserad av tarmflorans betydelse för välmåendet kan du fördjupa dig i det här.

 

Nyare inlägg »

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑