Hälsodjungeln

Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Kategori: Kost (Sida 1 av 2)

”Dirty dozen” and ”Clean fifteen” 2018

10 juli, 2018 /

Vilka frukter och grönsaker innehållet mest – respektive minst – bekämpningsmedel? Nedan hittat du årets listor!

Andelen bekämpningsmedel och gifter kan variera väldigt mycket i olika sorters icke-ekologiska frukter och grönsaker. Till följd av detta sammanställer Environmental Working Group (EWG) årligen listor över de “renaste” och “smutsigaste” icke-ekologiska frukterna och grönsakerna.

Dirty dozen listar de tolv icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest kemikalier och andra gifter. Clean fifteen däremot listar de 15 “renaste” icke-ekologiska frukterna och grönsakerna, dvs de som innehåller minst bekämpningsmedel och gifter.

Få och små förändringar jämfört med i fjol
Listorna påminner mycket om fjolårets listor. Jordgubbar toppar fortfarande Dirty dozen. Listan innehåller samma frukter och grönsaker som i fjol och de flesta återfinns tom på samma plats. Den största förändringen är att vindruvor har seglat upp från åttonde till femte plats.

Även årets Clean fifteen påminner mycket om fjolårets. Högst upp på listan i år hittas dock avokado som bytt andraplatsen med majs, som i fjol toppade listan. Annars är det inte några förändringar på listan förutom att blomkål ersatt grapefrukt på 15:onde plats.

Fortfarande uppmanar EWG att man (iaf i USA) bör köpa ekologisk majs, papaya och squash trots att dessa finns med på Clean fifteen. Orsaken är att dessa kan vara genmanipulerade.

 

Dirty Dozen 2018 – de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningsmedel

1. Jordgubbar
2. Spenat
3. Nektariner
4. Äppel
5. Vindruvor
6. Persikor
7. Körsbär
8. Päron
9. Tomater
10. Selleri
11. Potatis
12. Paprika
Bonusplats: Chilipeppar

 

Clean Fifteen – de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller minst bekämpningsmedel

1. Avokado
2. Majs*
3. Ananas
4. Kål
5. Lök
6. Sötärter
7. Papaya*
8. Sparris
9. Mango
10. Aubergine
11. Honungsmelon
12. Kiwi
13. Cantaloupe/Nätmelon
14. Blomkål
15. Broccoli

* EWG varnar för att dessa grönsaker och frukter kan vara framställda via GMO (i alla fall i USA). Till följd av detta råder EWG konsumenter att ändå köpa dessa ekologiska ifall man vill undvika risken för GMO.

Undersökningen är genomförd i USA men förhållandena anses vara likartade i andra länder.

 

Här hittar du de senare årens listor!

 

Källa:

https://www.ewg.org/foodnews

Överkänslighet, allergi eller intolerans – är det egentligen någon skillnad?

15 maj, 2018 /

Orden allergi, intolerans och överkänslighet används ofta som synonymer. I det här inlägget – som är en fortsättning på det senaste inlägget – kommer du att få fördjupa dig i skillnaderna mellan dessa begrepp. 

Det finns flera olika sorters överkänsligheter mot livsmedel. Oftast delas matöverkänsligheter in i två olika grupper: allergiska och icke-allergiska reaktioner. Ibland används termerna allergier och intoleranser. I praktiken är dock denna indelning inte alltid helt tydlig.

Kortfattat kan överkänslighet beskrivas som ett samlingsbegreppet som innefattar alla reaktioner på livsmedel, alltså både allergier och intoleranser.

Att man utvecklar allergi kan beskrivas som att kroppens normala försvar inte fungerar som det ska.  Isådana fall uppfattar immunförsvaret vissa ämnen som främmande och reagerar på dem. Vid akuta allergiska reaktioner aktiveras vanligen så kallade IgE antikroppar. Symtomen brukar då visa sig  nästan direkt (inom två timmar).  Det är denna sorts allergiska reaktioner som kan vara livshotande. Jordnötter är exempel på ett livsmedel som på detta sätt kan utlösa livshotande reaktioner hos känsliga personer.

Immunförsvaret kan dock även reagera genom att bilda andra antikroppar, t ex  IgA och IgG. Vid dessa reaktioner  kan symtomen komma betydligt senare. Ibland kan det dröja upp till tre dygn innan symtomen visar sig, vilket kan leda till att det kan vara svårt att koppla ihop en sådan överkänslighet med symtomen. 

Olika personer kan reagera på olika sätt på samma livsmedel. Vanliga allergisymtom är illamående, ont i magen, diarré, hudutslag och andningssvårigheter. En del kan även drabbas av klåda, rinnande ögon och snuva. 

Gemensamt för alla reaktioner där immunförsvaret är inblandat är att reaktioner uppstår mot proteiner i livsmedlet. Man kan alltså reagera mot all mat som innehåller proteiner. De vanligaste är att man är allergisk mot mjölk, ägg, fisk, skaldjur, vete, soja, jordnötter och trädnötter (t ex mandel, cashew och paranötter). Dessa livsmedel står för  90 % av alla matallergier.

Exempel på icke-allergiska reaktioner är intoleranser. I dessa fall aktiveras inte immunförsvaret. Istället kan det t ex handla om enzymbrist, såsom vid laktosintolerans. Då saknas enzymet laktas som behövs för att bryta ner mjölksockret (laktos). Exempel på symtom på att man är intolerant mot ett livsmedel är hudutslag, klåda, ont i magen, uppsvälld buk, diarre eller förstoppning.

Under de senaste åren har olika uteslutningsdieter (s k elimineringsdieter) blivit allt vanligare. De innebär att man under en period utesluter ett eller flera av de livsmedel som det är vanligt att man är överkänslig mot. Därefter återintroducerar man livsmedlen/livsmedlet och är noga med att observera eventuella symtom.

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Matallergi/

Varför blir man överkänslig mot vissa livsmedel?

30 april, 2018 /

Livsmedelsöverkänsligheter har börjat uppmärksammas allt mer under de senaste åren.  Men vad är det egentligen?

Det finns olika sorters överkänsligheter och man kan i princip vara överkänslig mot alla livsmedel. Olika överkänsligheter visar sig dock på olika sätt . Dessutom kan olika individer reagera på olika sätt – på samma livsmedel.

Det är rätt vanligt att man är överkänslig mot något livsmedel. Exakt hur vanligt vet man dock inte. Enligt svenska livsmedelsverket är ca 15 % av befolkningen överkänslig mot något livsmedel. I andra källor framkommer att siffran kan vara så hög som 30%.

“Att ett livsmedel är näringsmässigt bra innebär inte automatiskt att alla kan äta det utan problem.”                          

Ulla Johansson (2014)

Man kan bli överkänslig i alla åldrar. En vuxen person kan börja reagera på ett livsmedel som man har ätit hela livet. Allergier är dock vanligast hos barn och kan i många fall växa bort. Intoleranser som beror på enzymbrist (t ex laktosintolerans) växer dock inte bort.

Man vet inte helt säkert varför vissa börjar reagera på specifika livsmedel. Arvsanlag anses spela roll, men även miljön är av betydelse. Både livsstil och matvanor kan alltså påverka om man utvecklar överkänslighet eller inte.

På senare år har forskare även börjat framhålla att den ökade användningen av olika kemikalier samt problem med tarmslemhinnan (s k läckande tarm) kan vara  bidragande orsaker. 

 

I Hälsodjungelns nästa inlägg kommer du att få fördjupa dig i skillnaderna mellan begreppen överkänslighet, allergi och intolerans.

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Matallergi/

Därför förstörs vitamin C lätt vid tillagning

5 april, 2018 /

Vitamin C är värme- och syrekänsligt. Det förstörs därför lätt vid upphettning. Speciellt kombinationen av syre och värme minskar mängden vitamin C i livsmedel. Till följd av detta rekommenderas att man äter livsmedel som är rika på vitamin C råa.

Om man vill koka livsmedel som innehåller mycket vitamin C kan man minska ”förlusten” av vitaminet genom att lägga det vitamin C-rika livsmedelet i kokande vatten. Då har syret redan hunnit “avdunsta” vid uppkokningen. För att ytterligare minska den mängd vitamin C som “försvinner” vid tillagning av maten kan man använd lock på kastrullen samt ta tillvara på kokvattnet. Men som sagt, mest vitamin C finns kvar i frukter, bär, och grönsaker om man  äter dem råa.

Vitamin C-rika livsmedel bör lagras mörkt och svalt. Nedfrysning anses vara en bra förvaringsmetod iom att relativt små mängder av denna vitamin då går förlorade.

 

Tips: Här hittar du Hälsodjungelns alla inlägg om vitamin C!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/

Nordiska Naringsrekommandationer 2012,https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Anding, Roberta H (2009) Nutrition Made Clear. The Great Courses.

Hur täcker man sitt dagliga behov av vitamin C?

23 mars, 2018 /

Hur mycket vitamin C man behöver varierar mellan olika individer. Behovet påverkas av bl a ålder och kön.

Det rekommenderade dagliga intaget enligt svenska livsmedelsverket är 75 milligram för friska vuxna. Barn behöver lite mindre, medan både ammande och gravida kvinnor rekommenderas något mer.

Det rekommenderade dagliga intaget är dock en generalisering och utgår från friska individer. Det finns dock många olika faktorer som påverkar en enskild individs behov. En del individer kan av olika anledningar behöva mer än det dubbla rekommenderade dagsintaget. Rökning och p-piller är två faktorer som ökar ens behov av vitamin C. Behovet ökar även vid t ex operationer och sårläkning samt vid infektioner, såsom feber. Ett tillräckligt stort intag av detta vitamin kan dessutom förbättra ens motståndskraft mot vissa sjukdomar iom att vitamin C stärker immunförsvaret.

För att uppnå det rekommenderade dagliga intaget för en frisk vuxen kan man t ex äta en tredjedels rå paprika, 100 gr rå broccoli eller en stor apelsin.

Vitamin C finns i de flesta frukter, bär, grönsaker och rotfrukter. Ungefär 90 % av ens intag kommer från  just dessa källor.  Mängden vitamin C varierar dock mycket mellan olika frukter, bär, grönsaker och rotfrukter. Potatis ses ibland som en viktig källa. Egentligen innehåller potatis förhållandevis  lite vitamin C, men i och med att man ofta äter mycket potatis i Norden är den en viktig källa. För en vuxen frisk individ ligger som sagt det rekommenderade dagsintaget på 75 milligram. För att uppnå detta kan man t ex äta en tredjedels rå paprika, 100 gr rå broccoli eller en stor apelsin.

Det är ovanligt att man drabbas av brist på vitamin C i västvärlden – i alla fall om man äter en varierad kost som innehåller råa frukter, bär och grönsaker. Symtom på lindrig brist är t ex allmän trötthet och svaghet, lättirritabilitet samt försämrad sårläkning. C-vitaminbrist hos barn kan leda till försämrad tandutveckling pga att detta vitamin behövs vid bildningen av tandbenet. “Total brist på vitamin C” är orsaken till skörbjugg, som tidigare ofta drabbade sjömän som åt en kost som var väldigt fattig på vitamin C.

Det är även ovanligt att man överdoserar vitamin C. En risk för överdosering är dock om man tar stora mängder kosttillskott. Överdosering kan bl a leda till att magens slemhinnor blir irriterade. Ett mycket högt intag kan även öka risken för njursten.

Vitamin C förstörs lätt vid tillagning. I nästa inlägg får du möjligheten att fördjupa dig i detta.

 

Tips: Här hittar du Hälsodjungelns alla inlägg om vitamin C!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/

Nordiska Naringsrekommandationer 2012, https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Anding, Roberta H (2009) Nutrition Made Clear. The Great Courses.

Vitamin C – viktigt för annat än bara vid förkylning

13 mars, 2018 /

Så här i förkylningstider hör man ofta att man borde äta mer vitamin C. Det är ett bra råd iom att kroppens behov av C vitamin ökar vid infektioner. Dessutom kan ett tillräckligt stort intag av detta vitamin förbättra ens motståndskraft mot vissa sjukdomar.

Men vitamin C (som även kallas askorbinsyra) är inte enbart viktigt när man är förkyld. Detta vitamin hittas nämligen i kroppens alla vävnader och kroppen kan inte själv tillverka det. Till följd av detta – samt pga att vitamin C är vattenlösligt och därmed inte lagras i kroppen under längre perioder – är det viktigt att man regelbundet äter tillräckligt av detta vitamin.

Vitamin C är viktigt  för t ex  hypofysen, bukspottskörteln, mjälten, levern, benmärgen, lymfan och njurarna. Det är även nödvändigt t ex vid bildning av kollagen, som är en stödjevävnad som finns i t ex huden, tänderna och benstommen. Vitamin C behövs även för att kroppen ska kunna omvandla kolesterol till gallsalter. Dessutom hjälper vitaminet kroppen att det bättre absorbera järn. Studier har även visat att vitamin C kan motverka bildningen av cancerframkallande nitrosaminer samt att det stärker immunförsvaret.

Vitamin C är även en antioxidant. Detta är en orsak till att askorbinsyra används som konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin.

I nästa inlägg får du veta hur många apelsiner – eller hur mycket broccoli – du behöver äta för att täcka ditt dagliga C-vitaminbehov.

 

Tips: Här hittar du Hälsodjungelns alla inlägg om vitamin C!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/

Nordiska Naringsrekommandationer 2012, https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Anding, Roberta H (2009) Nutrition Made Clear. The Great Courses.

Så skyddas din kropp av antioxidanter

10 juli, 2017 /

Det framhålls ofta att antioxidanter är viktiga för att man ska hålla sig frisk och må bra. Men på vilket sätt hjälper antioxidanter egentligen kroppen att må bra?

Antioxidanter behövs för att kroppen ska kunna ta hand om överskottet av fria radikaler. Fria radikaler bildas i samband med att syre omsätts i kroppen. Detta kallas även oxidativ stress och är något naturligt som sker i kroppen. Ett överskott av fria radikaler kan dock skada kroppen på flera olika sätt, t ex genom att påskynda åldrandet av cellen. Studier visar även på samband mellan ett överskott av fria radikaler och en mängd olika sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och benskörhet. Dessutom har man hittat samband mellan hög oxidativ stress och kronisk inflammation, som anses vara en bidragande faktor till många sjukdomar.

Mängden fria radikaler ökar bl a när kroppen utsätts för stress – t ex hög mental stress eller hård träning. Även joniserande strålning och miljögifter kan öka mängden fria radikaler.

Antioxidanter hjälper som sagt kroppen att ta hand om överskottet av fria radikaler. Det finns flera olika ämnen som fungerar som antioxidanter. Några exempel är vitamin E, C och A samt selen. Även så kallade bioaktiva ämnen i maten fungerar som antioxidanter.

Livsmedel som är rika på antioxidanter är bl a grönsaker, frukt och bär. Även kaffe och (speciellt grönt) te innehåller antioxidanter.

 

Källor:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/antioxidanter

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

”Dirty dozen” och ”Clean fifteen” 2017

11 maj, 2017 /

Andelen bekämpningsmedel och gifter kan variera stort i olika sorters icke-ekologiska frukter och grönsaker. Till följd av detta sammanställer Environmental Working Group (EWG) årligen listor över de “renaste” och “smutsigaste” icke-ekologiska frukterna och grönsakerna. Listorna för 2017 hittar du nedan.

“Dirty dozen” listar de tolv icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest kemikalier och andra gifter. “Clean fifteen” däremot listar de 15 “renaste” icke-ekologiska frukterna och grönsakerna, dvs de som innehåller minst bekämpningsmedel och gifter.

En del förändringar har skett jämfört med listorna för 2016. Jordgubbar toppar fortfarande “Dirty dozen”, men ny på andraplatsen är spenat. I år toppar majs “Clean Fifteen”. Trots detta uppmanar EWG att man (iaf i USA) bör köpa ekologisk majs, papaya och squash om man vill undvika risken att den är genmanipulerad.

 

Dirty Dozen 2017 – de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningsmedel

1. Jordgubbar
2. Spenat
3. Nektariner
4. Äppel
5. Persikor
6. Päron
7. Körsbär
8. Vindruvor
9. Selleri
10. Tomater
11. Paprika
12. Potatis
Bonusplats: Chilipeppar

 

Clean Fifteen – de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller minst bekämpningsmedel

1. Majs*
2. Avakado
3. Ananas
4. Kål
5. Lök
6. Sötärter
7. Papaya*
8. Sparris
9. Mango
10. Aubergine
11. Honungsmelon
12. Kiwi
13. Cantaloupe/Nätmelon
14. Blomkål
15. Grapefrukt

 

* EWG varnar för att dessa grönsaker och frukter kan vara framställda via GMO (i alla fall i USA). Till följd av detta råder EWG konsumenter att ändå köpa dessa ekologiska ifall man vill undvika risken för GMO.

 

EWG är en amerikansk icke-vinstdrivande organisation. Undersökningen är genomförd i USA.

 

Källa:

https://www.ewg.org/foodnews

“Dirty dozen” och “Clean fifteen” 2016

18 januari, 2017 /

Mängden bekämpningsmedel och gifter kan variera stort i olika sorters icke-ekologiska frukter och grönsaker. Till följd av detta har Environmental Working Group, EWG (en amerikansk icke-vinstdrivande organisation) testat kemikalienivåerna i olika konventionellt odlade frukter och grönsaker.

Utgående från resultaten har EWG under de senaste åren utformat två listor som kallas “Dirty  dozen” och “Clean fifteen”. Med på listan “Dirty dozen” är de tolv icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest kemikalier. “Clean fifteen” däremot listar de 15 “renaste” icke-ekologiska frukterna och grönsakerna, dvs de som innehåller minst bekämpningsmedel och gifter. Listorna har uppdaterats under de senaste åren och nedan är versionerna för 2016.

 

DIRTY DOZEN 2016

– de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller mest bekämpningsmedel

  1. Jordgubbar
  2. Äpple
  3. Nektarin
  4. Persika
  5. Selleri
  6. Vindruvor
  7. Körsbär
  8. Spenat
  9. Tomat
  10. Paprika
  11. Körsbärstomat
  12. Gurka

 

CLEAN FIFTEEN 2016

– de icke-ekologiska frukter och grönsaker som innehåller minst bekämpningsmedel

  1. Avokado
  2. Majs
  3. Ananas
  4. Vitkål
  5. Luktärtor
  6. Lök
  7. Sparris
  8. Mango
  9. Papaya
  10. Kiwi
  11. Aubergine
  12. Honungsmelon
  13. Grapefrukt
  14. Cantaloupe
  15. Blomkål

 

Undersökningen är genomförd i USA.

 

Källor:

https://www.ewg.org/foodnews/summary.php

https://www.ewg.org/foodnews/clean_fifteen_list.php

https://www.ewg.org/foodnews/dirty_dozen_list.php

Är lingon ett ”nytt” superbär?

6 november, 2016 /

Açaibär och blåbär är några av de bär som framhållits som superbär. Nu utmanas de dock av lingonen.

Lingonets hälsoeffekter blev ett överraskande resultat i en studie vid Lunds universitet. I studien framkom att lingon hjälper till att hålla vikten samt ger stabilare blodsocker och lägre kolesterolvärde. Dessutom avhjälper lingon inflammation i kroppen.

I studien undersöktes möss som lätt lägger på sig fett. Dessa möss anses kunna jämföras med människor som lider av övervikt och är i riskzonen för diabetes. Merparten av mössen i studien fick högfettkost, men en del fick även fettsnål kost. Mössen delades sedan in i grupper, vars föda kompletterades med olika bär.

Förutom lingon undersöktes flera andra bär, t ex svarta vinbär, blåbär, hallon och açaibär. Lingonen visade helt klart bäst resultat i denna studie. Även svarta vinbär och blåbär visade bra resultat, men det gjorde inte açaibäret. De möss som åt açaibären gick upp i vikt och utvecklade fettlever.

Lingonets goda egenskaper tros bero på bärets höga innehåll av polyfenoler, som är det som ger frukter, bär och grönsaker sin färg, doft och smak. Polyfenoler anses ha flera hälsobringande effekter. Forskarna har fortsatt undersöka om lingon även är lika hälsosamma för människor.

Förra veckan skrev jag allmänt om superfoods. Du hittar det inlägget här.

 

Källor:

https://www.hindawi.com/journals/jnme/2014/403041/

http://www.med.lu.se/nyheter/140123_lingon

http://www.food-health-science.lu.se/article/lingon-gor-gott

« Äldre inlägg

Prenumerera på blogginlägg via e-mail

Ange din e-mailadress för att prenumerera på nya blogginlägg

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders Noren — Upp ↑