Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Kategori: Intervjuer

“Magproblem är ett stort problem – både för den enskilda och samhället.”

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bodil Ohlsson

 

Allt fler lider av magproblem och diagnosen IBS blir allt vanligare. Under de senaste åren har forskning dock visat att IBS troligen inte endast är en sjukdom. En som forskat om detta är Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

 

Kan du berätta om din forskning, Bodil?

”Det är en stor andel av befolkningen, ca 10-15%, som har oklara magbesvär i form av smärta, uppblåsthet och diarré eller förstoppning. Vi tror att dessa besvär representerar en lång rad olika sjukdomar. Just nu försöker vi hitta undergrupper till detta, och dela in besvären i mindre grupper med likartade besvär och orsakssammanhang. Vi gör detta för att kunna komma längre inom forskningen och för att kunna rikta behandlingen.”

“Jag har i många år forskat kring hur olika hormoner påverkar magtarmkanalen. Jag har beskrivit hur oxytocin finns i magtarmkanalen och hur detta hormon minskar buksmärtor och har en lugnande, anti-depressiv effekt. Det påverkar även motoriken i magtarmkanalen. Vidare har jag kartlagt att även gonadotropin-releasing hormone (GnRH) finns i magen och att det finns receptorer för hormonet luteinizing hormone (LH) i tarmen. Alla dessa hormoner har betydelse för magtarmkanalens funktion och upplevelse av smärta, men det återstår mycket för att veta exakt hur det påverkar oss, och hur vi ska kunna använda dessa hormoner kliniskt i vardagen för att lindra symtom. Oxytocin t ex finns bara i kortverkande nässpray, då det är ett protein som bryts ned i magen. Vidare har jag undersökt livsstilsfaktorer och dess effekt på magtarmkanalen.”

Varför anser du att det här är ett viktigt forskningsområde?

“Eftersom så många som 10-15% i befolkningen har besvär med magen är det ett stort problem både för den enskilde och samhället. Det är mest kvinnor som har besvär, och de har mest besvär i unga år.”

 

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Vi har sett att man själv kan påverka vissa saker som ger magbesvär. Exempelvis så leder fysisk aktivitet och regelbunden måltidsordning till mindre magbesvär. Även rökstopp förbättrar magen. Sådana saker som vi kan påverka med enkla medel är ju viktigt, istället för att medicinera med olika läkemedel.”

“Om vi kan beskriva undergrupper till de olika magbesvären, så kan man även rikta behandlingen så den blir mer effektiv, och att rätt patient får rätt behandling.”

 

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Det man kan göra själv är att äta ordentligt med vanlig mat. Regelbundna måltider. Motionera regelbundet och inte röka. Man behöver inte ha en särskild diet. Man kan prova med mindre kolhydrater och undvika svårsmält mat, men det behöver inte annars vara någon särskild diet. Det är också viktigt att ta sig tid till att gå på toaletten när man har behov av det.”

“Även om man har magtarmbesvär är det viktigt att försöka leva ett normalt liv, och inte låta besvären ta överhanden så att man blir begränsad i sitt liv.”

 

Den här intervjun ingår i Hälsodjungelns serie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden. Tidigare har intervjun “Vi måste göra något radikalt – att ta kål på bakterier med antibiotika hjälpte inte”” med Bengt Jeppsson publicerats.

Mer information om Bodil Ohlsson hittar du här och fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet finns här!

“Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte”

Aktuell hälsoforskning

Intervju med Bengt Jeppsson

 

Idag är det dags för den första delen i Hälsodjungelns nya bloggserie “Aktuell Hälsoforskning”. I denna serie intervjuas forskare som specialiserat sig inom hälsorelaterade områden.

 

Det forskas som aldrig förr om tarmens betydelse för vårt välmående.  För Bengt Jeppsson däremot är detta inte ett nytt forskningsområde. Han är professor emeritus och tidigare överläkare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet – och hans forskning om tarmbakteriernas betydelse inleddes redan för flera årtionden sedan.

 

Kan du berätta om din forskning om tarmens betydelse för vårt välmående?

“Vårt intresse för tarmfloran började då man på 80-talet observerade att patienter, som låg på intensivvårdsavdelning med sviktande funktion i många organ, dog i en bild av blodförgiftning trots antibiotikabehandling. Många forskare kämpade med detta – så även vi. Det fanns goda bevis för att de bakterier som orsakade blodförgiftningen hade sitt ursprung i magtarmkanalen. Vi var tvungna att göra något radikalt – att ta kål på bakterierna med antibiotika hjälpte inte. Låt oss därför göra tvärtemot – tillföra bakterier i stället. Vi använde nyttiga bakterier – t ex mjölksyrebakterier – laktobaciller. Sådana fanns i livsmedelsprodukter, t ex yoghurt och filmjölk.”

“Alla dessa bakteriestammar var dåligt karakteriserade. Vi började därför att under många år försöka karakterisera halten av och vilka laktobaciller som finns på en frisk tarmslemhinna. De skall normalt finnas där, med undertrycks av antibiotikabehandling, dålig kost, stress och många andra saker i vårt sätt att leva.”

“Efter 10 års arbete fann vi att vissa laktobaciller finns i hög halt på friska tarmar. Vi testade att tillföra bakterier som dryck och trots mot vad många menade då – och även idag – kunde vissa laktobaciller överleva passagen igenom magtarmkanalen och etablera sig. Bäst var bakterien Lactobacillus plantarum, som vi arbetade vidare med . Den finns i Proviva och Probimage mm. Vi har i många kontrollerade studier visat att genom att öka sitt intag av dessa bakterier kan man återställa en rubbad balans bland tarmbakterierna. På detta sätt kan en ökad mängd sjukdomsalstrande bakterier undertryckas och samtidigt stärks tarmslemhinnan och inflammationen i tarmen minskas.“

 

På vilket sätt kan din forskning hjälpa allmänheten till bättre hälsa?

“Ökad inflammation är en viktig komponent i de sjukdomar som drabbar oss idag – t ex hjärtkärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, kroniska tarminflammationer, MS, allergier och många fler. Inflammation skapas ofta i tarmen genom att bakteriefloran är rubbad med en överväxt att bakteriegrupper som ger inflammation. Stress ger en ökad inflammation och rubbad tarmflora.”

 

Vad är enligt resultaten från din forskning det viktigaste som man kan göra för att förbättra sin (tarm-) hälsa?

“Genom att äta en balanserad kost med mycket fiber (mat för bakterier) kan man hålla tarmfloran i balans och må bra. Om detta inte fungerar (som t ex vid kostomläggning, antibiotikabehandling och utlandsresor) kan man återställa balans i en rubbad tarmflora genom att äta levande nyttiga bakterier. Detta har vi gjort i alla tider genom att förjäsa mat (surkål, sill, ost) och bevara hållbarheten. Detta gör vi inte längre idag och får då i oss mindre antal levande bakterier än vad våra föregångare fick.”

“Detta var en kort introduktion till ett mycket spännande forskningsfält, som är i en mycket intensiv fas just nu”.

 

Mer information om Bengt Jeppsons forskning hittar du här och här kan du lyssna på ett poddavsnitt när han berättar om tarmbakteriernas betydelse.

 

Fler inlägg om tarmflorans betydelse för välmåendet hittar du här!

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑