Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: Geners påverkan

Yoga och meditation påverkar generna positivt

Yoga och meditation verkar kunna minska risken för flera vanliga välfärdssjukdomar. Orsaken till detta är att dessa aktiviteter påverkar hur generna uttrycker sig.

I en ny studie undersökte brittiska forskare hur olika aktiviteter, såsom yoga, meditation, andningsövningar, qigong och tai chi påverkar generna. I studien utgick man från 18 tidigare publicerade studier, som totalt inkluderade 846 personer.

Enligt studien verkar alla dessa aktiviteter ha en positiv inverkan på generna. Studien visar att aktiviteterna verkar kunna motverka kronisk inflammation i kroppen till följd av hur de påverkar genernas uttryckssätt. Kronisk inflammation anses idag vara en betydande orsak till flera av de vanligaste välfärdssjukdomarna.

Under de senaste åren har intresset för epigenetik ökat. Epigenetik kan beskrivas som länken mellan arvets och miljöns betydelse för vilka egenskaper och sjukdomar man utvecklar. Lite förenklat kan man säga att epigenetik handlar om vilken information i generna som aktiveras och vilken som “stängs av”. Epigenetiska förändringar sker under hela livet och beror bl a på åldrande och miljöpåverkan. Även livsstilen har visat sig ha stor betydelse för vilka gener som aktiveras eller “stängas av”.

Enligt den nya studien verkar så lite som 15 minuters utövning av aktiviteterna ovan kunna påverka generna positivt – och därmed minska risken för flera vanliga välfärdssjukdomar, bl a depression.

 

Källa:

Buric, I., Farias M., Jong J., Mee, C. Brazil I. (2017) What Is the Molecular Signature of Mind–Body Interventions? A Systematic Review of Gene Expression Changes Induced by Meditation and Related Practices. Frontiers in Immunology, 16 June 2017, http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fimmu.2017.00670/full

 

Så undviker man att drabbas av den nya ”välfärdssjukdomen”

Det metabola syndromet anses vara en ny “välfärdssjukdom”. Tillståndet är dock inte någon egentlig sjukdom utan klassas snarare som en samling riskfaktorer som kan leda till bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan dock förebygga det metabola syndromet genom att leva hälsosamt.

De riskfaktorer som utgör det metabola syndromet är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Läs mer om detta här.

Man kan dock lida av det metabola syndromet under många år utan att ha några tydliga symtom. Vanligen upptäcks tillståndet genom blodtrycks- eller blodprovskontroller. I och med att det ofta kan ta länge innan tillståndet upptäcks kan kroppen dock redan ha skadats. Ett exempel på detta är att viktiga blodkärl redan kan ha blivit åderförkalkade.

Symtom på att man lider av metabolt syndrom är desamma som riskfaktorerna: övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Ju fler av dessa symtom man har desto större är risken att man lider av metabolt syndrom. Även om övervikt/bukfetma både kan vara en riskfaktor och ett symtom kan även smala personer drabbas av metabolt syndrom. Risken för att drabbas ökar om t ex typ 2-diabetes, blodfettsrubbningar och högt blodtryck förekommer i släkten. Om man misstänker att man lider av metabolt syndrom rekommenderas man kontakta sin läkare.

Det viktigaste åtgärderna för att både förebygga och behandla metabolt syndrom anses vara livsstilsförändringar. Det är viktigt att äta en sund kost som bidrar till en balanserad kroppsvikt. Även motion är viktigt både för att förebygga och vid behandling och det kan vara bra att försöka minska sin stressnivå. I vissa fall behandlas personer som drabbats av metabolt syndrom med läkemedel för något eller några av symtomen. Även att sluta röka anses vara en viktig åtgärd både för att förebygga och behandla.

 

Källor:

Carol Forsblom och Mathias Stenman (2015) Behandling och uppföljning av metabola syndromet. Finska Läkaresällskapets Handlingar. Årgång 175 Nr 1, 2015, s 20-24 (http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Handlingar115_05.pdf)

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Metabola syndromet – den nya “välfärdssjukdomen”?

Allt fler drabbas av det metabola syndromet. Detta tillstånd är dock egentligen inte en sjukdom utan snarare ett samlingsnamn för olika riskfaktorer som kan leda till både typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag anses ca en tredjedel av amerikanerna lida av detta tillstånd. I Europa är motsvarande siffra något lägre. Ökningen anses till stor del bero på den västerländska livsstilen. En allt större del av befolkningen är idag både överviktig och fysiskt inaktiv – vilka anses vara två betydande riskfaktorer. Även stress kan vara en riskfaktor.

Det metabola syndromet är alltså inte en sjukdom i sig utan en samling riskfaktorer som kan leda till  bl a typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa riskfaktorer är övervikt (främst bukfetma), höga blodsockernivåer, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Med rubbade blodfetter menas höga nivåer av de skadliga blodfetterna (de sk triglyceriderna) och låga nivåer av det “goda” HDL-kolesterolet. Även om övervikt och bukfetma anses vara riskfaktorer kan även smala personer lida av det metabola syndromet.

Att man lider av metabolt syndrom innebär att man har problem med blodsockerregleringen. Orsaken till detta är att kroppen reagerar dåligt på insulin, vilket leder till att det krävs ovanligt höga nivåer av detta hormon för att blodsockret ska sjunka till normala nivåer. Höga blodsockernivåer under en lång tid innebär stora påfrestningar för kroppen. När bukspottkörteln inte längre klarar av att producera allt det insulin som krävs för att sänka blodsockret övergår det metabola syndromet i typ 2-diabetes. Ibland kallas därför det metabola syndromet for pre-diabetes eller insulinresistens.

Förutom att det metabola syndromet kan vara en betydande riskfaktor för typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar har tillståndet även bevisat kunna bidra till många andra sjukdomar. Studier har bl a visat på samband mellan metabolt syndrom och cancer, gikt, fibromyalgi, demens samt ögon- och njursjukdomar. Forskning har även visat att fettlever är vanligt vid metabolt syndrom.

 

Nästa blogginlägg kommer att handla om hur man kan förebygga och behandla metabolt syndrom. För att vara säker på att inte missa det kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på Facebook.

 

Källor:

Carol Forsblom och Mathias Stenman (2015) Behandling och uppföljning av metabola syndromet. Finska Läkaresällskapets Handlingar. Årgång 175 Nr 1, 2015, s 20-24 (http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Handlingar115_05.pdf)

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/More/MetabolicSyndrome/Metabolic-Syndrome_UCM_002080_SubHomePage.jsp

http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/metabola-syndromet/

Kan en ohälsosam tarmflora förvärra ADHD?

Allt fler diagnostiseras med ADHD. Det har framförts flera olika förklaringar till vad denna ökning beror på. Under de senaste åren har dock tarmflorans betydelse börjat betonas allt mer.

Det anses vara flera olika samverkande faktorer som orsakar ADHD. Studier har visat att de olika delorsakerna kan ha olika stor betydelse för olika individer. En av dessa delorsaker är genetisk känslighet.

De senaste åren har flera forskningsstudier dock visat att det vanligen finns ett samband mellan en obalanserad tarmflora och ADHD. Flera studier har visat att personer som diagnostiserats med ADHD ofta har problem med magen och tarmen. Studier har även visat att problem med just magen och tarmen ofta förvärrar de psykiska symtomen vid ADHD.

En balanserad tarmflora verkar alltså kunna lindra en del av de psykiska symtomen vid ADHD. Just nu forskas det intensivt inom detta område. I fjol publicerades en finsk studie angående detta. Enligt studien verkar en balanserad tarmflora tidigt i livet kunna fungera skyddande för barn som har en genetisk sårbarhet för ADHD. Resultaten från flera studier inom detta område väntas presenteras under de kommande åren.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

 

Källor:

http://ki.se/en/people/catlav

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25760553

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Du är inte “offer” för dina gener – livsstilen påverkar nämligen hur generna aktiveras

Bara för att vissa sjukdomar är vanligt förekommande i din släkt innebär det inte automatiskt att även du kommer att drabbas av dem. Under de senaste åren har allt mer forskning visat att livsstilen har stor betydelse för vilken information i generna som aktiveras – och därmed för vilka sjukdomar man utvecklar. Det här kallas för epigenetik.

Epigenetik betyder “vid sidan av generna” och kan beskrivas som länken mellan arvets och miljöns betydelse för vilka egenskaper och sjukdomar man utvecklar. Lite förenklat kan man säga att epigenetik handlar om vilken information i generna som aktiveras och vilken som “stängs av”. I den mänskliga genuppsättningen finns omkring 25 000 gener som antingen kan “slås på” eller “stängas av”. Flera av dessa gener kan även vara mer eller mindre påslagna i olika celler. Epigenetiska förändringar sker under hela livet och beror bl a på åldrande, livsstil och miljöpåverkan.

Epigenetik kan beskrivas som länken mellan arvets och miljöns betydelse
för vilka egenskaper och sjukdomar man utvecklar.

Forskning har alltså visat att livsstilen har stor betydelse för vilken information i generna som aktiveras. I praktiken innebär det att man genom sin livsstil har stora förutsättningar för att påverka sitt mående och vilka sjukdomar man utvecklar. Med andra ord är man alltså enligt dessa studier inte “offer” för sina gener, utan man har själv stora möjligheter att påverka hur man mår. Bland annat hälsosam kost och motion har visat sig påverka de “epigenetiska signalerna” positivt.

Även om intresset för epigenetik har ökat under de senaste åren finns fortfarande mycket kvar att utforska inom det här området.

 

Källor:

http://ki.se/forskning/epigenetik-en-bro-mellan-arv-och-miljo

http://www.vetenskaphalsa.se/ta-kontroll-over-ditt-dna-genvagen-till-battre-halsa/

http://www.vetenskaphalsa.se/vad-ar-epigenetik-2/

http://www.fokusforskning.lu.se/2014/10/16/fakta-om-gnetik-och-epigenetik/

Du påverkar mest själv! Hur man kan motverka kronisk inflammation

Livsstilen anses vara allt mer avgörande för hur vi mår. Det gäller även vid kronisk inflammation. I det här inlägget kommer jag att fördjupa mig i vad man kan göra för att motverka kronisk inflammation – och därmed troligen minska risken för att drabbas av flera av våra allt vanligare välfärdssjukdomar.

Att livsstilen påverkar mer än våra gener har allt mer börjat framhållas inom forskarvärlden. Även om risken för att drabbas av vissa sjukdomar finns “inprogrammerad” i generna, anser forskare att det till stor del är livsstilen som avgör om dessa riskgener aktiveras. Enligt professor Stig Bengmark avgör livsstilen upp till 70 % hur vi mår. Bengmark framhåller därför att vi själva till stor del har ansvar för vårt välmående och han anser att det främst är tre faktorer i vår livsstil som påverkar detta. De tre faktorerna är kosten, motionen samt stressnivån. Alla de här tre faktorerna påverkar graden av inflammation i kroppen.

Att minska sin stressnivå är alltså betydande. Förutom att försöka minska antalet stressorer i sin omgivning har både motion samt avslappnings- och andningsövningar visat sig hjälpa till att minska kroppens stressnivåer. Genom djupandningsövningar kan det parasympatiska nervsystemet aktiveras. Detta kan i sin tur leda till att blodtrycket och hjärtfrekvens sänks samt att kroppens egen läkningsförmåga förbättras. Träningen hjälper till att minska stressnivåerna iom att kroppen efteråt blir bättre på att “ta hand om” stresshormoner så som kortisol och adrenalin. Förutom att stresshormonerna minskar till följd av träning, ger motion även andra positiva hälsofördelar som kan leda till att graden av inflammation i kroppen minskar.

bloggbild-cigarett

Förutom stress anses även övervikt, rökning samt större mängder alkohol vara riskfaktorer för kronisk inflammation. Övervikt är speciellt farligt om de extra kilona är placerade runt magen. Viktnedgång kan i sådana fall minska graden av inflammation i kroppen. Samtidigt är det även viktigt att sköta om sin tandhälsa. Blödande tandkött kan tyda på inflammation – och kan leda till att inflammationen sprider sig i kroppen.

Det som kanske är mest avgörande för graden av kronisk inflammation i kroppen är dock kosten – och den moderna västerländska maten anses vara en betydande orsak till kronisk inflammation enligt flera olika studier. I mina kommande inlägg kommer jag att gå närmare in på vilken kost som göder inflammationen och vilken som motverkar den.

 

Källor:

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/playing-with-the-fire-of-inflammation

http://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4579563/

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar:

https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk

https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s

https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs

https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑