Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Etikett: Depression

Hur kan depression och ångest behandlas med yogaterapi?

Det har blivit allt vanligare att yoga rekommenderas vid både depression och olika ångesttillstånd. Inom viniyogaterapi används förutom yogaposer även bl a andningsövningar och meditation för att behandla båda dessa tillstånd.

Viniyoga är en form av yoga som anses vara skonsam och meditativ. Ofta utförs först flera repetitioner av en pose innan man håller posen. Inom viniyoga finns inte ett rätt sätt att utför en pose, utan poserna anpassas för att gynna utövaren så mycket som möjligt. Viniyoga kallas ibland även terapeutisk yoga och kan används för att behandla många olika tillstånd, såsom stela muskler och värk, men även sömnsvårigheter, ångest och depression. I maj 2017, höll Gary Kraftsow ett seminarium i Seattle om hur man behandlar depression och ångest med viniyogaterapi. Den här artikeln baseras på detta seminarium.

“Yogaterapi handlar mindre om sjukdomen och mer om personen som lider av sjukdomen.”

Gary Kraftsow

Inom viniyoga utgår man från att människan är multidimensionell – och att alla dessa nivåer samspelar och är betydande för ens välmående. Exempel på de olika nivåerna är anatomi och fysiologi, men även tankar och känslor samt yttre faktorer såsom familj, samhälle och omgivning/miljö. Inom yogaterapi utgår man även från att alla dessa dimensioner påverkar varandra. Ett exempel på detta är att om kroppen är fysiskt stressad kan man få värk. Dessutom påverkar stress en mentalt, vilket i sin tur även kan påverka personer i ens närhet. Till följd av detta fokuserar man på att behandla “hela människan” inom yogaterapi.

Inom yogaterapi kan man använda olika “verktyg” för att behandla ett tillstånd. Det som allmänheten oftast starkast förknippar med yoga är yogaposer (asanas). Inom viniyoga fokuserar man på sambandet mellan andningen och rörelserna när man utför poserna. Även meditation och andningsövningar är dock viktiga delar av yoga och i vissa fall kan även chanting användas. Ibland fokuserar man även på träning och kostförändringar inom viniyogaterapi.

De olika verktygen som beskrivits ovan kan användas både för att höja energinivån eller för att lugna ner kroppen. Vid depression arbetar man vanligen med att höja energinivån och vid ångest och stress försöker man lugna ner både kroppen och tankarna. Yogaposer, andningsövningar och meditation har alla bevisats påverka fysiologiska kroppsfunktioner, såsom matspjälkningen och andningen.

“Det finns inte ett rätt sätt att behandla depression eller ångest enligt viniyoga”

Gary Kraftsow

Det finns inte ett rätt sätt att behandla depression eller ångest enligt viniyoga. Även om det finns generella riktlinjer för behandlingen varierar den från person till person. Orsaken till detta är att alla personer – och deras sjukdomar – skiljer sig från varandra. Till följd av detta fungerar vanligen inte exakt samma behandling för olika personer – även om de har samma symtom. Utgångspunkten i viniyogaterapi är därför att behandlingen alltid ska anpassas till den enskilda individen.

 

Gary Kraftsow ar grundare av American Viniyoga institute. Du kan läsa mer om Gary Kraftsow, viniyoga and viniyogaterapi här på engelska.

 

Resources:

Seminarium med Gary Kraftsow om hur man behandlar depression och ångest med yoga terapi. Seattle, 19-21.5.2017.

http://viniyoga.businesscatalyst.com/

Kraftsow, Gary (1999) Yoga for Wellness: Healing with the Timeless Teachings of Viniyoga.

 

Anmärkning: Både depression och ångest är allvarliga tillstånd. Den här artikeln är inte menad som en behandlingsplan, utan snarare som en översikt. Om du lider av dessa tillstånd rekommenderas du kontakta en läkare eller psykolog. Avstå aldrig från att kontakta sjukvården till följd av något du läst på denna sida.

Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt

Tarmens kontakt med hjärnan är betydande för att man ska må bra. Allt mer forskning visar att olika psykiska sjukdomar, så som depression och ångest, kan bero på obalanser i tarmfloran.

Studier visar att tarmen kan påverka hjärnan på flera olika sätt. Dels kan tarmen kommunicera med hjärnan via olika nerver, t ex vagusnerven. Dessutom kan tarmen kommunicera direkt med hjärnan via ryggmärgen.

Obalanser i tarmen har även visat sig kunna påverka hjärnan till följd av så kallad läckande tarm. Att tarmen “läcker” innebär att olika ämnen som inte borde ta sig ut ur tarmen och in i resten av kroppen ändå gör det. Det här kan bl a påverka immunförsvaret och leda till inflammation. Kronisk inflammation har visat sig påverka kroppen på många olika sätt och leder bl a till att den skyddande blod-hjärnbarriären runt hjärnan luckras upp. Det här leder till att vissa partiklar som inte bör följa med blodet in i hjärnan lättare kan göra det. Kronisk inflammation kan även påverka tillväxten av nya hjärnceller och kopplingarna i hjärnan.

Även de hormoner som tillverkas i tarmen påverkar hjärnan. En stor del av signalsubstanserna (t ex serotonin och dopamin) tillverkas i tarmen. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängder är betydande för välbefinnandet. (Läs mer om detta här!) Tarmens produktion av signalsubstanser påverkas negativt av kronisk inflammation.

Sammanfattningsvis kan alltså tarmen påverka hjärnan – och därmed vårt välmående på många olika sätt. Enligt flera studier är risken stor att en obalanserad tarmflora kan påverka välmåendet negativt. Tillräckligt med godartade bakterier i tarmen motverkar dock detta.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

Tarmbakterier kan orsaka depression

Depression kan bero på en ohälsosam tarmflora, dvs för stor andel skadliga bakterier i tarmen. Under de senaste åren har flera studier publicerats som visar på samband mellan tarmflorans sammansättning och olika psykiska sjukdomar. Det har även framkommit att djupt deprimerade personer vanligen har en annorlunda bakterieflora i tarmen än icke-deprimerade.

En orsak till att en ohälsosam tarmflora anses kunna leda till depression är för att tarmbakterierna påverkar vilka signalsubstanser som tillverkas. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängd av dessa ämnen är viktigt för att man ska må bra. Studier har visat att 90-95% av signalsubstansen serotonin tillverkas i tarmen. Serotonin är viktigt för att känna välbefinnande och deprimerade personer lider ofta brist på denna signalsubstans. Dessutom tillverkas ungefär lika mycket av signalsubstansen dopamin i tarmen som i hjärnan. Dopamin är bl a viktigt för det logiska tänkandet och bildandet av associationsbanor i hjärnan.

För mycket skadliga bakterier i tarmen kan alltså leda till en lägre produktion av signalsubstanser. Till följd av detta kan tillräckligt mycket av dessa ämnen inte transporteras från tarmen till hjärnan, vilket kan innebära att man löper en ökad risk för att drabbas av depression. Allt fler studier visar även på samband mellan kronisk inflammation och depression.

Vissa “goda” tarmbakterier har dock visat sig kunna minska risken för depression. Orsaken till detta är troligen att en del bakterier sänker kroppens stressnivå, vilket i sin tur leder till bättre serotoninproduktion. En bakterie som har visat sig kunna motverka depression är mjölksyrabakterien Lactobacillus rhamnosus. Den här bakterien finns naturligt i tarmen och bidrar till rätt balans mellan bakterierna. Idag lider dock många av en rubbad tarmflora, dvs de “onda” bakterierna i tarmen har vuxit sig för starka.

Även vissa andra psykiska sjukdomar, så som olika ångestsjukdomar kan bero på för stor andel skadliga bakterier i tarmen. Mycket forskning pågår just nu om sambanden mellan tarmflorans sammansättning och olika psykiska sjukdomar. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta om hur tarmen kommunicerar med – och påverkar – hjärnan.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

Stig Bengmarks föreläsning “Att välja hälsa”, Falköping 10 oktober 2015. Kan ses på Youtube i fyra delar: https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk, https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&t=12s, https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs, https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58

Mindfulness – ett sätt att bli mer närvarande

Är hela efterrätten redan slut? Du som knappt märkte att du åt upp den… Och vad var det riktigt som din vän så anförtroligt berättade åt dig när ni pratade i telefon – samtidigt som du redde upp i köket? Känner du igen dig i liknande situationer? Vill du bli mer närvarande här och nu? I så fall kanske det kan vara värt att pröva på mindfulness?

Mindfulness handlar om att vara närvarande i nuet och om att bli medveten om ens tankar och känslor. På svenska kallas det ibland även “medveten närvaro”. Metoden anses kunna bidra till att minska stress, ångest, nedstämdhet och sömnproblem. Dessutom används mindfulnessövningar ibland för kronisk smärta.

Mindfulness är den förmåga eller medvetenhet som utvecklas genom att avsiktligt, uppmärksamt och utan att värdera eller döma observera saker och ting som de är i stunden, här och nu.”

Jon Kabat-Zinn (2007)

Mindfulness är en meditationsteknik som fokuserar på att vara närvarande i stunden. Ofta används andningen som ett hjälpmedel och meditationerna innebär vanligen att man gång på gång återkallar sin uppmärksamhet till nuet trots att tankarna vandrar. Inom mindfulness framhålls att det är tankarnas natur att “vandra iväg”. Det är därför viktig att inte anklaga eller döma sig själv för detta, utan istället tålmodigt gång på gång vänligt återkalla sin uppmärksamhet till nuet. Det viktiga är alltså inte att mindfulnessövningarna görs “perfekt” – utan att göra dem utan några speciella förväntningar eller förutfattade meningar.

En viktig del av mindfulness är alltså att försöka att inte döma eller värdera – eller att i alla fall bli medveten om när man gör det. En annan viktig del inom mindfulness är acceptans. Inom mindfulness framhålls även att “allt får finnas”. Man måste alltså inte alltid vara positiv och glad utan det är även viktigt att tillåta sig att få känna negativa och jobbiga känslor – och att acceptera dessa. Genom att acceptera det jobbiga är det även lättare att försöka åtgärda detta – om man så önskar.

Inom mindfulness betonas betydelsen av en kärleksfull, accepterande och förlåtande attityd – både mot sig själv och andra. Att vara snäll och vänlig mot sig själv och andra är viktigt för att man ska må bra. Ett vänligt förhållningssätt till sig själv gör det även lättare att förändra sitt beteende – om det är det man vill. En kritisk och dömande inställning leder däremot till att man spänner sig och att stressystemet aktiveras.

Idag finns många självhjälpsböcker, appar och kurser i mindfulness. Förutom att mindfulness kan hjälpa vid sjukdom och smärta kan det även leda till att man kan njuta av och uppskatta det positiva i livet mer. Ett exempel på detta är mindfulness eating. Kärnan i mindfulness eating är att man verkligen är närvarande när man äter – och därmed vanligen upplever ännu mer njutning av det man verkligen tycker om. Även det motsatta brukar dock gälla, nämligen att man genom att äta mer närvarande kan inse att man verkligen inte tycker om vissa saker.

 

Här förklarar Jon Kabat-Zinn, som är en av fäderna till “den västerländska mindfulnessutövningen”, vad mindfulness är.

 

Källor:

Williams, Mark, Teasdale, Jon, Segal, Zindel och Kabat-Zinn, Jon (2007) Mindfulness – En väg ur nedstämdhet. Natur och Kultur

http://www.halsosnackmedlottaochvictoria.se/podcast/32-ola-schenstrom-mindfulness-livet-ar-nu/

http://www.1177.se/Tema/Halsa/Stress/Mindfulness/

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑