Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Kategori: Mental hälsa

Hur kan depression och ångest behandlas med yogaterapi?

Det har blivit allt vanligare att yoga rekommenderas vid både depression och olika ångesttillstånd. Inom viniyogaterapi används förutom yogaposer även bl a andningsövningar och meditation för att behandla båda dessa tillstånd.

Viniyoga är en form av yoga som anses vara skonsam och meditativ. Ofta utförs först flera repetitioner av en pose innan man håller posen. Inom viniyoga finns inte ett rätt sätt att utför en pose, utan poserna anpassas för att gynna utövaren så mycket som möjligt. Viniyoga kallas ibland även terapeutisk yoga och kan används för att behandla många olika tillstånd, såsom stela muskler och värk, men även sömnsvårigheter, ångest och depression. I maj 2017, höll Gary Kraftsow ett seminarium i Seattle om hur man behandlar depression och ångest med viniyogaterapi. Den här artikeln baseras på detta seminarium.

“Yogaterapi handlar mindre om sjukdomen och mer om personen som lider av sjukdomen.”

Gary Kraftsow

Inom viniyoga utgår man från att människan är multidimensionell – och att alla dessa nivåer samspelar och är betydande för ens välmående. Exempel på de olika nivåerna är anatomi och fysiologi, men även tankar och känslor samt yttre faktorer såsom familj, samhälle och omgivning/miljö. Inom yogaterapi utgår man även från att alla dessa dimensioner påverkar varandra. Ett exempel på detta är att om kroppen är fysiskt stressad kan man få värk. Dessutom påverkar stress en mentalt, vilket i sin tur även kan påverka personer i ens närhet. Till följd av detta fokuserar man på att behandla “hela människan” inom yogaterapi.

Inom yogaterapi kan man använda olika “verktyg” för att behandla ett tillstånd. Det som allmänheten oftast starkast förknippar med yoga är yogaposer (asanas). Inom viniyoga fokuserar man på sambandet mellan andningen och rörelserna när man utför poserna. Även meditation och andningsövningar är dock viktiga delar av yoga och i vissa fall kan även chanting användas. Ibland fokuserar man även på träning och kostförändringar inom viniyogaterapi.

De olika verktygen som beskrivits ovan kan användas både för att höja energinivån eller för att lugna ner kroppen. Vid depression arbetar man vanligen med att höja energinivån och vid ångest och stress försöker man lugna ner både kroppen och tankarna. Yogaposer, andningsövningar och meditation har alla bevisats påverka fysiologiska kroppsfunktioner, såsom matspjälkningen och andningen.

“Det finns inte ett rätt sätt att behandla depression eller ångest enligt viniyoga”

Gary Kraftsow

Det finns inte ett rätt sätt att behandla depression eller ångest enligt viniyoga. Även om det finns generella riktlinjer för behandlingen varierar den från person till person. Orsaken till detta är att alla personer – och deras sjukdomar – skiljer sig från varandra. Till följd av detta fungerar vanligen inte exakt samma behandling för olika personer – även om de har samma symtom. Utgångspunkten i viniyogaterapi är därför att behandlingen alltid ska anpassas till den enskilda individen.

 

Gary Kraftsow ar grundare av American Viniyoga institute. Du kan läsa mer om Gary Kraftsow, viniyoga and viniyogaterapi här på engelska.

 

Resources:

Seminarium med Gary Kraftsow om hur man behandlar depression och ångest med yoga terapi. Seattle, 19-21.5.2017.

http://viniyoga.businesscatalyst.com/

Kraftsow, Gary (1999) Yoga for Wellness: Healing with the Timeless Teachings of Viniyoga.

 

Anmärkning: Både depression och ångest är allvarliga tillstånd. Den här artikeln är inte menad som en behandlingsplan, utan snarare som en översikt. Om du lider av dessa tillstånd rekommenderas du kontakta en läkare eller psykolog. Avstå aldrig från att kontakta sjukvården till följd av något du läst på denna sida.

Tarmen påverkar hjärnan på flera sätt

Tarmens kontakt med hjärnan är betydande för att man ska må bra. Allt mer forskning visar att olika psykiska sjukdomar, så som depression och ångest, kan bero på obalanser i tarmfloran.

Studier visar att tarmen kan påverka hjärnan på flera olika sätt. Dels kan tarmen kommunicera med hjärnan via olika nerver, t ex vagusnerven. Dessutom kan tarmen kommunicera direkt med hjärnan via ryggmärgen.

Obalanser i tarmen har även visat sig kunna påverka hjärnan till följd av så kallad läckande tarm. Att tarmen “läcker” innebär att olika ämnen som inte borde ta sig ut ur tarmen och in i resten av kroppen ändå gör det. Det här kan bl a påverka immunförsvaret och leda till inflammation. Kronisk inflammation har visat sig påverka kroppen på många olika sätt och leder bl a till att den skyddande blod-hjärnbarriären runt hjärnan luckras upp. Det här leder till att vissa partiklar som inte bör följa med blodet in i hjärnan lättare kan göra det. Kronisk inflammation kan även påverka tillväxten av nya hjärnceller och kopplingarna i hjärnan.

Även de hormoner som tillverkas i tarmen påverkar hjärnan. En stor del av signalsubstanserna (t ex serotonin och dopamin) tillverkas i tarmen. Signalsubstanserna fungerar som budbärare i hjärnan och rätt mängder är betydande för välbefinnandet. (Läs mer om detta här!) Tarmens produktion av signalsubstanser påverkas negativt av kronisk inflammation.

Sammanfattningsvis kan alltså tarmen påverka hjärnan – och därmed vårt välmående på många olika sätt. Enligt flera studier är risken stor att en obalanserad tarmflora kan påverka välmåendet negativt. Tillräckligt med godartade bakterier i tarmen motverkar dock detta.

 

Det här inlägget ingår i Hälsodjungels bloggserie om tarmhälsans betydelse för välmåendet. De övriga inläggen i denna serie hittar du här!

För att försäkra dig om att du inte missar de kommande inläggen kan du börja prenumerera på inläggen eller gilla Hälsodjungeln på facebook.

 

Källor:
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom

Den friska tarmfloran är som en regnskog i balans

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

Därför mår man psykiskt bra av fysisk träning

Motionens betydelse för den fysiska hälsan har länge betonats. Nu framhålls allt mer att fysisk träning även är viktigt för att man ska må psykiskt bra. Vad är det då som händer i hjärnan när man tränar – och varför mår man bra av det?

Många upplever att de blir på bättre humör av att träna. En förklaring till detta är att flera signalsubstanser (en sorts budbärare) i hjärnan ökar till följd av motion. Ett exempel på detta är serotonin. Tillräckligt med serotonin är viktigt bl a för att vi ska känna välbefinnande. Deprimerade personer har ofta låga nivåer av den här signalsubstansen. Vissa studier tyder på att fysisk träning kan påverka hjärnan på liknande sätt som de antidepressiva mediciner som ökar mängden serotonin. Även signalsubstansen dopamin ökar när vi tränar. Dopamin är bl a viktigt för de exekutiva funktionerna, dvs för det logiskt tänkande och bildandet av associationsbanor. Även signalsubstansen noradrenalin ökar, vilket leder till ökad aktivitet och att man känner sig mer alert. Vid hård träning kan dessutom endorfinerna “kicka in”. Endorfinerna brukar beskrivas som hjärnans “må bra”-hormon och kallas ibland även “hjärnans eget opium”. Endorfinkicken upplevs som belönande.

En annan orsak till att man mår bra av att träna är att motion leder till att vi blir mindre stressade. Detta beror på att träningen hjälper kroppen att bättre “ta hand om” stresshormoner, t ex kortisol och adrenalin. Färre stresshormoner har i många studier visats förbättra både sömnen och humöret, vilket ökar ens välbefinnande. Motionerar man så hårt att man svettas kan även den höjda kroppsvärmen och svettningen leda till att man sover bättre efteråt.

Motion påverkar även hjärnan genom att den bidrar till att fler nya hjärnceller kan bildas. Forskare har hittat en faktor som de kallar “Brain-Derived Neurotropic Factor” (BDNF). Den här faktorn stimuleras vid träning och fungerar som en slags gödning för bildande av nya hjärnceller. Dessutom hjälper den till att skydda de hjärnceller som man redan har. Detta gäller speciellt för området hippocampus, som är ett litet område i hjärnan som bland annat lagrar nya minnen. Till följd av detta leder alltså fysisk aktivitet till att man får bättre minne. Även inlärning, problemlösning, prestationsförmågan och koncentrationsförmåga förbättras av motion enligt flera studier.

 

Om du är intresserad av träningens betydelse vid psykisk ohälsa rekommenderar jag Yvonne Forsells föreläsning “Spring för att gymma hjärnan”.  Yvonne Forsell är psykiatriker och professor vid Karolinska institutet och har forskat om träningens betydelse vid mental ohälsa.

 

Källor:

http://urskola.se/Produkter/188798-UR-Samtiden-Hjarnans-dag-2015-Spring-for-att-gymma-hjarnan

http://www.1177.se/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Motion-och-traning/Rorelse-ar-livsviktigt/

© 2022 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑