Orden allergi, intolerans och överkänslighet används ofta som synonymer. I det här inlägget – som är en fortsättning på det senaste inlägget – kommer du att få fördjupa dig i skillnaderna mellan dessa begrepp. 

Det finns flera olika sorters överkänsligheter mot livsmedel. Oftast delas matöverkänsligheter in i två olika grupper: allergiska och icke-allergiska reaktioner. Ibland används termerna allergier och intoleranser. I praktiken är dock denna indelning inte alltid helt tydlig.

Kortfattat kan överkänslighet beskrivas som ett samlingsbegreppet som innefattar alla reaktioner på livsmedel, alltså både allergier och intoleranser.

Att man utvecklar allergi kan beskrivas som att kroppens normala försvar inte fungerar som det ska.  Isådana fall uppfattar immunförsvaret vissa ämnen som främmande och reagerar på dem. Vid akuta allergiska reaktioner aktiveras vanligen så kallade IgE antikroppar. Symtomen brukar då visa sig  nästan direkt (inom två timmar).  Det är denna sorts allergiska reaktioner som kan vara livshotande. Jordnötter är exempel på ett livsmedel som på detta sätt kan utlösa livshotande reaktioner hos känsliga personer.

Immunförsvaret kan dock även reagera genom att bilda andra antikroppar, t ex  IgA och IgG. Vid dessa reaktioner  kan symtomen komma betydligt senare. Ibland kan det dröja upp till tre dygn innan symtomen visar sig, vilket kan leda till att det kan vara svårt att koppla ihop en sådan överkänslighet med symtomen. 

Olika personer kan reagera på olika sätt på samma livsmedel. Vanliga allergisymtom är illamående, ont i magen, diarré, hudutslag och andningssvårigheter. En del kan även drabbas av klåda, rinnande ögon och snuva. 

Gemensamt för alla reaktioner där immunförsvaret är inblandat är att reaktioner uppstår mot proteiner i livsmedlet. Man kan alltså reagera mot all mat som innehåller proteiner. De vanligaste är att man är allergisk mot mjölk, ägg, fisk, skaldjur, vete, soja, jordnötter och trädnötter (t ex mandel, cashew och paranötter). Dessa livsmedel står för  90 % av alla matallergier.

Exempel på icke-allergiska reaktioner är intoleranser. I dessa fall aktiveras inte immunförsvaret. Istället kan det t ex handla om enzymbrist, såsom vid laktosintolerans. Då saknas enzymet laktas som behövs för att bryta ner mjölksockret (laktos). Exempel på symtom på att man är intolerant mot ett livsmedel är hudutslag, klåda, ont i magen, uppsvälld buk, diarre eller förstoppning.

Under de senaste åren har olika uteslutningsdieter (s k elimineringsdieter) blivit allt vanligare. De innebär att man under en period utesluter ett eller flera av de livsmedel som det är vanligt att man är överkänslig mot. Därefter återintroducerar man livsmedlen/livsmedlet och är noga med att observera eventuella symtom.

 

Källor:

Svenska livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Johansson, Ulla och Blücher, Anna (2014). Näring och hälsa. Studentlitteratur.

1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Matallergi/