Hur vi påverkas av vår omgivning samt det vi gör - och inte gör

Kategori: Kost (Sida 2 av 2)

Superfoods

Intresset för superfoods har varit stort under de senaste åren. Men vilka livsmedel är egentligen superfoods – och vad innebär det i praktiken?

Superfoods kallas ibland även funktionella livsmedel på svenska. Termen “Functional Food” myntades i Japan under 1980-talet i samband med ett storskaligt forskningsprogram om olika livsmedels hälsoeffekter. Sedan dess har termen spridit sig över världen.

För att klassas som ett funktionellt livsmedel bör livsmedlet – utöver de näringsmässiga egenskaperna – även ha extra positiv inverkan på hälsan. Exempel på detta är att livsmedlet har bevisats minska risken för vissa sjukdomar eller kunna förbättra den fysiska prestationsförmågan. Exempel på mat som kan klassas som funktionella livsmedel är vissa frukter, grönsaker och fullkornsprodukter, men även berikade livsmedel. Det kan alltså både handla om traditionella livsmedel och “nytillskott”. T ex blåbär och gojibär har under de senaste åren framhållits som superbär. Nu utmanas de dock av lingonen. Ny forskning visar nämligen att lingon kan ge flera hittills okända positiva hälsoeffekter. I mitt nästa inlägg kommer jag att berätta mer om detta.

Kritik har riktats mot begreppet superfood. En del kritiker hävdar att det främst är en marknadsföringsterm, medan andra framhåller att det inte finns någon “magic bullet”. Med det menas att det inte finns något enstaka livsmedel som automatiskt leder till en bra hälsa för alla. Även om vissa livsmedel har betydande hälsoeffekter är de alltså inte tillräckliga i sig för att leda till bra hälsa. Fortfarande betonas därför motionens betydelse samt överlag hälsosam och mångsidig kost.

Källor:

Klicka för att komma åt Final%20Functional%20Foods%20Backgrounder.pdf

http://www.mhlw.go.jp/english/topics/foodsafety/fhc/02.html

Varför blir vi inte mätta av vår moderna mat?

I dagens västerländska samhälle äter många betydligt mer än de behöver. Vad beror detta på? Varför blir vi inte tillräckligt mätta av maten?

Ett enkelt svar på frågorna ovan är att den moderna processade maten har satt våra kroppars naturliga mättnadssystem ur balans. Hur detta skett är en invecklad process. Några intressanta poänger angående det här tas upp på ett lättförståeligt sätt i den här intervjun med Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i aptitreglering.

Charlotte Erlanson-Albertsson framhåller att en orsak till att vi nuförtiden äter mer än vi behöver är för att vi inte bara vill ha energi utan även belöning när vi äter. Belöningen upplever vi främst när vi äter processad mat som innehåller tillsatt socker, fett och i vissa fall salt. Det här leder till att vi allt oftare äter för att få belöning istället för att mätta hungern.

Men varför blir man då mindre mätt – eller kanske snarare äter mer – av processad mat? En orsak är att den här sortens mat är för lättsmält för våra kroppar. Med det menas att maten hinner absorberas i kroppen innan den når de delar av tarmen där de naturliga mättnadssignalerna utlöses. Till följd av detta hinner inte kroppen signalera till hjärnan att vi är mätta – utan vi äter mer energi än våra kroppar behöver.

Vad ska man då göra för att uppleva de “naturliga mättnadskänslorna”? Bra mat för att uppleva mättnadskänslorna är mer svårsmält mat så som grönsaker och olika proteinrika livsmedel t ex  ägg och fisk. Grönsaker är även bra eftersom de vanligen har relativt stor volym i förhållande till energiinnehållet.

Speciellt gröna bladgrönsaker påverkar mättnadssignalerna i våra kroppar iom att de gör matsmältningen långsammare. Det leder till att hela tarmen används och då frigörs mättnadshormoner som både gör att man blir mätt och dessutom inte får samma sötsug. På grund av detta blir vi mer naturligt mätta av dessa livsmedel än av processad mat.

Källor:

Intervjun “Lura hjärnan att känna mättnad” med Charlotte Erlanson-Albertsson. Klippet kan ses via denna länk, http://fjardeuppgiften.se/2014/10/02/lura-hjarnan-att-kanna-mattnad/

Christenson, Ingrid och Sundling, Ing-Marie (2010) Näringslära. Liber

Nya rekommendationer om mindre socker till barn i USA

Förra veckan presenterades nya rekommendationer i USA om hur mycket tillsatt socker barn bör äta. De nya rekommendationerna innebär att barn under två år inte bör äta något tillsatt socker alls medan barn över två år bör äta max 25 gram per dag. 25 gram motsvarar ca åtta sockerbitar. Dessutom rekommenderas att barn över två år ska dricka högst 2,5 deciliter sockersötad dryck i veckan. De flesta barn i USA får idag i sig över tre gånger mer än den rekommenderade mängden tillsatt socker.

Råden har utarbetats av den amerikanska hjärtorganisationen American Heart Association (AHA) och handlar alltså om det tillsatta sockret i maten. Med tillsatt socker menas det socker som inte finns naturligt i råvaror. Orsaken till att det är viktigt att begränsa intaget av tillsatt socker är för att det tillför energi utan att innehålla några betydande näringsämnen. Tillsatt socker kan idag gå under många olika benämningar så som fruktos-glukossirap (på engelska high fructose corn syrup), dextros, fruktos och fruktjuice. AHA betonar även att socker idag inte enbart är tillsatt i traditionella sötsaker utan även i många färdiglagade rätter.

Det här är första gången som AHA ger ut rekommendationer angående barns sockerintag. Rekommendationerna är en följd av att organisationen har sammanställt de senaste årens forskning om hur socker bl a påverkar utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar hos barn. I sammanställningen framhålls att det tillsatta sockret i många livsmedel idag leder till att en stor andel barn får i sig en för energirik (men samtidigt näringsfattig) kost. Detta leder till ökad risk för barn att utveckla bl a fetma, hyperaktivitet, tandproblem och hjärt- och kärlsjukdomar. Orsaken till att AHA rekommenderar att barn under två år inte ska få något tillsatt socker alls är för att barns matvanor och smakpreferenser etableras tidigt. Om små barn tidigt får i sig en väldigt söt kost vänjer sig vid den söta smaken.

De nya råden som presenterats i USA är strängare än de riktlinjer som presenterades av Världshälsoorganisationen, WHO, våren 2015. Enligt WHOs riktlinjer bör högst 10 procent av den totala energin komma från tillsatt socker. Även WHO framhåller dock att det kan vara bra att minska intaget av tillsatt socker till högst 5 procent av det totala kaloriintaget per dag.

 

Källor:

http://news.heart.org/kids-and-added-sugars-how-much-is-too-much/

http://circ.ahajournals.org/content/early/2016/08/22/CIR.0000000000000439

http://who.int/mediacentre/news/releases/2015/sugar-guideline/en/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nya-amerikanska-rad-barn-bor-ata-langt-mindre-socker

Nyare inlägg »

© 2024 Hälsodjungeln

Tema av Anders NorenUpp ↑